onsdag, juni 30, 2010

Herrejävlar.

22:27

God nyhet: Såfort Stålmannen visade sig så kändes det helt OK. Passet var riktigt roligt och jag hoppas att det blir fler!

Dålig (sanning med modifikation) nyhet: Jag känner redan nu hur ont det gör i kroppen. Jag vågar nästan inte gå och lägga mig, för det kommer att vara dödens träningsvärk imorgon.


Men, det absolut roligaste var att jag hetsade honom mer än han hetsade mig. Jag kommer sååå få äta upp det nästa gång vi tränar. :P

Gymträning, here I come!

15:47

Okej, nu är min jobbdag strax slut och det är dags att ta mig hem, packa träningskläder och ge sig iväg till förutbestämd gymträning. Jag har gjort mitt bästa för att peppa, laddat med ett grönt monster och kommer få äta Bus fantatiska avokadolasagne när jag kommer hem (visst är det toppen att hitta matlådor i frysen ibland? :))

Okej, håll några tummar för mig, med start typ kl. 17.
Pepp, pepp och fokus! :)

Idag ska jag flytta hem igen!

12:59

Jag förstår inte riktigt hur, men mamma och jag kom till min lägenheten halv tio - halv tolv var allting putsat, fejat, dammat, dammsuget och torkat och helt klart för inflytt Jag hade föreställt mig en mardrömsdag med städning, men jäklar vad effektiva vi var! Tack mamma! <3

Resten av dagen blev den lataste på länge. Jag gjorde lunch - jag läste och solade - jag somnade i solstolen och sov som en sten i en timme. Sen tänkte jag att jag borde plocka ihop mina grejer som låg spridda i huset och fålla mina gardiner, struntade i det och läste lite till. Runt halv fyra sparkade jag mig själv mentalt väldigt hårt i rumpan och bytte om till träningskläder. Dagens träning skulle vara en stavgångspromenad i Bunketorp och jag hade noll motivation - det som faktiskt fick ut mig att göra det var dels att jag hade berättat för folk att jag skulle träna och dels för att jag visste hur jäkla gött det skulle kännas efteråt att ha genomfört passet trots att det varit segt. Så, jag kom iväg, jag körde mitt pass och "Oh-vad-duktig-jag-är!"-känslan infann sig som planerat. :)

Eftermiddag/kväll spenderades med att träffa en gammal vän jag inte sett på flera år. Lite nervös var jag innan - tänk om vi bara skulle säga hej och sen inte ha något mer att prata om? - men det var ett total waste med tankeenergi. Lång hård kram när vi sågs, promenad runt i Göteborg, en tepaus på Tintin och en lika lång kram när vi skiljdes åt. Väldigt roligt att se henne igen. :)

Jag hade cyklat Mölndal-Göteborg och när jag skulle hem regnade det. "Hur blöt kan man bli?" tänkte jag glatt och cyklade iväg. Bra mycket blötare än jag trodde, visade det sig. Strax utanför Liseberg fick jag en snilleblixt - "Det är ju bättre att ha torra kläder när jag kommer fram till Mölndal och ska vänta på tåget." - så jag drog helt sonika av mig hoodie och tröja, stuvade ner i ryggsäcken och cyklade i bikiniöverdel och jeansshorts genom piskande sommarregn till Mölndal. Och vet ni vad? Det var fantastiskt. :) Med all rim och reson borde jag ha avskytt det - det kippade i skorna, rann längs med bröstkorgen och smätte regndroppa på armarna. Vanligtvis avskyr jag att vara regngenomblöt. Men igår var jag varm inifrån och ut för att jag cyklade och kände mig bara helt otroligt fri, vild och glad. :)

Idag är jag trött i hela kroppen och hade helst av allt bara dansat framför spegeln hemma, men nej, jag har bokat upp mig på ett gympass med en kompis. Under typ 2-3 år har vi varje fest konstaterat "Vi borde träna gym någon gång ihop!" och sen har det runnit ur sanden... Men inte den här gången. Plats och tid inbokad och träningsenergin ligger på minus idag. :P Inte fanken tänker jag banga, någon sorts stolthet (läs: envishet/idioti) har jag väl! Jag misstänker att vi kommer hetsa varandra rätt bra och kan jag röra mig normalt imorgon blir jag förvånad. Skriver jag inte imorgon så vet ni att jag inte kom ur sängen på morgonen. ;)

måndag, juni 28, 2010

Snart är jag äntligen hemma på riktigt.

21:57

Okej, det är officiellt - jag avskyr att jobba med datorer. Det finns absolut ingenting som gör mig så orkeslös och tömd på energi som att sitta framför en skärm och minst en gång varje kvart få psykbryt för att tekniken ifråga inte gör som jag vill, fast jag gör som jag ska göra. Jag är mer slut i huvudet efter en arbetsdag där än när jag jobbade i kassan på Willys eller bar bräder hela dagarna på ByggMax. Cykelturerna till och från jobbat är rena livräddaren, så skönt att röra lite på mig och rensa skallen (trots att sadeln är så hård att mitt skrev börjar domna bort efter 10 minuter.)

Idag stack jag iväg till min lägenhet efter jobbet - älskade, fina, jättedammiga lägenhet! Började så smått med att städa lite i köket. Jag hann torka av alla skåpsluckor, diskbänken, spisen, mera bänk, micron och kryddhyllan innan jag gick lös på kylskåpet. Slängde en del som inte överlevt (bland annat en påse väldigt groende potatisar som nog snart hade gått ut av sig själva), rensade ut alla lådor och tvättade både dem och kylskåpet grundligt. Det kommer bli en nystart att flytta in så det står härliga till. :) Imorgon är mamma ledig på förmiddagen och det blir hon och jag som ska ge lägenheten en omgång så att det är blänkande ren och fin igen. Åh, det kommer lukta rent och gott och såpa. Och jag kommer få flytta hem igen! Mitt kök, min säng, min spegelhall med kepskrokar och mitt nyrenoverade badrum med badkar. <3

Dedication.

08:59

Mer än lovligt slutkörd igår kväll, men salsan på Liseberg var buskul! Med hjälp av tankekraft försökte jag frammana Halmstad innan det blev dags att para ihop sig två och två, men det funkade inte så jag fick dansa med en gubbe. Inget illa om honom så... men jag behöver ägna mycket mindre tid åt att le ursäktande (och slippa tänka "Tror han att jag flirtar med honom nu?!") om jag dansar med Halmstad.

Han dök upp lite senare, vi väntade ut fortsättningsgruppen tills det blev fri dans. Sen dansade vi, lite. Jag hade glömt hur blyg jag kan vara när det gäller pardans jag inte känner mig riktigt hemma med... så jag ägnade mesta delen av tiden åt att stå vid kanten. Till slut tröttnade Halmstad på mig och tog en runda med orden: "Jag ska hitta en kille åt dig!" trots mina vilda protester. Vilket är rätt dumt egentligen, för jag vill ju dansa... jag blir bara så satans blyg när jag är newbie och inte kan. Han hittade en kille (man. Typ två meter lång, svart långt hår i hästsvans och isblå ögon) åt mig och han var jättesnäll och pedagogisk och bra på att förklara och det var hur kul som helst. :) Plus att det samlades mer och mer folk från Twisted - damn, I missed them! Jag stannade tills jag var vrålhungrig och innan jag gick lovade jag både mig själv och Halmstad att dansa mer nästa söndag.

På vägen hem kom jag ihåg att jag faktiskt gillar min vardag - det är lätt att bli lite blown away av tågluff. Men det gör jag. Jag älskar att dansen finns naturligt, löpturerna och närheten till vännerna. Idag har jag cyklat till jobbet med träningsvärk både här och var (höfter, vader, lår). Det blir stretchpauser varannan timme idag, I tell you. :P

söndag, juni 27, 2010

Sommarlöpning in my heart.

16:13

Löpturen i Bunketorp var awesome! På vägen dit funderade jag lite på vilken sträcka jag skulle ta mig för och den logiska delen tyckte att "3,5 km blir nog bra som lite mjukstart efter tågluffen." men det kände jag inte alls för, så jag sprang 6,5:an istället. Fullt medveten om att det egentligen var för långt för att vara "första passet" på ett tag gav jag mig iväg på studsande steg och med "Walking on sunshine" i öronen och njöt så att det nästan gjorde ont av skog, stig, grus och solsken. Och visst var det för långt egentligen - sista kilometern var jag helt slut och ville bara gå, men med autopiloten på kom jag i mål utan att ha gått ett endaste steg och var väldigt tacksam mot mig själv för att jag hade kommit ihåg att ta med vattenflaska. Otroligt nöjd med mig själv och mina fina kropp för att den orkar det jag vill! Nästa vecka vill jag bege mig en sväng på Getryggen i Skatås och ska förevisa Bunketorp och min badtjärn för Lady Hickups en bra kväll. Nu ska jag dra iväg till Liseberg och dansa salsa. Opa! =D

Sunny sunday.

12:39

Igår kväll försökte Lady Hickups och jag oss på att grilla. Det... gick. Jag påstår inte att det gick väldigt bra (eller att all maten fick plats på grillen) men vi la på det som fick plats, placerade resten i ugnen och stekte majskolvarna i grillpannan. Efter maten anordnade vi en chokladbanan i ugnen, hyrde film och spenderade resten av kvällen i soffan. Imorse tog vi en liten promenad och gjorde varsitt grönt monster och avnjöt det utomhus på trappen innan hon hoppade på tåget hem. Det behöver inte vara svårare än så. <3

Nu sitter jag och segar (okynnesbloggar tror jag den rätta beskrivningen är) efter att ha plockat iordning på kaoset jag ofrivilligt skapade i huset igår. Alldeles snart ska jag sparka ut mig från huset och åka till Bunketorp för en löprunda. Det kommer inte gå fort, men det gör mig inte så mycket. Det jag behöver är att komma ut, röra på mig och springa i en skog!

lördag, juni 26, 2010

Äventyren över (för den här gången).

17:39

Ja, kära vänner, familj, nyfikna bloggläsare och alla ni andra - nu är jag hemma igen!
Sista dygnet blev väldigt mycket som jag haft på känn att ett sista dygn på tågluff lätt blir - vi ankom till Zürich 23:09, var jättehungriga och ägnade 1,5 timme åt att virra omkring i stan med äckeltunga ryggsäckar och tomma magar och försöka hitta något ställe som hade öppet där vi kunde äta! Gabs åt på McDonalds, men eftersom jag hellre svälter än äter där, så fick jag vackert gå utan mat, för allt, verkligen ALLT var stängt. Halv ett gav vi upp och befäste oss i den enda vettiga parken vi sett hittills och försökte sova. Jag vaknade (av mardrömmar om hur poliser jagade oss genom hela Zürich för att vi inte fick sova i parken) kvart över tre av att jag var kissnödig och frös så jag skakade - sen låg jag i tio minuter och dividerade med mig själv om hur kissnödig jag faktiskt var och hur mycket mer jag skulle frysa av att gå upp och rota fram mer kläder jämfört med att ligga kvar och försöka hålla värmen. Kissnödigheten och kölden vann - när jag fått på mig mer kläder slumrade jag från och till tills klockan blev kvart över fem och det var OK att vakna. Såhär såg jag ut på morgonen:

Jag har på mig en sjal, en långärmad tunn trölja, en t-shirt, en underställströja, en hoodie och en t-shirt igen. På benen ståtar jag med leggings, shorts och sen långkalsonger utanpå det. Plus skor och strumpor, I sovsäcken. Jag vinner nog ingen skönhetstävling på det, men katten vad kallt den natten var! (Vi kände oss ganska eländiga då, men nu skrattar vi mest åt det. :))

06:02 hoppade jag och Gabs på tåget mot Hamburg, bytte där med ett par timmars mellantid och jag kan lugnt säga att lika roligt det har varit som att tågluffa, lika ljuvligt var det att komma hem igen. :) Jag lovar att återkomma med lite mer historier och bilder, men just nu känner jag mig ruskigt backpack-laggad (en nyuppfunnen variant av jetlag) och behöver ett par dagars återhämtning - jag börjar med att grilla med Lady Hickups ikväll och sticka en sväng till Bunketorp på löptur imorgon. :) Och duscha. Och sova i en säng! =D

Kort bara - tågluffen var helt fantastisk. Jag har sett så mycket, träffat så mycket människor, mött vänlighet och leenden och förundrats över människor kraft och vilja och förmåga att skapa. Jag har känt mig fri och lycklig med mitt hus på ryggen, skrattat med Gabs och Bus tills vi fått ont i magen och upplevt en otrolig matkultur. Jag kommer tågluffa mer och jag kommer åka tillbaka till Italien, det lovar jag er. :)

Kärleksklotter i Rom.

måndag, juni 21, 2010

Sista staden!

20:16

Sista staden, sista natten i Italien. Wow, det har varit en fantastisk resa (ja, den ar ju inte riktigtslut an.:)) I Genova vi ar i nu sa couchsurfar vi igen, den har gangen hos Simone som volontararbetar som sjukhusclown och har en lagenhet som ett hotell. Jag har fatt en blodbalsa pa stortan och varmeutslag nar vi var i Napoli, men annars inget sarskilt hemskt som hant.:P

Jag vet inte vad jag ska skriva, det ar sa mycket som hander som jag vill beratta! Basta pizzan ever finns pa Da Michele i Napoli (las boken "Eat pray love") och det ar jattekul att vara pa pub och kolla fotbollsmat med resten av puben full med medyrckta italienare! Ikvall ska vi ut pa restaurang med Simone och hans clownvanner for att antligen ata en hel italiens middag med primi och secondi piatti och efterratt. Can't wait! :)

Nu ska jag forsatta vara lite social. Forsta ordentliga koppen te pa hela resan fick jag har! Imorgon aker vi till Zurich, sen Hamburh-Copenhagen och sen hem. Kanns helt overkligt. :P

söndag, juni 20, 2010

Livstecken!

11:40

Snabb update jag alskar Florens mer an Ro, vem hade kunat tro detforra gangen vi snbbstoppade har? Vi bodde over natten pa basta hostelet hittills hostel 7 Santi - snalla agare , frascha rum och duschar och en hyfsat "vettig" frukost (sa vettigt nu marmelad och vittbrod kan bli. :P).

Ikvall ska vi pa en pub och kolla pa fotboll - Italien spelar mot.... eh, jag vet inte, men det blir nog kul! =D

Lite hemsaknad. Lady Hickups, mamma, pappa och broder! Puss pa er!

torsdag, juni 17, 2010

Nasta stopp - Napoli!

09:50

Idag bar det vidare till Napoli. Italienarna bade kor och gar som galningar och igar flippade Gabby till mig och vaste med ilsken rost "Om det knuffar sig forbi en manniska till utan att saga "Ursakta", ska jag FANIMEJ armbaga ut vederborande i vagen!". foljt av mycket arga blickar runt omkring sig. Det sager det mesta tycker jag ^^

Vi var pa the most amazing pizzastalle igar - vi ska dit for lunch idag innan vi aker. :) Efter att allas har gradvis blivit Svinto kom vi fram till att det inte var en bra grej att prioritera bort balsam ut packningen och atgardade det igar. Att kunna dra fingrarna genom haret utan att de fastnar/fa med sig halva haret ar definitivt underskattat. :P

Igarkvall satt vi pa Spanska trappan (med en MASSA andra turister), tittade pa manen, drack vin och at parmesan. That's amore. ;)

tisdag, juni 15, 2010

I Rom!

20:14

Sorry guys, inga bilder den har gangen heller!
Nu ar vi i Rom hos couchsurfaren David, han ar jattetrevlig och pratsam och har en pyttelagenhet dar vi ska squeeza in oss pa golvet - det kommer bli saaa bra. :)

Igar hade vi ett snabbstopp i Firenze pa typ tva timmar innan vi bestamde oss for att agna Firenze mer tid pa hemvagen och hoppade pa ett tag till Rom. Av nagon skum anledning kunde jag verkligen inte sova, sa nar vi kom till Roms station typ ett pa natten var jag aptrott och ville bara sova. Vi kurade ihop oss pa plattform 1 pa liggunderlag, knot en scarf over ogonen och typ lag pa vara vaskor sa ingen skulle sno dem. :P Gabby vackte mig genom att ta tag i min fot och skaka den - innan jag kom pa att det var hon holl jag pa att rent instinktivt sparka ut hennes tander eftersom det sista jag tankte innan jag somnade var "Jag hoppas ingen snor mina skor nar jag sover!"... sen var det nagon som tog tag i min fot nar jag sov. :P

Gud, jag vill beratta allt, men det finns inte tid (eller ork. :P) for det! Jag ska konstatera att riktig mozzarella faktiskt smakar nagot i Italien och att jag ska ata mozzarella tills det kommer ur mina oron nar jag ar har. :) Det ar verkligen jattevarmt (klagar inte!) och att det har regnat i varje stad vi varit i hittills. :P

Jag saknar dig lady Hickups! Massa kramar till er hemma!

söndag, juni 13, 2010

Venedig!

12:08

Okej - liggplats ar bra mycket battre an sittplats. Efter tag fran Innsbruck till Venedig kom vi fram halv sju till ett Venedig som inte ens vaknat an, at frukost pa en kaj och gick och sov nagra timmar till i en park. Nu ar vi varma, svettiga och ska leta sovplats for natten - allt ar bra, Gabbys knaveck is alive och ingen har brant sig illa... an. Peppar, peppar. :P

lördag, juni 12, 2010

Innsbruck.

12:42

Vart mission om att hitta smörrebröd i Köpenhamn gick vägen! Kvart i fyra akte vi fran Köpenhamn, mellanlandade i Hamburg och skuttae sedan pa nattaget till München. Trötta efter en hel dags knallande och tagakande sov vi riktigt bra trots det vaggande taget, och när vi tittade ut pa morgonen igen välkomnade Tyskland oss med solsken.

Nu är vi i Innsbruck, har hunnit ga gata upp och ner, vara lite forvirrat turistiga och kollat ut stället där vi ska äta apfelstudel senare. Lite glass har vi hunnit med ocksa, och att smörja in oss i solkräm tva ganger. Stralande solsken, jajamän! =D Österrike är fantastiskt vackert och vi känner oss ganska pyttiga med alla berg omkring.

Hittills ar det bara jag som har fatt skavsar och Gabs ska för första gangen pa flera ar utsätta sina knäveck för sol. Aterkommer med resultat (och förhoppningsvis bildbevis. ;))

fredag, juni 11, 2010

Førsta anhalt - Kobenhavn!

10:29

Kæra blogglæsare, familj och vænner - æventyret ær igång!
Igår njøt jag hela dagen av bæsta Lillebror som hoppade och log så ansiktet skulle spricka nær han tog studenten. Sen basade jag øver køket tillsammans med Lady Hickups innan jag fick ett nervøst anfall 10 minuter innan jag skulle gå till tåget. Det regnade, såklart. Jækla Gæteborg! Jag tillverkade lite snabbt ett regnskydd av en svart sopssæck, kramade Lillebror, mamma och alla andra jag hann och gick till tåget med hela magen full av fjærilar.

Tåget var i tid. På Centralen møtte jag upp Gabs och Bus och vi skuttade på vårt tåg. Efter flera timmar av lite planering och bokprat var vi utan problem och missøden framme i Køpenhamn. Æventyrliga som vi ær hade vi tænkt att ta oss till vårt hostel till fots (Bus hade kollat och det skulle vara typ 3 km) och efter att ha kollat vilken buss som skulle gå dit føljde vi helt enkelt busshållplatserna! Det blev lite som en skattjakt av det hela, och varje gång buss 5A åkte færbi oss læt vi "ka-ching!" och varje gång vi hittade rætt busshållplats læt vi "checkpoint!". Ja, vi har nog spelat fær mycket TV-spel. :P

Utan att gå vilse hittade vi till hostelet, Sleep-in-green, dær vi checkade in, fick låna sængklæder, knøt ihop oss och sov som prinsessor. Jag har varit ute och sprungit en svæng runt i Nørrebro och nu har vi precis stoppat lite frukost i magen och ska ut på stan. Vårt mission fær dagen ær att hitta smørrebrød - jag lovar att førsøka fixa lite bilder till næsta update! :)

onsdag, juni 09, 2010

Det är okej att vara ett yrväder (och imorgon tar Lillebror studenten!).

19:15

Apropå mitt lyckoberusade inlägg häromnatten - jag ringde mamma (som var i Gnällbältet över helgen) och berättade vad som hänt och mamma berättade hur bubblande jätteglad jag var för mormor, som hade sagt: "Sådär gör Lajsa och Sana också, blir så exalterade och glada... hon måste vara lite försiktigt, de blir så ledsna sen om det inte fungerar!" Fina, omtänksamma mormor. :) Och jag är ju sån, jag vet ju det själv. Jag är urdålig på att ta det lite lugnt - om jag faktiskt tror på och vill något så satsar jag helhjärtat med dunder och brak, och går det åt skogen så blir jag oftast väldigt ledsen. Men, vet ni vad? Det är faktiskt okej att vara sån också! Nej, det är inte ett dugg roligt att landa krasch-bom i verkligheten efter att ha svävat på rosa moln, men so what? I min värld så väger det upp för varandra, det glada och det ledsna. Jag har försökt att ta det lite piano, att känna mig för och inte put my whole soul in it, men det funkar inte, för det slutar alltid med att jag tappar intresset. Det här gäller inte bara kärlek, utan det mesta. Jag har blivit bättre på att hantera om det inte går som jag tänkt och att vara lite realistisk, men ärligt talat så trivs jag med att bli himlastormande lycklig med jämna mellanrum, även om det inte blir som jag önskade i slutändan. Det är okej, jag är okej. Nu ska jag sluta försöka ändra på mig och bara vara som jag är - ett helhjärtat passionerat yrväder. :)



Fy katten, min energinivå som redan var låg under förmiddagen har fortsatt att långsamt dalat neråt och nu är den på stadiet: "Men jag vill ju bara sova!". Den var där även när jag åkte in till stora staden för att köpa det sista inför tågluffen imorgon - och när jag glömde av min stukade tumme vid ett tillfälle och nonchalant hystade av ryggsäcken från axeln och böjde tummen bakåt IGEN var jag ytterst nära att börja storgråta, både av smärta och trötthet. Snart ska jag i alla fall få lite mat i magen, packa och sen sova. Imorgon är det inget jobb utan studentdag för Lillebror hela dagen och jag ska ha sovmorgon, I need that! :)

Vilodag och badrumsnews.

08:57

Oh ja, idag är det dags för vilodag så det skriker om det. Igår låg jag i sängen kl. 22 och somnade ganska snart därpå - ändå ville jag helst av allt dra täcket över huvudet när jag vaknade imorse. Trött i huvudet, trött i kroppen. Jag har tagit min morgonpromenad och gjort min WOW (rygglyft, sidoplanka, djupa benböj x 3) och det är det jobbigaste jag planerar att utsätta mig för idag. Mmm. Viiila. Men jag tror att det är konstrasterna mellan att vara trött i kroppen och att vara fylld med energi som gör att jag uppskattar träningen så mycket. Och att det är ruskigt roligt såklart! :)

Ja! Big news förresten!
Mitt badrum är klart! =D
Den ska besiktigats och städas nästa vecka, sen är allt klart. Yay! =D
Efter hundra år (jaja. :P) av renovering kommer jag att komma hem från tågluffen till min egen lägenhet. Det är happiness på hög nivå!

tisdag, juni 08, 2010

Feel the flow!

20:58

Det är lustigt att ibland är det de dagar som benen känns som tyngst som verkligen blir bra. Träningsvärken efter söndagens utfallssteg har verkligen kickat in och gör att jag måste ackompanjera rörelser där jag måste resa mig upp/ner och gå uppför med grimaser. Alltså trodde jag på en helskottas jobbig löptur med Lady Hickups idag - det regnade nämligen, så vi ställde in våra planer på att springa 8:an och tog den kortare banan (domedagstrumvirvel) 5 km.

Men, tji fick jag, för DAMN! vad bra det gick! Benen kändes starka och visst var det bra jobbigt uppför, men det var inte i närheten så ansträngande som förra veckans löpning. Vi spurtade järnet de sista metrarna, lät andan komma ikapp oss och sen gjorde vi min andra och hennes första WOW för dagen. Grymt bra pass, verkligen toppen! Jag älskar att kombinera träning med bra sällskap! Det är awesome att träna med någon som jag kan flåsa, snora och fisa inför utan problem, som dessutom gör mig peppad. :)

Som kroppen känns idag blir det förmodligen vilodag imorgon. Efter jobbet ska jag hit the town och fixa det sista som ska inhandlas inför tågluffen. Det är mindre än två dygn kvar, det är ju helt insane. :) Men nu, nu ska jag nog slänga mig i soffan och slappa resten av kvällen. :)

Vi tar en omstart - tisdag!

09:08

Nej, det gick inget vidare att sova bort träningsvärken. Däremot så har den blivit värre och spridit sig till mina axlar. Så, jag gjorde vad varje vettig (?) människa skulle göra - jag försökte träna bort den såklart! ;)

Imorse var jag inte piggelin (ärligt talat var jag ytterst nära att bara vända på mig och somna om...), men nej, efter att ha krånglat på mig sportBH och resten av kläderna utan höger hand kom jag ut minsann! Vädret var inte alltför lockande och jag drog ner tröjärmarna över händerna. I mitt huvud tänkte jag inte hålla mig med något särskilt hardcore, eftersom jag bokat in springtur med Lady Hickups senare idag, utan bara lite kom-igång. Så, det blev 10 vändor i rask takt uppför en skogsbacke, med avbrott efter 4 st, 3 st och de sista 3 för liggande benlyft, knän mot magen i plankposition, skulderbladshävningar (jag vet inte vad övningen heter, så jag hittar på namn, ok?) och vanliga hederliga crunches. Svettig och betydligt piggare med hälften av skogen på ryggen gick jag nöjd och glad hem. I looove a work-out in the morning!

Min egen plan för WOW började inte så bra igår - ärligt talat var jag inte alls särskilt pepp att börja göra styrkeövningar efter min tjusiga lilla fadäs in i lyktstolpen igår. Men, skam den som ger sig och att börja på en tisdag är bättre än att inte börja alls! Jag kör dock inte samma övningar hela veckan, utan tänker nog bara göra det som känns kul för dagen, dock minst tre övningar. Däremot har jag lite problem med övningar för bröst och axlar som inte involverar att greppa saker eller stödja sig på handflatan. Tanken är ju att WOW:en ska kunna utföras varsomhelst, helst med bara kroppen som motstånd. Någon som har några briljanta förslag/tips? :)

måndag, juni 07, 2010

Resten av den (inte lika) jävla måndagen.

21:52

Status - fortfarande svullen, jätteond tumme. Jag börjar däremot blir riktigt duktig med vänstern eller att göra saker med högern utan att röra tummen. De få gånger jag glömmer av mig och försöker greppa något slutar jag med det ganska fort och svär istället. Samtidigt kan jag inte vara mer än tacksam för att det är tummen jag stukar och att jag inte... drämde i ett knä eller hakan eller axeln eller nåt. Jag kan i alla fall fortfarande springa och träna med en invalidiserad tumme. :)

Dagen blev liite bättre när jag hook:ade upp med Gabby i eftermiddags och köpte tågluffbiljett. Wow. It's happening, på riktigt. Det är knappt tre dagar kvar och jag har inte ens packat ochhar en hel del kvar att fixa. Men det fixar sig. Tågluffmöte nr. 3 imorgon och då ska de få frågetecken som är kvar redas ut.

Nu är det bedtime. Under dagen har jag utvecklat en sjuhelsikes träningsvärk efter utfallen igår som jag tänkte sova bort. Hoppas går ju. :P

Inlines och jävla måndag.

12:34

Jag blev inte bönhörd - det duggade lite lätt imorse när jag rekade väder, men jag smälter ju inte av lite regn, så jag var på't ändå. Efter att ha tagit mig igenom hela karusellen med att packa ombyte, packa mat, packa upp igen för att jag hade lagt vantarna i ryggan och slutligen dra på mig alla skydd, hjälm och slutligen inlinesen begav jag mig, något ovan och lite vinglig iväg. Det var superkul och gick som en dans!... fram till det ögonblicket när jag, ca 20 minuter hemifrån insåg att "Jag har ingen bromskloss kvar, den är utsliten sen förra sommaren." och konstaterade att jag kan inte stanna.

Så, den enda riktiga backen tog jag av inlinesen och gick nerför. Fine and dandy, problemet löst! trodde jag. Sen visade det sig att en av de långa fina raksträckorna precis innan Mölndal hade kombinationen sväng+ lömskt långsamt svagt sluttande backe + övergångsställe efteråt. Övergångsstället upptäckte jag ungefär samtidigt som det började gå lite väl fort. Efter att ha gjort en übersnabb riskkalkyl i huvudet om jag skulle chansa och åka över i alldeles för hög fart och hoppas att ingen bil skulle komma, gjorde jag det enda som jag kunde komma på (bortsett från att slänga mig på asfalten) - jag åkte in i en lyktstolpe och lyckades i farten stuka tummen riktigt ordentlig. Sen var det inte kul längre och jag tog första bästa buss till jobbet.

Nu är tummen uppsvullen som en mindre ballong och jag är ofrivilligt vänsterhänt. Hittills kan jag konstatera att klä av sig (sportBH. ingen knäppning. yay.), duscha, klä på sig, skära grönsaker och äta sallad tar ungefär hundra gånger längre tid än vanligt... och då ska vi inte prata om att försöka hantera en datormus med höger.

Så, jävla måndag.
(Ja, ni får skratta åt mig. Jag ska också skratta åt det här så fort det slutar göra så ont. Tyck synd om mig lite först bara. :P)

söndag, juni 06, 2010

Kvällsträning.

21:44

Det blev inget lapa sol - solen behagade gå i moln med samtidig blåst, så vi höll oss inne, drack te, gjorde innan nämna cheesecake, pratade och tittade på film. Vi hade bägge sett "Chocolat" innan, men vad gör det när det är en bra film? :)

På bussen hem, kom den över mig, den där känslan - "Jag vill nog träna när jag kommer hem..." Tack för det. :) Hem, klädbyte och iväg. Bestämde att jag inte orkade med att ta mig till någon skog utan bara sprang längs med vägen. Det var en kvällstrött sol, doft av nyslaget gräs, syréner och jag. Det var väldigt flackt, skogsslingorna jag brukar springa är vanligtvis kuperade, så det var rätt ovant. Efter en halvtimme var jag hemma igen och körde lite fys när jag ändå var igång - knän mot magen, utfallssteg, armhävningar och en plank-variant. Det sved rätt skönt, fast jag blir lika sur varje gång jag inser att jag fortfarande är ruskigt klen i bröstmusklerna. Det får blir sommarquest no. 1 - få upp styrkan i överkroppen (axlar, bröstmuslkler och armar that is.) Jag vet ju själv att jag är klen där för att jag tycker det är tre urtråkiga musklergrupper att träna... för att jag är svag i dem. Så jag tränar dem inte and it goes on.

Into-the-wild-Maria introducerade ett (i mitt tyckte) roligt koncept med workout of the week, WOW, som jag tror jag ska leka med nästa vecka. Tre övningar om dagen kan knappast ta lång tid och jag gör ju något svettigt i princip varja dag, så det är bara att squeeze:a in det då. :)

Imorgon är det arbetsvecka igen och i fredags nämndes det inlineshjul i ett samtal, så jag fick den briljanta idéen att slopa cykeln imorgon och åka inlines till jobbet. Will be awesome! Håller tummarna för att slippa regn.

Städning och solstrålar.

13:43

Som jag förutspådde det blev det inte mycket sömn för mig igår natt - en sisådär 4 timmar lyckades jag nog skrapa ihop. Inte för att det hade någon som helst påverkan på mitt humör eller energi, jag studsade runt hela dagen som en solstråle och det var först vid 4-tiden på eftermiddagen som jag slocknade 1,5 timme i soffan i förberedande syfte - jag och Halmstad hade planerat in Kontiki och klubb Fresh på kvällen och då är det ju bra att vara vaken (framförallt är det ganska trevligt med ett sällskap som inte somnar framför ögonen på en.). :)

Kvällen var bra - det tog en stund innan det började bli lite mer åt hiphop istället för r'n'b-hållet, så vi satt ute i sofforna och diskuterade musik, dans och dejtande. Halmstad är bra, han är rolig, enkel att prata med och han fattar att "Jag är trött, jag smiter hem nu." betyder just det och inte "Kan du inte övertala mig att stanna en stund till?" Alltså gjorde jag sorti strax efter tolv. Väl hemma somnade jag förvånansvärt fort och sov som ett berg till klockan 10.

Dagen har hittills ägnats åt att städa köket, mitt gamla rum, vika tvätt och handla. Förestående är lunch och sen iväg till lady Hickups för att lapa sol och göra cheesecake och hon kommer få stå ut med mitt kvittrande. Jag är fortfarande lika glad. Och lite rädd också, men det är mer på det allting-är-nytt-sättet än det andra jobbigt rädda det-kommer-ändå-gå-åt-skogen som har huserat i huvudet på mig förut. Men inte nu, jag har inte ens behövt anstränga mig för att inte tänka så och det känns bra.

lördag, juni 05, 2010

Nattligt lyckotjut.

01:11

Ja, det har varit långt mellan sena och kryptiska nattinlägg, but here comes one! :)

Lady Hickups lillebrors student var awesome, på mer än ett sätt. Vi agerade kökspersonal och om någon gick hungrig från deras hus var det i alla fall inte vårat fel. Nu är jag hemma efter en kvällspromenad till bussen som luktade syrén och sommarnatt och allting snurra omkring i huvudet, in a good way. Jag fånler mest hela tiden och vill studsa upp och ner. Lady Hickups skrattade åt mig på tåget när jag flera gånger bara fade:ade bort i en mening och sen började le igen. Jag skrattade också. Glad. Förvånad och jätteglad.

Oj. OJ. Är det såhär det känns med fjärilar i magen? Det känns som så länge sen att jag nästan glömt bort det. Nu är de tillbaka med besked och jag är glad. Freaking-otroligt-hoppa-upp-och-ner-glad. Herregud. Nu ska jag gå och försöka sova (knappast! =D) och återuppleva innan-bussen-kom-tiden minst tusen gånger. Och fånle. Det vill liksom inte sluta. =D

fredag, juni 04, 2010

Utanför boxen och halv fredag!

12:46

Okej, att påstå att jag STUDSADE ur sängen igår för min morgonlöpning är att ta i, men efter mitt sedvanliga snoozande i 5 minuter (är det någon mer än jag som stället klockan tidigare med flit bara för nöjet att få somna om?) kände jag efter och kände att: "Jooo, jag vill nog springa idag!" Jag hade siktet inställt på Bunketorp och 5:an, men när jag kom dit kom jag på en helt revolutionerande tanke - tänk om jag skulle ta och springa 5:an FRÅN ANDRA HÅLLET?! Ohhh. Väldigt nytänkande. :P

Det är förvånansvärt hur stor skillnad det kan spela bara att springa en slinga "baklänges". Jag hade ingen riktig pejl på vart jag var och kikade efter de gula markeringarna mer än en gång, men det gick galant! Inga känningar i höfterna heller. Jag ska snart sluta tjata om känslan i höfterna efter varje gång jag sprungit, men det är fortfarande en väldigt ovan känsla att kunna springa smärtfritt. Highlight your happy moments!

På kvällen gav jag efter för mitt knäckebrödsbegär, bakade nytt och åt ett par knäckemackor för mycket, magen uppskattade det inte lika mycket som huvudet gjorde. Men det var gott. :) Idag är det en skön halvdag på jobbet - nu ska jag nämligen sticka iväg och hjälpa Lady Hickups att vara hjälpreda när hennes lillebror tar studenten. Kan jag undvika att gråta i dag tro? (om inte annat kan jag ju öva inför min Lillebrors student nästa vecka. :P)

onsdag, juni 02, 2010

Take it easy.

21:26

Woho, jag vill lova att mina 8 km kändes av ordentligt i kroppen imorse. Det kändes att jag inte var riktigt återhämtad och det var segt att gå upp, men upp kom jag och ut på sedvanlig promenad. Solsken, fågelkvitter och eftersom jag tog svängen runt Mossen passade jag på att plocka blommande liljekonvalj att sätta på köksbordet sen.

Det känns i framsida lår, i rumpan, men förvånansvärt nog ingenting i höfterna. Det gör inte ont alls - happy happy joy! Efter att ha avverkat en dag på jobbet (jag blir lite knäpp i huvudet av att sitta inne vid en dator när det är strålande solsken ute, men annars går det riktigt bra) cyklade jag förbi min lägenhet för att hämta upp post och upptäckte att det går framåt - nu är det både kaklat OCH en toalett installerad. Badkaret ligger dock fortfarande i köket. Nästa vecka kanske? :) Jag hade faktiskt varit förutseende och smort in mig solkräm - vet dock inte om det hjälpte så mycket, solkänslig blek skandinav som jag är. Men jag försöker!

Väl hemma satte jag iPoden i öronen och tänkte dansa lite, men efter ett avbrott ("Kan du hjälpa till att bära partytält?") försvann både lusten och orken och det slutade med att jag gick till affären istället. Kanske lika bra det, jag misstänker att kroppen min mår bra av att vila idag. På sätt och vis tränade jag ändå, nämligen genom att ha musiken på och dansa även inne i affären. Jag försöker träna bort min ängslighet inför att dansa för okända människor och mataffären är ett ställe så bra som något. ;)

Imorgon blir det matshopping på morgonen med mamma inför Lillebrors student nästa vecka. Herregud, han tar studenten... Ibland går tiden oväntat fort.

tisdag, juni 01, 2010

Skatåslöpning och strunta i prestationsångest!

21:40

Idag var det tänkt att Lady Hickups och jag skulle dra ett par vändor runt Safjället - istället tog jag tillvara på tillfället när farfar skulle åka till vackra Skatås och snyltade med oss i bilen. Väl i Skatås fanns det, som jag såg det, två val - antingen kunde vi springa 5:an, som är väldigt kuperad och den jobbigaste 5:an jag vet, eller så kunde vi springa 8:an, som är ganska flack, men en bit längre. Lady Hickups valde 8:an med motiveringen: "Vi kan ju gå om det blir för jobbigt." och så stack vi iväg. Om jag inte har nämnt det förut - jag älskar Skatås. Trots alla försäsongsträningar jag har haft det, så njuter jag varje steg jag tar när jag är där. Det gjorde jag idag också, fast det var ruskigt jobbigt bitvis. Skönt att springa med med någon, vi höll humöret uppe på varandra även om vi inte pratade så mycket i slutet. Vi sprang och gick när det blev för jobbigt, sen sprang vi en bit igen och så höll vi på tills Skatås kom inom synhåll. Hela vägen in i mål sprang vi - sen stannade vi, flåsade, letade upp närmaste gräsfläck och ramlade ihop i varsin trött hög. Då insåg jag - det här är första gången jag har tagit mig igenom 8 km, mestadels löpande, i ett sträck sen jag bröt GöteborgsVarvet halvvägs för ett år sen. Wow, det känns verkligen wow! Visst kändes det i höfterna att det var ovant långt, men det gjorde inte alls så ont som det har gjort.

När vi låg på gräsplätten och tittade upp i himmelen så reflekterade jag lite över tider och prestation och sånt. Någonting inom mig frågade: "Men är du verkligen nöjd med det här, du VET ju att du har sprungit mycket snabbare..." När jag spelade handboll i Partille var jag i min bästa löparform ever och sprang 8 km på 40 minuter. Idag kunde jag inte springa hela vägen och det tog 55 minuter. Men, det är helt OK. Jag är inte i närheten av likadant tränad som jag var då och framförallt - jag bryr mig inte om hur fort jag springer. Det jag bryr mig om är att min kropp mår bra och att jag har roligt. Det var en awesome eftermiddag med bra springsällskap, ljuvligt solskensväder och en härlig löptur i ett av de finaste spårområden jag vet. Så, jag sa till den idiotiska prestationsrösten i mitt huvud: "Fuck off, jag är vrålnöjd och VÅGA inte komma här och påstå att det är viktigast att alltid slå rekord!" Sen gick vi och drack vatten, åt banan och åkte hem. :)


Nu är jag jätteglad och och jättetrött och tycker jag är bäst i världen! Jag har stretchat och ätit min godaste hummus till kvällsmat och ska gå och knyta mig nu. Hoppas ni haft en toppentisdag!