torsdag, april 29, 2010

Moving on.

23:47

Sex veckor i farmor och farfars hus är till ända och jag flyttar till nästa hus - mamma och pappa. Veckorna avslutades på bästa sätt, nämligen med middag med Lady Hickups och Gabby. Det var blivit något av en torsdagstradition, en mycket trevlig sådan.

Efter att vi hade pratat, ätit mat, pratat, ätit efterätt och pratat lite till begav dem sig hemåt och jag la sista finishen med lite panikstädning i kök och hall innan jag, fullpackad med påsar stressade iväg till bussen, 20 över tio på kvällen. Jag har varit trött hela dagen, jag var helt slut när jag gick till bussen. Lite smsande höll humöret uppe under bussresan hem, men när jag insåg att bilen jag packat full med resten av packningen stod på gästparkeringen (typ 50-100 m bort) började jag nästan spontant lipa. "Jag orkar inte!" ville jag tjuta i högan sky som en liten unge, men behärskade mig, bet ihop och bar in alla grejer. Packade in det som behöves packa in i kyl och frys och sen upp med resten på rummet. Trött, arg och trött ignorerade jag Lillebror som stod i dörröppningen till sitt rum, men när jag vände mig om efter att ha dumpat grejerna hade han ställt sig bakom mig och sträckt ut armarna med badrocken så han fångade mig som i en tältkram. "Hej, vad kul att se dig igen." mumlade han och kvällen blev lite, lite bättre.

Så. Jag är galet trött, längtar till min egen lägenhet så det värker och vill aldrig, aldrig flytta någonstans igen. Nu ska jag gå och däcka i bäddsoffan.

Galet busy torsdag.

09:57

Oj. Det är nog mest det jag kan säga nu. Oj och phu.
Den här veckan är inet liv - den här veckan är en transportsträcka med tusen saker att göra fram tills typ lördag, då det är showcase. Sen ska jag använda söndagen till att chilla och ha trevligt och försöka ladda om inför nästa vecka. Sen, på måndag så börjar livet igen. Tyvärr utan dansen, som tar slut för terminen. Jag får lite ångest på riktigt när jag tänker på en heeel sommar utan TFDA. Klart jag kommer träna själv, men det är inte samma sak. =/

Twisted D var Hitler på oss i tisdag också. Efter en och en halv timme sa han "Bra jobbat idag!" och hälften av klassen låg kvar på golvet och bara flämtade. Jag var en av dem. Igår var det monsteronsdag i sedvanlig ordning och Jojje var inte Hitler, han var tvärtom väldigt nöjd med oss, så vi avslutade med cypher (alla står i en ring och man turas om att gå in och dansa, om man vill) och jag gick in självmant flera gånger. Jämför det med förra terminen när jag nästan fick magont av tanken. ;) Pop-A därmot, han var också Hitler, speciellt på hiphopen. Jag HADE knäskydd - idag är mina knän ändå helt blåslagna. Jag kom hem helt slut och nej, igår orkade jag inte duscha. Jag bara drösade i säng och var så trött att jag inte ens kunde somna först.

Idag är en damn busy day. Jag har varit och handlat och måste iväg en gång till. Imorgon kommer farmor och farfar hem, så jag ska plocka ihop mig, städa och byta sängkläder. Finpusta lite. Sen ska jag hinna med att baka, fixa ihop alla kläder till showcaset, gå på forskningsstudieintervju, möta upp Lady Hickups och dra till Kontiki innan vi åker hem till mig och lagar mat. Och duscha. Någonstans här måste jag hinna med att duscha och träna på koreografierna.
Haha... ha. Ja. Jag ske bege mig från datorn med andra ord. ;)

tisdag, april 27, 2010

We can work it out.

09:56

Man ska inte ropa hej innan man är över bäcken, men det är ändå ett faktum att jag mår bättre idag än igår. Fortfarande snuvig och lite småtrött i kroppen, ja, men halsontet är i princip borta och istället ersatt av en något svullen hals. Föredrar det alla gånger om jämfört med rivjärnskänsla när jag sväljer. Yuk.

Jag tog det så lugnt som jag kunde på dansen igår, och det gick bra. Ge mig lite finslipningstid, så ska nog isolationkoreografin också bli obscent snygg (kanske inte riktigt så bra som Twisted D gör den... men han är sinnessjukt bra och I'll try my best!). Efter klassen fick jag beröm från Kruse som hade suttit uppe i ett fönster och kikat: "Du har verkligen utvecklats den här terminen, grymt!" Jag blev så glad att jag rodnade. :) När jag cyklade hem var det årets första sommarregn och hela världens luktade underbart. Väl hemma duschade jag och bäddade ner mig, bara för att bli halvt ihjälskrämd av pappa som kom freaking halv elva på natten. Jag är inte överdrivet lättskrämd (okej, skräckfilmer är faktiskt ett undantag!), men att vara ensam i ett trevåningshus och ligga utan kläder i sängen och höra hur någon börjar mecka med låset i dörren - då känner jag mig inte kaxig. Men, som sagt, det var bara pappa. Jag skällde lite på honom innan jag fick en kram och gick och la mig igen.

Jag längtar hem. Damn it, det känns i hela magen. Var hemma igår för att hämta lite post och vattna mina stackars blommor och kände att jag ville flytta tillbaka trots avsaknad av badrum och damm i hela lägenheten. Farmor och farfars hur är jättebra på alla sätt och vis... men min lägenhet. Suck. Mitten av maj är det sagt, jag räknar dagarna tills dess.

Idag ska jag keep on going med magisteruppsatsanalysen. Hepp.

måndag, april 26, 2010

Bara några dagar till.

09:18

Nej, min kropp tycker inte om mig idag. Den tyckte inte om mig inatt heller när jag vaknade till och från, svettig och förvirrad. Halsontet håller i sig, snuvig, träningsvärk. Jag har till och med hunnit få näsblod fast klockan inte ens är 10. Ja, jag känner mig rätt gnällig idag. Sova en timme till och sen ta det piano hela dagen. Kruxet är att jag måste till dansen ikväll. Kommer jag inte på klasserna i veckan, får jag inte vara med på showcaset - såklart, det är inte fair att de andra sliter arslet av sig och jag glassar omkring och sen bara hoppar in när det är det roliga. Allright, så kanske det inte är... men ändå. Om jag inte tränar sabbar jag för de andra.

Okej kroppen, vi gör en deal - om du bara pallar med den här veckan, så lovar jag att ta det lugnt och vila nästa vecka. Vi snackar bada badkar och fotmassage och massa god mat (som jag i och för sig redan äter) och sovmornar och hela kittet. Ja? :)

söndag, april 25, 2010

Fredagskonsert, lördagsdansande och söndagsavbön.

19:56

Både min fredag och lördag har varit awesome. Fredag innebar en tripp till Bagaren och Kocken med Gabs och Lady Hickups, där jag ägnade en hel del tid åt att pipa i falsett och utbrista saker i stil med: "Åh, titta på DEN!" och liknande. Jag ville ha ungefär hela affären. Gabs inhandlade kavel, slickepott, spirtsar och muffinsformar. Lady Hickups köpte en grönt litet zestjärn och spritsar... och jag slog på stort och köpte en spork. Ja, såna utsvävningar är det jag kan sträcka mig till när ekonomin går på knäna. Min spork är jätterosa i alla fall. :)

På fredagskvällen var jag först hemma och hade mys med mamma - vi lagade mat och tittade på en bedrövligt dålig handbollsmatch som pappas tjejer spelade. Jag stack dock iväg innan matchen var slut eftersom jag skulle på konsert. Petter-konsert. Jag var helt hypad när jag gick till stället och sen fick jag sitta och vänta i 2 timmar eftersom jag är sjukt orutinerad med klubbspelningar och inte lärt mig än att artisten inte kommer att komma på scen förrän vid 23, även om det står annat på nätet. Det var aptråkigt, men konserten var värd varje minut. Jag hoppade, viftade med armarna, sjöng och skrek, allt i en salig blandning, i en timmes tid. Petter kickar ass, så enkelt är det. :)

Lördagen bestod av extrainsatt dans - 3 timmars nötande av koreografier, men det var både välbehövligt och bra. Jag känner mig mycket mer säker nu än innan i lördags. Kvällen spenderades med Lady Hickups, vi hade raw food-tacosmys innan vi drog till Kontiki på klubb Love Tip (gå dit!). Väl där sa vakten till oss "Alltså, jag är ledsen, men det är helt knökat där inne, jag kan inte släppa in er nu." Då hade Lady Hickups varit kissnödig i typ 20 minuter och sa det med aningen panik i blicken. Det hela slutade med att vakten sa: "Vad säger man åt det? Okej, gör såhär - ni går in och jag har helt enkelt inte sett er." Världens bästa dörrvakt! Så, in kom vi och dansade oss svettiga och lyckliga till reagge tills jag var så trött att ögonen gick i kors och jag inte kunde gå rakt. Då åkte vi hem, lagade Carbonara mitt i natten och däckade i soffan. Lovely night. <3

Idag har varit 2 timmar NYC och jag ska göra avbön på en gång - jag har haft ont i halsen ända sen jag vaknade. Jag borde inte ha tränat, jag vet det. Jag förtjäna en utskällning, ja. Saken blev inte bättre av att jag gick dit med tanken "Jag säger åt Twisted T att jag inte mår helt reko och sen får jag ta det lite lugnt." Jo tjena. Jag har tänkt så många gånger förut - hittills har det aldrig funkat. Inte idag heller. MEN - jag känner mig mycket säkrare på koreografin och har ingen ångest över att showcaset är om mindre än en vecka. Det är bra. :) Vad som är mindre bra är att hela halsen kliar och jag är inte precis piggelin. Jag boostade mig med en god smoothie när jag kom hem och ska i säng i tid ikväll.

Annars har jag varit stand-in för farmor och farfar i den årliga vårstädningen, sopat grus, slängt julbocken i granris och dragit maskrosor och döda växter. När jag var klar utanför kom jag in på den lilla innergården och kände att "Nej... de kan inte få komma hem från Spanien och så ser det ut som kriget här." så jag började städa där också. Nu är det sopat och ser tusen gånger mycket bättre ut. Vilka vuxenfasoner jag har lagt mig till med. :P Jag har också kavlat knäckebröd till tusen (lika bra att göra dubbel sats, det dunstar ju!) och glömt en stekpanna med solros- och sesamfrön på spisen. Knäckebröden är snart klara och fröna blev brända och luktade pyton, så de hystade jag i sopen. Nu ska jag fixa kvällsmat och placera mig i soffan framför vad som nu går på TV. :)

onsdag, april 21, 2010

Konsten att göra (nästan) ingenting en onsdagkväll.

19:22

Det är minst en vecka sen jag var på gymmet sist, så igårkväll funderade jag när jag cyklade till dansen: "Det var länge sen jag tränade så att jag blev riktigt slut." Sen kom jag till TFDA och vi hade tydligen bestämt att vi skulle dra över på klassen en timme för att preppa inför showcaset, så två timmars stenhård nötning av koreografier med en Twisted D som agerade Hitler (hans ord, inte mina!). Klockan 22:15 tittade jag på klockan och konstaterade att jag mådde lite lätt illa av ansträngning. Där fick jag för tankarna innan dansen. Karma is a bitch. :P

Fick dessutom reda på att alla Pop-A:s klasser har flyttats till lördag, eftersom han är med sitt crew i Sveriges Jerusalem. ---> ingen monsteronsdag. Klassen för Jojje är avklarad, jag är hemma, nyduschad i mjukisbyxor och har en lååång önsdagkväll av ingenting och endast INGENTING! för mig. Missförstå mig rätt - jag älskar dansen, men det var ages sen jag hade en ledig onsdagkväll. Sjukt nice. :)

Om jag ska vara ärlig så har jag faktiskt gjort en vettig grej ikväll - jag börjar freak:a ur lite smått över jobb i sommar. Jag har inget jobb än, vilket innebär att jag får lite mardrömslika fantasier om en sommar utan pengar och det blir lite svårt med lån och hyra. I vilket fall, jag pratade med Gudfar som jobbar på ICA i Gnällbältet och bad om hjälp. Han grävde lite och fixade två personer att maila CV och personligt brev till, samt telefonnummer. Ikväll har jag alltså skrivit ett kickin! jävla bra personligt brev och mailat iväg. Håller alla mina tummar. Nej, jag vill helst inte spendera sommaren i Gnällbältet, men är det där jag får jobb, så är det dit jag tar mig. Damn it, jag pendlar därifrån till Stockholm om det så krävs! Sååå, om ni har ett jobb på lager (eller tips om) och är in the need for en sjukt motiverad kvinna i sina bästa år som är stark, arbetsvillig och inte är rädd att få skit på händerna - here I am. Dessutom är jag bra på att laga mat och bakar beroendeframkallande gott knäckebröd. ;)

tisdag, april 20, 2010

En ganska vanlig tisdag.

16:51

Jag gör analys på min magisteruppsats, sitter och tittar frågande på siffror och vet inte riktigt hur jag ska resonera. Okej, det är fler män som har svarat på det alternativet... men å andra sidan är det ju dubbelt så många män som svarat, så det måste ju också väga in? Hur lyfter jag fram det på ett enkelt och lättfattligt sätt? Idag har jag önskat minst tusen gånger att jag skrev uppsatsen med någon som jag kunde resonera och diskutera med - jaha, du tänker så! - men det är bara jag och jag blir förvirrad och börjar loopa tankar och sen går det inte mer.

Raw food kickas ass för att jag kan äta efterätt som mellanmål de dagar sötsuget smäller till, vilket de bekant brukar göra i PMS-perioder. Nötter, bär och en halv mango i form av min variant på raw smulpaj med bär. Jag mumsar på, lyssnar på "Kool and the gang" och okynnessurfar runt på Bagaren och Kocken, tittar på alla saker jag inte ska köpa när Gabs och jag ska dit på fredag. Dans ikväll. Innan det ska jag handla och öva koreografi. En ganska vanlig tisdag, men lite bättre än vanligt - Petter spelar på Parken på fredag och jag ska dit fast jag inte har råd, för jag har världens bästa pappa. Jag, en gäng folk som också diggar hiphop och en massa händer i luften. Det kan inte bli annat än succé. :)

måndag, april 19, 2010

I fas.

09:37

Igår gick jag och la mig i vettig tid (i mitt huvud är det typ kl. 22), för första gången på typ två veckor. Det var skönt, oh, så skönt. Trots det kändes det som jag lätt kunnat sova en timme till när mobilen plingade på mig imorse, men efter två omgångar snooze kom jag upp, i mina löparkläder och ut på morgonjogg. Det är fortfarande bra kyligt på mornarna nu, men inte så att det faktiskt är kallt på riktigt, bara uppfriskande. Det har dessutom slutat blåsa halv storm, så all in all var det en härlig 30-minutersrunda jag var iväg på. Sen stretchade jag, vilket definitivt var välbehövligt. Jag ska sluta upp med att fuska bort det efter mina träningspass, för de 5-10 minutrarna jag "vinner" på det är verkligen en Pyrrhusseger.

Idag ska jag kicka igång analysen i magisteruppsatsen. Jag känner mig lite rådvill och vet inte riktigt hur jag ska göra... men det ger sig, antar jag. Just have to get it goin'. :)

söndag, april 18, 2010

Det egna valet.

12:21

Det är något med varma tekoppar. Allt som oftast kommer jag på mig själv med att sitta med koppen mot kinden eller läpparna istället för att dricka. Jag och Bus diskuterade det där någon gång, hur mycket värme gör för att man ska känna sig lugn. Lite svårt med harmonin när man fryser.

Jag ska på promenad till biblioteket strax, lämna och låna. Lånat raw food-kokböcker som ger mig inspiration upp över öronen. Funderar mycket över det, mest hur jag ska hantera det när jag inte är hemma. Närmsta kompisarna är chill, mamma och pappa också i viss mån... men snäppet utanför. Bekanta, resten av släkten, folk man träffar första gången. Hur förklarar man att man är typ vegan och äter mat som inte har upphettats över 40 grader... men inte hela tiden, utan en grillad biff eller ostmacka lite då och då är helt lugnt - utan att det låter som totalt hyckleri? Det lustiga är att det hade varit OK alla gånger om jag hade varit allergisk mot något, men det är en helt annan grej att välja det själv.

Sen är ju mat något helt annat än bara näringsämnen. Blir jag bjuden på mat så finns det ju en tanke bakom, en person som ansträngt sig för min skull - det är helt klart det svåraste. Samtidigt vill jag inte kompromissa med mitt eget välmående för någon annans skull.

Ni ser? Ingen ordning alls. För allt vad jag vet kan jag ju mycket väl skapa problem som inte finns genom att utgå från att folk kommer tycka jag är whack. Min lösning at the moment får bli att göra som jag brukar - strunta i det tills det dyker upp och blir det ett problem så löser jag väl det då. :)

Igår var jag som sagt på kalas hos Pysslingen och upptäckte en mycket underlig sak. Efter lite plockmat och trekamp (inte för att jag är tävlingsinriktad men JAG VANN!) serverades vi efterätt - vaniljglass, mjölkchoklad i bitar och banan. Efter två tuggor insåg jag en konstig sak. Det smakade inte gott. Bananen var god, glassen och chokladen var det definitivt inte. Ungefär som när jag inte ätit köpt bröd på jättelänge och när jag väl åt det smakade det jättekonstigt. Glassen smakade inte så mycket mer än kallt, chokladen var plastig och över allt var det en konstig smak av kemiskt sött. Usch, rent ut sagt och ganska skönt på ett vis.

Respect the thin line.

02:03

Pysslingen fyller år och fast jag helst kände för att stanna hemma i soffan drog jag på mig vit skjorta, väst, sminkade mig och begav mig till hennes lägenhet. Väl där var det jätteroligt och eftersom hon är födelsedagsbarn så fick hon bestämma, och då bestämde hon att jag skulle följa med ut.

Det var länge sen jag var ute på en "vanlig" klubb. Det har blivit Kontiki, Ölrepubliken eller bara hänga-och-ta-en-öl-ställen det senaste. Och jag insåg när jag stod vid baren, med ryggen mot baren, ett glas vatten i ena handen och spanade ut över dansgolvet att jag gillar verkligen inte det här. This is not a place to be. Jag går ut för att prata med mina vänner, ha kul, dansa. På de flesta ställen har de så hög musik att jag måste ha öronproppar för att inte min tinnitus ska go bananas dagen efter och det är så sjukt mycket folk på dansgolvet att det enda man kan göra är att gunga i takt med musiken och kanske hoppa lite upp och ner.

Och folket. Jag ber om ursäkt för mina generaliseringar, men det känns som att det finns två kategorier - 1) de som är där för att supa ner sig, 2) de som är där för att hitta någon att sexa. Folk dansade inte, de stod och gned sig mot varandra. Tjejer med benen i varandras skrev som stod och åmade sig och tror de ser sexiga ut. Det hela kändes som en enda stor parningsritual. Jag fick the creeps, hittade Pysslingen, kramade henne och gick hem.

Jag vet inte om jag är otroligt otolerant. En liten röst i mitt huvud säger att folk får väl göra vad de vill, vem är jag att döma dem? Jag ger den rätt och konstaterar att jag ska hålla mig till mina ställen, där man kan prata och umgås med människor utan att förväntas bli upphånglad mot en vägg innan kvällen är slut. Där man kan dansa och faktiskt dansa utan att någon grabbar tag i ens höfter och tvingar en att röra sig i samma takt och mönster. Där "Tjena, läget?" betyder "Tjena, läget?" och inte "Hej, vill du knulla?"

Det känns som allt ska gå så fort. Vad hände med att prata med någon? Jag längtar tillbaka till känslan av pirr i magen, hålla handen och pussas försiktigt. Att ta en sak i taget.
Eller så är jag bara trött och överfilosofisk.
Let's call it a night.

fredag, april 16, 2010

Listen up.

15:11

Idag började med en orolig natt och sen en trevlig promenad, följt av en bra frukost. När jag sen uppe på mitt rum kikade på telefonen för att se om jag fått något sms upptäckte jag till min fasa en påminnelse med titeln: "Läkarbesök 09.00." och klockan var 08.35. Slängde telefonen byxfickan, studsade nerför trappan, hoppade i skorna, tog jackan och ryggsäcken i en flygande fläng och sprang som en tokig ner till spårvagnen. På något mystiskt sätt funkade faktiskt kommunikationerna idag, så jag hann i tid till tåget, bara för att komma till mottagningen och bli upplyst om att: "Du skulle varit här klockan halv nio." Ehhh... jaha. Snäll som hon var fick jag komma in ändå och allt var fixat och klart på mindre än 10 minuter. Guldstjärna till min läkare! :)

Hela kroppen kändes helskum både på ditvägen och på hemvägen. Urlakad, på något vis. Huvudvärk dunkande bakom tinningarna. "Jag sover bort det." tänkte jag, men efter en timmes sömn och en lunch var det fortfarande inget vidare, så jag smsade till lady Hickups och bytte bort vår inplanerade träning mot en solskenspromenad istället. Kroppen vill inte träna idag, så enkelt är det med det. Däremot är resten av kvällen intakt - Disneyfilmkväll med raw food-sushi och massa massa mys. Jag ska se om jag kan sneak:a till mig att bli pillad i håret - det hjälper mot huvudvärk i alla lägen! :)

onsdag, april 14, 2010

Tre små ord.

22:45

Monsteronsdag. Jag är väldigt trött men måste få ut det här ur huvudet innan jag ska sova.

Idag i princip studsade jag ner till TFDA och kickade igång med en timme hiphop. Sen paus. Sen två timmar popping och avslutningsvis en timme hiphop. Pop-A pratade lite det sista om terminen som har varit, att vi verkligen har utvecklats och att vi ska fortsätta jobba. Efter 20 minuter övertid var det slut och Pop-A och jag hamnade samtidigt vid fåtöljerna - byta om, byta skor och så. Jag sa hur bra termin det varit, att det verkligen känns att jag har utvecklats - det har jag, no doubt about that. Sen fick jag konstruktiv i tre små ord: "Du är låst. Jag vet inte vad det är, men du är låst i dina rörelser, du måste släppa lös dig själv."

Så enkelt sammanfattade han det som jag har allra störst problem med vilken dans det än gäller. "Du är låst." Jag är rädd för att göra bort mig, rädd för att det ska se dumt ut, rädd att ta plats. Jag har alltid varit storleken större än "alla andra" tjejer, både längd och kroppsmässigt, men har alltid önskat att jag var mindre. Det har blivit bättre, men jag är inte framme än. På något sätt tycker jag inte det är särskilt nerslående att få det sagt rakt ut, att det tydligen syns så mycket - det inspirerar mig till att bli friare, får mig att vilja komma till det stadiet där jag inte tänker utan bara gör. Det är en kickass utmaning, om något. :)

Raw food.

13:39

Jag lovade att återkomma om ämnet "Fummelfot är kär i raw food", så nu gör jag det.

Yes, det är ett state:at fakta. Jag är helt såld, förbi och uppe i det blå. Halleluja och så vidare. Större delen av min kost är raw at the moment, bortsett från att jag äter fisk varje dag och fortfarande sitter fast med det jävla (ursäkta språket, men jag är ruskigt trött på det) brödet som jag måste äta för att jag är med i en forskningsstudie.

Så, why? Det finns massa bra skäl som har med nutrition och nyttigheter och mer invecklade saker att göra, men mitt skäl är av ganska enkelt karaktär: Trial and error.
Man prövar något, det funkar. Man glömmer väldigt fort hur det var innan.
I mitt fall var det påskhelgen som fick upp ögonen på mig. Efter tre-fyra dagar med "vanlig" mat var jag trött, utan energi, hade torra ögonlock, en bråkig mage och dessutom fått en hel del finnar på bröstet och i ansiktet. No fun. Efter en vecka med mestadels raw food är jag pigg, ögonlocken är glada igen (trots att jag sminkade mig i lördags, vilket vanligtvis inte brukar uppskattas), magen är också glad och finnarna är puts väck. Det är bevis nog för mig, tack så mycket.

Jag säger inte att det är ett mirakelmedel som funkar för alla, men jag säger att jag mår ruskigt bra. En av de saker som tilltalar mig mest är det enkla konstaterandet att rawfood är ingen religion. Man gör så mycket som det passar en, helt enkelt. Inga helvetesfärder eller glåpord om hyckleri - känner jag för att grilla en köttbit, ta en muffins, äta tio knäckemackor med ost eller tre kilo choklad - då gör jag det, utan minsta ångest eller andra issues. That's why jag är jättekär i raw food. :)

måndag, april 12, 2010

Shout it out loud.

22:22

Magiskt klockslag. Precis som när jag var mindre önskar jag mig alltid något.

Idag har varit en dag där datorn har bråkat och jag fick inget vettigt gjort förrän vid klockan två. Sen var det alldeles för kort tid av effektivitet innan jag skulle till stan. Trots att skolstressen börjar bli mer och mer påträngande kunde jag ändå slappna av i solsken vid kanalen med Mikkis och Banana i sällskap, plus min första latte på länge. De gör koffeinfria latte på Condeco numera, jag blev så förvånad att jag glömde bort vad jag skulle beställa.

Imorse sprang jag en vända i kylig morgonluft och solsken runt Safjället. Jag älskar den rundan, trots backe upp-backe ner hela vägen. Ikväll dansade jag med en Twisted T på strängt humör - när han tycker att vi slackar blir han bitsk och sarkastiskt, men aldrig någonsin så att det känns obehagligt på något sätt. Bara tillrättavisande och konstruktiv kritik. Den 1 maj är det showcase igen. Scen, musik, ljus, applåder. Svett, nervositet och adrenalin. Jag lovar, om jag så ska öva varje ledig minut innan det ska jag DÖDA den här koreografin. Jag vill att de mina som kommer och tittar ska se hur och att jag har utvecklas. Det ska sitta - bara paw, paw, paw.

De jag umgåtts med mycket på sistone - Lady Hickups och Gabs. Louice som var här från Stockholm. Bus och Juja som jag träffar alldeles för sällan. Det är en fantastisk känsla att känna hur man knyts samman mer och mer med sina vänner, tills man älskar så mycket att det nästan gör ont.

Bildregn från dansworkshop.











E och J övar "masken".

In action!

Workshoplärarna! Från vänster - Martin Ferreti, Oskar "Supreme"Pitre och Fredrick "Freeze" Herranen. Sjukt sköna killar. :)


Dansa bör man annars dör man!
Svettig, glad, allmänt nördig - jag bjuder på den. ;)

Helgsummering.

13:59

Helgen förlöpte fort som attans utan större datorkontakt - inget jag gråter för såhär i efterhand.
Torsdag blev en sleepover-night hemma hos Gabs för att finaste Louice var nere på besök från Stockholm. Vi gjorde inget direkt, åt lite mat, tittade på TV och bara hängde. Vem behöver egentligen göra något när man har så bra sällskap. Konstigt nog sov jag som en prinsessa i Gabs soffa, omstoppad med världens fluffigaste täcke. Den kvinnan kan konsten att få mig att känna mig ompysslad. :)

Fredag var en dag av måste-göra!-ande, men dagen avslutades bra, om än något tidigt med biljard (jag är verkligen bedrövligt dålig på det...) med samma flickor och ytterligare folk. Lördag vaknade jag hyfsat pigg, packade ihop det sista, stoppade frukost i magen och åkte till Sveriges Jerusalem för en 5-timmars dansworkshop. Oh my, vad roligt det var! På programmet stod det locking, breaking/rocking, house och hiphop, varav de tre första har jag aldrig dansat innan... men det var ju bara att tuta, köra och hänga med så gott det gick och jag tycker faktiskt det gick ganska bra. Sen ska det ju till bra mycket mer styrka för att jag ska få till breakingen... men det är en annan sak. :) Fick även info om att det är danscamp uppe i Sthlm i sommar, låter sjukt nice! =D
Efter 5 timmars dans hade jag ont i fötterna och var väldigt svettig, så intet ont anande tog jag en dusch och fick när jag kom ut, reda på att de skulle stänga och bara väntade på mig. Panikpåklädning, jojomensan, sånt kan jag också! Stressad som jag var höll jag dessutom på att gå förbi Norrland, men han haffade mig och så tog vi en snabbfika innan mitt tåg skulle gå. :)

Jag kom hem till två av de finaste jag känner, Lady Hickups och Gabs, som hade fixat mat, cupcakes och allmänt bra partystämning. Efter piffning deluxe drog vi till Tip The Velvet och var kickass hela kvällen. :)

Igår var det äntligen dags för dansklass igen, nu när det eländiga påsklovet är slut! :) Efter lite snack med Twisted D efteråt så fick jag reda på att det bestäms i veckan om det blir danscamp här hemma eller inte. Hade ju lätt föredragit det framför Sthlm. Undrar vem man ska muta? :P

fredag, april 09, 2010

Saker och tings naturliga tröghet.

18:10

De senaste två-tre dagar har känts jobbiga i kroppen. En olustkänsla jag inte riktigt kunnat sätta fingret på, jag vill krypa ut ur mitt skinn och att dagen ska ta slut. Trots bästa sällskapet och det har egentligen inte hänt något. Igårkväll låg jag i soffan hos Gabs, inbäddad i ett stort fluffigt täcke, alltmänt ompysslad och tänkte. Efter ett tag slogs jag av en lite för otrevlig sanning för att det skulle vara trevligt - jag ljuger för mig själv. Jag vet mycket väl varför det har känts så olustigt de senaste dagarna, men har helt enkelt valt att förtränga det och låtsas som det regnar. Lalala, jag HÖR inget! För då blir det ju bättre... yeah right.

Påskhelgen var en orgie i massa mat och godis och ingen direkt träning. Jag var seg från början av veckan och det har hållt i sig. Jag hoppar över träningspass för att jag inte orkar med att sparka mig i baken nog för att ta mig till gymmet, men jag är så van att träna i princip varje dag att det byggs olust i kroppen. Inte ångest för att jag inte tränar, utan något rent fysiskt. En äcklig seghet jag avskyr som försvinner efter knappt en minut bara jag kommer igång, vilket jag inte har gjort.

Men nu får det vara slut. Jag vet hur jag ska göra för att må bra, nu ska jag göra det också. I strålande solsken har jag sprungit runt Safjället, stannat halvvägs och lekt fys, sen sprungit resten hem. Imorgon är det dansworkshop i Sveriges Jerusalem - 5 timmar dans. 5 timmat, svettig, underbart härlig dans. På söndag är det äntligen dans för klass på TFDA igen.

Maten däremot går underbart. Jag är kär i raw food... men den utläggningen ska jag ha en annan gång. :)

onsdag, april 07, 2010

Skatås i solsken.

13:15

Strålande solsken ute och jag är för en gångs skull inte sur och bitter, för jag har redan varit ute i solen. Med mamma i gott sällskap har vi gått/joggat runt 5:an i Skatås, pratat i princip oavbrutet och sen fick jag skjuts till och från affären och slapp därmed kånka runt på alla tunga saker. OCH som grädde på moset fick jag en stekt inlagd strömming till lunch när mamma ändå köpte till sig själv. Med andra ord är jag glad, nöjd, mätt och har fått både solsken och träning i grymt bra sällskap. Dagar har börjat på betydligt sämre sätt än såhär. :)

tisdag, april 06, 2010

Att njuta av sitt eget sällskap.

22:06

Ett tag höll jag på att bli vansinnig, men nu har min hals slutat klia. Tack och lov för det.

Klockan tjugo i sex sparkade jag mig själv mentalt i rumpan, satte mig på cykeln och åkte till mitt gym med mitt stretchingrum med spegel och dansade. Det går sakteligen framåt, även om vissa saker är sjukt svåra. Isolation kills me, wavesen också. De blir inte alls så smooth som jag vill ha dem, men det är bara att traggla. Jag har ingen aning om vad de andra som är i strechrummet tror om mig (jag har ju iPod och de hör inte musiken) för jag kan tro att det ser rätt lustigt ut... men å andra sidan, om jag brydde mig särskilt mycket om vad alla andra tycker och tänker om mig hade det inte blivit mycket gjort. :P


En annan sak som is killing me är relationer. Relationer och pojkar at the moment. Efter att ha klagat för pappa och gnällt fram: "Jag vill ha en ENKEL relation!" och fått tillbaka "Det finns inga enkla relationer." är jag lite bitter och tjurig. Hur svårt kan det att vara rak och ärlig och säga vad man tycker? Inte in absurdum såklart, herregud, någon slags fingertopskänsla för vad som är passande och inte sårar den andra får man väl ha, men en basic jäkla kommunikation? What's up med typiskt "tjejbeteende" (ursäkta den väldigt fördomsfulla klassificeringen här) och att säga en sak, mena en annan och sen är det tänkt att jag ska förstå ändå?
Jösses. For now lägger jag till det i kategorin "Saker jag förhoppningsvis förstår när jag är vuxen."

Våga vägra måndag!

10:04

Förra veckan satt jag och önskade hela måndagen att den skulle bara försvinna. Den här veckan blev det faktiskt sanning eftersom min måndag kändes som en söndag. Faktum är att fredag kändes som lördag, lördag kändes som lördag, söndag kändes som lördag och måndag kändes som söndag. Där kan vi tala om långhelg!

Påskhelgen har varit fantastisk och bjudit på massa god mat, härligt sällskap och förmodligen mer godis och sötsaker än jag ätit sammanlagt under månaderna efter jul. Jag vet inte om det beror på det, men idag är ögonlocken fnastorra och hela min kropp kliar. Nu menar jag inte kliar som att det kryper i kroppen, utan en ren fysisk känsla av kli. Det värsta är halsen, som kliar både inuti och utanpå --> jag håller på att gå bananas och vill bara frenetiskt kliakliaklia. Jag undrar om sånt här blir värre eftersom jag äter förhållandevis lite sötsaker i vanliga fall - lite som att man blir full på ingenting när man inte har druckit alkohol på ett tag.

Anyways - påsken var bra och jag ångrar mig inte. Det är fortfarande helt amazing, att kunna äta vad jag vill och inte få ångest efteråt. :)

Igår var jag på Just move it! danstävling och förundrades, skrek och klappade händerna. Akatsuki ÄGDE stället i sin kategori! (jag ska lägga upp en länk såfort jag hittar ett klipp med dem.) Galet inspirerande kväll. Dock ingen dans på TFDA på hela veckan, eftersom det är påsklov. Pff. Påsklov. Sån lyx har man inte på högskolan.

Efter det var jag vråltrött, men fick vackert sätta mig på cykeln och cykla hem till lägenheten för att plocka ur saker ur badrum och kök --> idag börjar renoveringen av mitt badrum! Kom hem strax efter elva och efter lite läsning i "The complete book of raw food" la jag huvudet på kudden och somnade pangbom.

Idag ska jag ta tag i skolan igen. Även om det sitter en liten pluggdjävul på min ena axel och väser om hur slarvig jag varit som försummat skolan under FLERA DAGAR!, så försöker jag låta bli att lyssna på honom och ta en sak i taget. Första, koda enkäter. Sen, skriva bakgrund. Och så ett gympass och lite dans innan dagen är slut också, tack. :)

söndag, april 04, 2010

Påsk.

19:07

Två dagars påskfirande och påskmat och jag är glad, harmonisk och lugn. Fått välbehövliga soltimmar och promenader med Fästmön, ätit chokladägg och blivit komplimerad till tusen för mitt bidrag till påskmiddagen. Det är så jag rodnar av glädje. Mamma och pappa har över 20 graders värme i Spanien, men har missat de två första riktigt vårdagar hemma. På något vis känns det som jag drog längsta strået trots att det regnar ute nu.

Läser andras bloggar och hittar till Solresors hemsida där man kan bli resereporter. Hur kan man låta bli att försöka i alla fall? :)

torsdag, april 01, 2010

Efter monsteronsdag kommer torsdagskoma.

10:35

Idag är jag helt slut i kroppen. Jag vet inte om det beror på att jag har sovit för lite eller för att jag hela tiden peppade mig själv att köra lite till, lite mer! igår på dansen, alla fyra klasserna. Av vilken anledningen det än är - idag är det torsdagskoma all the way.

Efter att ha vaknat strax efter sju (jag fick en halvtimmes sovmorgon) och knallat ut på min sedvanliga morgonpromenad, insåg jag när jag nästan var hemma att det faktiskt var ett misstag på riktigt att inte sova längre. Så, gör om, gör rätt - jag åt ordentlig frukost, gick och la mig i soffan och sov en timme till. Jag är fortfarande mer eller mindre död i kroppen, men känner inte att jag vill lägga mig ner platt fall och sova. Det är en konstig känsla, som att tyngdkraften är lite extra verksam just idag.

Både Pop-A och Joje "höll tal" igår, alla mina lärare gör det med jämna mellanrum. Om dans, hur viktigt det är att det inte bara är steg och ska komma från hjärtat. Om att vi ska ta reda på bakgrunden till var hip-hop, funk, popping kommer ifrån så vi inte står som fån om någon frågar. Att dans inte är kläder eller stuff runt omkring, att det är vad som finns inne. Otroligt inspirerande som vanligt. Jag önskar att alla som någon gång tränat för någon inom vilken jäkla idrott som helst ska få uppleva de ögonblicken när man ser in i tränarens ögon och hör på hans/hennes röst hur mycket de bryr sig om och vill hjälpa, hur mycket de ger av sig själva. Fantastiska människor.

Apropå fantastiska människor ska jag träffa mamma och sen leka med Gabs ikväll. Woho!