måndag, augusti 30, 2010

Always look on the bright side of life.

22:25

Idag har varit ner och upp och ner och ner och sen upp igen.
Det började med att jag vaknade typ tusen (okej, fyra-fem, men det kändes som fler!) gånger inatt och tänkte mycket klarvaket "Vadfan, är jag vaken igen?!" varje gång, för att sedan snyta mig så det dånade i hela lägenheten, vända på mig och somna om. Alltså var jag inte så pigg när jag vaknade. Ner. Sen gjorde jag en awesome frukost, cyklade till skolan utan att dö och träffade alla mina härliga klasskamrater. Vi gick igenom det mesta inför uppträdandet på fredag och det känns som det mesta är på plats. Teknikern på Pustervik ringde och berättade att vi skulle ha soundcheck på fredag. Upp. Jag och pappa skulle till banken på eftermiddagen, jag tog fel på tiden och fick panikcykla från Chalmers (det var där jag upptäckte att jag var sen) till farmor och farfar. Efter bankbesöket var jag aptrött, läste opponeringsuppsats men blev tvungen att sova en stund i soffan. Ner. Till halv sex infann jag mig på Twisted för första dagen på dansterminen och eftersom jag är sjukt fick jag inte vara med utan bara TITTA PÅ. Blev bitter och åkte hem och tjurade innan isolationsklassen. NER. Åkte tillbaka till Twisted med ett jättegulligt "Du måste komma! :D" från Ellie i bagaget och insåg att vi kommer köra en av mina favvokoreografier alla kategorier när jag kommer tillbaka nästa måndag. Dessutom fick jag en rejäl dos av Twisted Twins geekyness och de muntrar alltid upp mig. :) Upp.

Så, det kanske inte riktigt ser ut som jag går plus ur den här dagen, men jag njuter av att kunna lägga mig med min kök i en enda röra och vetskapen om att jag har både sovmorgon och kommer att få dansa imorgon. Inte fullt ut, men i alla fall dansa. :) Jag bestämmer att det blir plus i slutändan, så det så!

söndag, augusti 29, 2010

Energi, kärlek och vänskap.

18:44

Jag funderar mycket på det här med energi these days. Mest för att de senaste två veckorna har varit packade med grejer - skola, etablera nya realtioner med folk både i och utanför skolan, fortsätta jobba med maten, fysisk ansträngning i form av en massa dans... Mycket energikrävande aktiviteter. Framförallt det där med nya relationer är spännande, fascinerande och lite läskigt.

Skolan är awesome. Jag kan verkligen inte tänka mig att jag ska vara på något annat ställe i mitt liv nu. Rent spontant tycker jag så mycket om mina klasskompisar att jag ibland undrar om det är helt normalt känna så för nästan främmande människor. Jag satt med M och T i soffan på klassfesten i fredags och kände att: "Jaha, här sitter jag bredvid M/T och hon/den ler och jag ler och jag mår bra." och ville krama alla hela tiden. Idag har jag sort of avslutat en kunde-blivit-kärleksrelation, efter funderingar under hela veckan vad jag egentligen tyckte och kände. Magkänslan fick bestämma, som vanligt. Kom fram till att gnistan jag känt inte fanns kvar, hade lite ångest under morgonen, tog mig i kragen och ringde det jäkla samtalet. Nu har jag lite dåligt samvete för att ha gjort honom ledsen, men mest är jag lättad över att inte behöva tänka mer på det.

Ibland känner jag mig helt oprovocerat dum i huvudet och undrar om jag någonsin kommer bli kär i någon igen. Sen känner jag mig korkad för att jag tänker så istället. Hej, anar vi ett mönster? Igår låg jag tvärs över Gabs knä i soffan och kände mig bekväm och älskad. Hur kan det vara så lätt när det är kärlek och vänskap och när det är fysisk attraktion inblandat så blir det svårare? Det är ju löjligt och jag tycker inte att jag fattar någonting numera. Det enda jag är säker på är att jag fortfarande tror benhårt på kärleken och för det tackar jag de närmaste i min omgivning - Bus och Bumby, Gabs och Smörgåsen och mamma och pappa.

Maten havererade igår i en kombination av sjukdom och orkeslöshet. På något ändå mindre dåligt än vad det brukar vara. Jag kan inte sätta fingret på det, men det känns i magen att jag inte tappade kontrollen så totalt som jag brukar. Inte heller har jag ägnat den här dagen åt att håna mig själv eller skuldlägga mig för igår. Accepterar gårdagen, upprepar: "Jag kan, orkar och vill." och går vidare in i nästa vecka.

Kroppen är trött, men inte utan energi. Jag mår bra och är där jag vill vara just nu. Längtar inte bort. Jag ler och skrattar mycket, inte bara med ansiktet utan hela jag. Jag oroar mig för praktiska saker som CSN och banklån, men inte så mycket att det tar över mina dagar. Jag sover gott på nätterna och äter god mat. Är förväntansfullt nervös över vårt dansuppträdande på fredag. Ikväll får jag skjuts hem till en nystädad lägenhet och en kök fullt med broccoli, romanesco, färska majskolvar, pumpa och squash. Imorgon är det en ny skolvecka och dansterminen på Twisted börjar. :)

Familjens läkande kraft.

13:39

Idag mår jag bättre, men låter som jag mår sämre --> har inte ont i halsen, men låter som jag dragit i mig minst ett paket cigaretter om dagen i 15 års tid. Fortfarande täppt i näsan och hostar slem. Men bättre. :)

Något annat som är bättre är att jag tagit tag i pluggandet också. Jag har en magisteruppsats att opponera på på onsdag och jag har bara inte orkat börja läsa den. Det har varit så mycket annat som pockat på uppmärksamheten, med skola och dans, jävla CSN, låga järnvärden, trötthet och en relation som har krävt massa med tankeverksamhet - så jag har inte haft vare sig ork eller energi till att börja. Vilket i sin tur har stressat mig som attans, för jag behöver göra opponeringen för att kunna få godkänt i magisterkursen. Men yes, nu är jag igång. Jag läste i torsdags, jag läste igår, jag läser idag. Jag har måndag och tisdag på mig. Piece of cake!

Hemma hos mamma och pappa idag -min egen lägenhet är inte tillräckligt hemma än för att kunna ge den comfort:en som att vara sjuk i mitt barndomshem gör. Här säger pappa åt mig: "Men ta det lugnt en stund. Lägg dig ner och vila." och mamma frågar om jag vill ha te. Jag tror på det där med familjens läkande kraft. :)

Nu är min rast slut.
Tillbaka till papper och markeringspenna i hand!

lördag, augusti 28, 2010

Ett rätt av två möjliga.

23:58

Jag mår apa. Svullen hals som gör ont, rinnande näsa och skallont. Turligt nog ser jag inte lika eländig ut som jag känner mig. Jag har ändå lyckats genomföra allt och lite till jag planerade idag. Jag var på Bondens Marknad med Lady Hickups och handlade romanesco, broccoli, tomater och en favorit i repris från förra veckan - en ljuvlig liten hokkaidopumpa. :) Sen cyklade jag hem, dumpade grönsakerna i min hall och tog mig direkt till Twisted, där jag satt och tittade när alla andra dansade i dryga två timmar. Det kliade i varenda fiber i hela kroppen, men jag satt still. Ira från klassen var där och jag gjorde en insats och masserade hennes stackars vader - vi har tränat rätt intensivt den här veckan, och det var ett tag sen hon gjorde det. Då säger vissa kroppsdelar ifrån ibland. Lady Hickups prövade dancehall och gillade det. Sweet. :)

Efter att inte ha fått dans åkte jag hem och åt mat och godis, sen orkade min kropp inte mer och jag gick och la mig i en halvtimme. Vaknade upp och kände att jag inte ville vara sjuk i en stökig lägenhet --> diskade, plockade iordning, städade badrummet och dammsög. Sen kändes det mycket bättre och strax därpå dök Gabs, Smörgåsen och Stålmannen upp, jag fick öva massage och fick egoboost för att de tyckte jag var jättebra. :) När pizza kom upp som förslag efteråt var jag inte sen att haka på - nu sitter jag hemma hos mamma och pappa efter en awesome kväll. Mår apa fysiskt, mår jättebra psykiskt. Ett av två rätt. :)

Förkylningseländig.

10:04

Igår var jag på fest hos en av mina nya klasskompisar. Jag var smånervös hela dagen för att jag skulle hamna i ett hörn och ingen skulle prata med mig. Jag tycker kan vara svårt med nya människor, men jag har gett mig katten på att verkligen försöka knyta band och inte helt enkelt undvika det som jag har gjort förut (KoF-utbildningen, host hrrm...). Så, strax efter åtta hoppade jag på cykeln och tog mig (efter att ha hamnat bara liiite vilse) till Allie i Majorna. När jag kom in insåg jag att jag hade oroat mig alldeles i onödan - Allie såg mig och utbrast: "Du kom! Vad roligt!" Därefter var jag ett enda stort leende resten av kvällen. Jag dansade tills jag blev svettig, pratade med folk och hade kul. Kvart i ett cyklade jag vråltrött hem, fånleende nästan hela vägen. Så glad och lättad. :)

Imorse vaknade jag tjugo i sex med rivande halsont, en svullen hals, täppt näsa och huvudvärk. Nu mår jag förkylningseländigt och tycker delvis jättesynd om mig själv och delvis att jag är mesig, det är ju bara en förkylning. Det är så lustigt att jag mellan varje omgång jag är sjuk totalt lyckas glömma hur jobbigt det är. Det värsta är att det stod både dans och utgång till sista klubb Love Tip på schemat idag, men jag tror att jag måste göra vissa ändringar. Jag vill inte, jag vill dansa! >.<

Nåja. På shcemat står också det mer stillsamma att gå till Bondens Marknad med Lady Hickups och få låna Stålmannen och förhoppningsvis Gabs som massage-övningsdockor. Tack för att ni offrar er guys. ;)


Apropå dansa - nästa fredag kommer min klass att ha vårat första uppträdande! på Göteborgs feministiska filmfestivals invigningsgala, på fredagen 21.30. Biljetter kostar 150 kr för alla tre dagarna och 70 kr för en dag. All support är välkommen - och personligen så älskar jag våran show, så kom dit och stötta! Om du är pank, inbokad eller i en annan världsdel - lugna puckar, filmen på oss kommer dyka upp både här, på Facebook och YouTube. ;)

onsdag, augusti 25, 2010

Måste får inte vara med längre!

17:07

Det har varit ruskigt mycket att göra sen förra måndagen. Idag slog det över lite och efter att ha cyklat genom ett jävla monsunregn med motvind var jag skitförbannad och svettig när jag kom till skolan. Min most marvelous klass hjälpte mig lite tillbaka på rätt köl, men jag har ändå sakta glidit lite längre ner i dåligt-humör-mood. När jag cyklae hemåt kände jag mig nästan gråtfärdig av trötthet och känslan av att ha jättemycket jag måste göra som hängde som ett moln över mig.

Men så! Envetet cykeltrampande uppför Södermalmsbacken slog det mig som en blixt från klar himmel varför jag kände mig så låg. Helt plötsligt har jag börjar tänka att jag MÅSTE göra saker. Måste och jag är väldigt sällan bra kompisar. Faktum är att Måste går mig på nerverna och gör mig både ledsen och orolig om jag umgås för tätt med honom. Bara insikten om det fick axlarna att droppa ett par snäpp.

Så, jag försöker se det som att vissa saker behöver jag göra och andra saker vill jag göra. Ytterligare saker är kanske något jag måste prioritera bort för tillfället för att orka med. Idag har jag i alla fall laddat lite batterier genom att vara hemma hos Stor Kusin för att gratta honom lite i förskott på hans 20-årsdag. Massa goda ostar, lite jordgubbar och champagne i kombination med en massa skratt och kärlek kan verkligen pigga upp en onsdag. :)

Nu är jag dock SJUKT trött - träningsvärk i hela kroppen och sluttänkt i knoppen.
Sängen hägrar, godnatt!

tisdag, augusti 24, 2010

Välkommen till en ny skolvecka! :)

22:01

Välkommen tillbaka för en ny skolvecka!
Det är underbart, jag vaknar varje dag och vill gå till skolan, jag vill träffa min klass och skratta, ge och få energi, prata dans och liv och allt på rasterna. Idag var det hiphop med Nina på schemat - awesome dag! Nu har jag träningsvärk från skulderbladen ända ner i låren och en grymt öm och välanvänd ländrygg, but I'm lovin' it! Jag skrattade och var tvungen och spontankrama Marty idag när vi körde fys och en särdeles jobbig axelövning och den utbrast efter ett tag, med tillhörande lidande ansiktsuttryck: "Jag kan inte hålla upp mina armar längre!". Hilarious. ^^

Vi har fikadag på tisdagar har vi bestämt - jag gjorde en banankaka som var mjölkfri, vegansk och glutenfri. Tyvärr såg den ut som bajs, men smakade alldeles underbart och klassen rensade faten. Bra betyg. :)

Jag har gett blod och har för taskigt järnvärde - de ska kolla total järnstatus på mig och jag ska bli uppringd och inbokad på Sahlgrenska för att träffa läkare så att det inte något knas med mig. Lite nervös. Men jag fick den snygga t-shirten i alla fall. :)

Jag är fortfarande inne i ett flow med maten och känner att det funkar, nu går det smooth. I cherish the feeling inför de dagar det kommer bli jobbigt. Senaste gången jag trillade tillbaka var i lördag, hemma hos Bus med hemmalagad pasta med svamp. Det gick också bra, på sätt och vis - jag konstaterade bara att nehej, det gick inte som jag planerat, men det gör det nästa gång , tänkte igenom varför det hade hänt, accepterade, och så la jag det bakom mig. Jag kan göra sånt numera, är det inte fantastiskt? :)

söndag, augusti 22, 2010

Wow, vilken vecka!

10:42

Himmel, vilken vecka!
Det har varit saker i ett i ett, men bara roliga och bra saker all week long! Tur det, annars hade jag nog inte alls varit lika glad som jag är nu. :)

Veckan har varit en uppstartsvecka med skolan och min hiphopkurs, med allt vad det innebär av nya lokaler, nya ansikten, namn och specifika tider att vara på specifika platser. Själva undervisningen i feministiska studier har inte dragit igång igen, däremot har jag haft en dag med hiphop (tisdag) och en dag med breakdance (torsdag) och that's my dancing days. Jag tycker redan oerhört mycket om min klass - så mycket energi och kreativitet! Det känns verkligen som alla vill knyta band och göra så mycket som möjligt, så bra vi bara kan! I fredags fick jag reda på att vi ska hålla vår första uppträdande den 3:e september, som avslutning på invigningsgalan till den Göteborgs feministiska filmfestival som går mellan 3-5 september. Vi har redan brainstormat och kommit på en hel del bra förslag. Skräckblandad förtjusning, men mest är jag glad, pepp och otroligt lycklig!

Och igår sprang jag och Lady Hickups Midnattsloppet. Jag klarade av mina två inplanerade löppass i veckan - 40 minuter morgonlöpning i tisdags och drygt 20 minuter genomjoggning på torsdag morgon. Jag har varit bättre förberedd inför lopp, det är sant, men jag gick in med inställningen att: "Det här kommer bli jättekul!" utan att tänka tid elelr prestation. Jag ville springa hela vägen, jag ville ha roligt och jag ville spurta i mål. Check, check, check! Lady Hickups och jag kom in i något svart tidshål, kändes det som - vi började springa, sen var vi plötsligt vid 8 km och sen sprang vi uppför Avenyn och sen sprutade vi i mål och hoppade och kramade varandra efteråt. Vi klarade det, vi sprang hela vägen! Jag har sprungit förut, men det är fortfarande en underbar upplevelse. :) Grattis till ditt första genomförda lopp Lady Hickups! <3

Efteråt varvade vi ner lite, stretchade och sen gick jag till tåget. Jag var OK när jag gick från Heden, men för varje steg mot tåget blev jag tröttare och tröttare. När jag kom hem till mamma och pappa vinglade jag när jag stod still och det krävdes en rejäl kraftansträngning för att ens orka in och ut ur duschen. Sen stupade jag i säng och somnade som en sten. :) Idag mår jag bara bra - lite trött och gäspig, lite stel i vaderna, men höfterna (som stramade märkbart när jag gick i mål. Inte för mycket, men det märktes.) känns helt OK och jag har stretchat loss det mesta redan. Nu ska jag njuta av en lugn och skön söndag. :)

onsdag, augusti 18, 2010

Dans, löpning och mat.

22:31

Första danslektionen igår - tja, det är inte svårt att frälsa en redan frälst. Enkelt sammanfattat så övade vi groove i tre timmar, uppdelat på 1,5 timme med lunchpaus mellan, plus lite fys och stretching. Idag har jag träningsvärk i skulderbladen, magen, benen och svanken, and I'm loving it! =D

Innan dansen var jag ute på min utannonserade morgonspringtur. Hej och hå, det känns av att jag inte tagit ett löpsteg på två veckor... men det gick. Det gick snabbare i början och var fruktansvärt segt med trötta ben och motvind på hemvägen, men det gick, hela vägen hem. Mycket nöjd med att jag sprang hela vägen även om det var motigt. :) Imorgon är det en sväng ut igen, fast bara en snabb genomjoggning - jag ska ha breakdance (YAY!) kl. 10, så jag tänker att det är dumt att ta ut sig. :P Fredag är det vila och lördag är de Midnattsloppet!


Maten går så sakteligen bättre. Min rädsla för att vara hungrig börjar så försiktigt smälta bort eftersom jag så sakteligen lär mig att vara kompis med min hunger. Det är inte farligt att vara hungrig och bara för att jag är jättehungrig behöver jag inte panikäta jättemycket av det som finns närmast tillgängligt. Det går att ta ett djupt andetag och ta det lugnt också. Det låter som så enkla grejer... men eftersom jag faktiskt vågar bli hungrig, så äter jag inte lika ofta för att "förebygga" hunger, vilket gör att jag blir hungrig på riktigt och kroppen får fungera som den ska. Jag är fortfarande ganska stenhård med att bara äta när jag är hungrig - jag märker att det reglerar både mängd och typ av mat jag äter. Äter jag något mer energirikt till lunch, kan jag mycket väl hålla mig till kvällsmat. Äter jag något mindre behöver jag mellis emellan. Fina, fantastiska kropp som är så bra på att lära om och läka sig in i nya, bättre banor. <3

Breakdance imorgon. Skräckblandad förtjusning. :)

måndag, augusti 16, 2010

Hej, Fokus Hiphop!

22:48

Idag har jag äntligen börjat skolan igen. Hej, Fokus Hiphop! Jag tror vi kommer trivas bra ihop, den kursen och jag. :) Info all day long, massa nya saker att komma ihåg och många nya namn att minnas. Det som fastnade mest var att det är dans imorgon, breaking på torsdag och att tack vare att vi samarbetar med Pusterviksteatern, så kommer vi få möjlighet att kolla på massa teater och dansföreställningar. Wow. :)

Som avslutning på dagen blev vi indelade i tre basgrupper, där jag var med basgrupp 1 och vi fick i uppgift att göra iordning ett stort väggschema som vi kunde ha i vårt klassrum och fylla med diverse saker under veckornas gång. Vi tyckte vi lyckades rätt bra faktiskt!:
Närbild på de snygga graffitirubrikerna som M snodde ihop. Love it!
Och våra dansdagar är rosa och pimpade med glitter. ;)


På lördag står Midnattsloppet på schemat och jag har, av diverse anledningar, inte sprungit på typ två veckor. Tack och lov känns det inte alls jobbigt (delvis för att Lady Hickups inte har gjort det heller. :P), utan jag tänker bara springa loppet på kul och inte bry mig fem öre om vad jag får för tid. Men, två löppass ska klaras av innan lördag - ett par pass måste jag ha i benen om det ska kunna vara roligt och inte bara jobbigt. Lady Hickups sprang ett idag, jag ska ut imorgon bitti, vi ska ut tillsammans på onsdag. Pepp, pepp! :)

fredag, augusti 13, 2010

Lätt att glömma nya saker och Twisted på SVT 21.25 ikväll!

15:49

Helt plötsligt slår mig en enorm lust att gå till gymmet, lyfta vikter, stå i plankan och svettas som en gris. Yes, DEN känslan gillar jag! :) Så jag ska försöka plocka in en stund att svettas i eftermiddag/kväll, emellan att sista jobbdagen ska ta slut, åka till Föräldrarhemmet och massera mamma och färga hennes hår samt ha fredagsmys. Äsch, plankan och utfall kan man göra var som helst och rena kläder kan man låna av sina föräldrar/Lillebror! :D

I veckan var jag hos optikern. Efter att ha gjort synundersökning till körkortstillståndet och fått reda på att min syn blivit markant sämre på vänster öga på mindre än 2 år, så kändes det inte så aktuellt att fortsätta gå utan glasögon (mer exakt tänkte jag: "Jag kommer vara blind på vänster öga om 10 år! NEJ! JAG VILL INTE!"). Och eftersom jag ändå inte kan ha glasögon på om jag ska dansa och springa och träna så kände jag att det var lika bra att satsa på linser också. Summan av besöket var en massa spenderade pengar, ett par nya glasögon beställa (sååå snygga!) och en omgång provlinser med mig hem, samt en banslig förtjusning över hur skarpt allting är EGENTLIGEN! :)

Så, nu när jag glömt linserna hemma på handfatskanten hemma och sen suttit vid datorn hela dagen så märker jag hur jobbigt det faktiskt är i skallen. Ouch, huvudvärk. >.<


Jag fick välja mat till fredagmyset... TACOS!
Och om ni har tillgång till en TV, släng på SVT kl. 21.25, för då uppträder Twisted Feet på Götaplatsen. Eller gå in till grannen och be att få titta. Eller, ännu hellre, gå till Götaplatsen och skrik! :)

Vem vet bäst här, du eller jag?

13;20

Igår dog jag lite inombords när jag fick veta att det tydligen var dåligt ljud i ytterligare två av filmerna. För att få det gjort så fort som möjligt kollade jag igenom filmerna och undrade stillsamt för mig själv om jag hade övermänskligt bra hörsel, för ljudet var det ju inget fel på? Imorse bad jag att få bli visad var det dåliga ljudet var och efter visningen var jag tyst i 3 sekunder innan jag helt stilla påpekade: ".. men det ska ju inte vara något ljud där."

Ridå.

torsdag, augusti 12, 2010

Stjärnögd.

12:41

Igår var mardrömsdag på jobbet - efter att mina instruktionsfilmer hade lyssnats igenom konstaterades det att av okänd anledning var mycket lägre ljud på 7 avsnitt och att det inte skulle funka att ha det så. Alltså; gör om, gör rätt. Det gjorde mig lätt självmordsbenägen. Ni vet, när man sitter med något verkligen JÄTTElänge och sen äntligen blir klar och är så trött på det man gjort att man helst av allt vill bränna upp det på ett bål en mörk natt och dansa obscena danser i ett lakan i månljusets sken? Så kändes det.

NU är de i alla fall fixade, med sprillans nytt ljud och jag kommer förhoppningsvis slippa peta på dem alltför mycket i framtiden. Plus att det är sista veckan jobb och nästa måndag inställer jag mig i skolan för att dra igång min hiphopkurs (dansar lyckodans)!

Igår var jag, Bus, Gabs och Bumby på italiensk restaurang och åt fyrarättes italiensk middag som jag velat göra sen vi kom hem från tågluffen. Jättegod mat i underbart sällskap och när jag cyklade hem, nynnades på vad som spelades i iPoden, så kände jag mig sådär lycklig så att jag inte riktigt visste vart jag skulle ta vägen. Jag sparar den känslan till en dålig regnig dag. :)

tisdag, augusti 10, 2010

Om matmonster och vändpunkten.

11:20

Det är nästan en månad sen jag fick sammanbrott nummer 1 över maten och kände att jag inte pallade alls. Sen gick det bra ett tag till. Sen blev det ett sammanbrott nummer 2 första veckan på Sommarstället och jag kände att "Det här GÅR inte! Jag orkar inte!".

Något som alltid har hjälpt mig är att skriva - få ner tankarna ut huvudet på papper istället för att studsa runt i skallen - så jag bad helt enkelt Stor Bror om skjuts in till Kisa för att skaffa ett skrivblock. Väl inne i centrum, frågade han lite om varför jag skulle köpa ett block och allt bara rann ur mig. Precis all ångest, rädsla, ilska, uppgivenhet som jag försökt glömma bort kom på en gång som en störtflod och efter att ha pratat och berättat stod jag med huvudet mot Brors bröst, grät och upprepade "Jag orkar inte!" ungefär hundra gånger.

Min största rädsla med allt det här är att få höra: "Amen, hallå, det är väl inget att bry sig om? Du typ.. kräks ju inte eller svälter dig eller så ju." Att bli bagatelliserad. Men Bror förstod. Han gjorde faktiskt det. Jag har nog aldrig inte trott att han skulle förstå, jag var bara... rädd. Rädsla är ganska ologiskt ibland. Så, han kramade mig, han klappade mig på håret, lät mig gråta och sa helt stilla att det inte var så konstigt att jag inte orkade, så mycket som jag tränade och flängde runt och stod i. Att jag fick ta och bestämma mig och sen bara vara bestämd. Och, det som kändes viktigast av allt - han tror att jag kommer klara det.

Så nu skriver jag i mitt skrivblock, om allt. Om ångest och rädsla, glädje, nervositet, triumf och trots. Jag skriver helt ocensurerat, men viktigast av allt är att jag ALLTID pushar och peppar mig själv. Jag dränker sidor i positiva affirmationer. Känns något bajs, så skriver jag det och konstaterar jag att "Den här känslan definierar inte mig." och sen berättar jag för mig själv att jag är bra och fin fast jag mår dåligt just nu.

Vissa dagar är enkla, vissa dagar är inget annat än en konstant kamp innan, under och efter varje måltid för jag vill bara stoppa något att äta i munnen hela tiden. Men det känns sakta lite, lite bättre. Innan man kan bli bättre, måste man inse att man är sjuk - jag vet det, och nu förstår jag det också. Min vändpunkt blev min älskade tvillingbror. Mycket är läskigt jobbigt och jag är fortfarande rädd för att lita på min egen kropps hungerskänslor. Det är framsteg med baby steps och återfall ibland, men det är jag som kommer att vinna det här. För mig gör det all skillnad i världen att jag i alla lägen känner mig absolut trygg i den vetskapen att de tillfällena jag inte orkar tro på mig själv - då gör han det.

måndag, augusti 09, 2010

Sista veckans semester - back to work!

14:32

I måndags kväll hade jag packat upp, packat om och efter att ha varit hemma hos Bus och fått pizza, flädersaft, kramar och vadmassage cyklade jag genom ljum sommarnatt med min (överpackade)bag balanserade bakpå pakethållaren hem till Föräldrarhemmet. Anlände halv ett, kramade mor och far och stöp i bäddsoffesäng.

Tidigt tisdag morgon packade mamma och jag in oss i bilen och åkte till Sommarstället för den årliga kräftfiskeveckan. Älskar att åka långt i bil med mamma och få ha henne alldeles för mig själv några dagar! Sommarstället var som Sommarstället brukar vara - vilsamt, vackert och alldeles, alldeles underbart. Jag ska låta lite få tala för sig själv lite senare idag. Veckan har varit sova, plocka blåbär, träffa hela tjocka släkten och prata Kisa-mål. Avrundat med hejdundrande kräftskiva i lördags. Det är kärlek mina vänner!

Igår åkte jag hem med Stor Bror och bytte från bil till tåg i Skövde. Innan jag kom hem, efter 22 på kvällen, hade jag hunnit bli fly förbannad på både SJ och Västtrafik minst trehundraarton gånger - spiken i kistan var när jag missade min anslutade buss som hade stannat mig ungefär 5 minuter från min lägenhet och istället fick ta en som landade mig 15 minuter från mitt hus. Inga problem i vanliga fall, men igår släpade jag på proppfull axelremsbag, ryggsäck fullpackad med böcker och dator, en full kylväska OCH två plastpåsar med grönsaker, skor och diverse skafferievaror. OCH det regnade. Hemma var jag genomsvettig, skitförbannad, gråtfärdig av hunger och trötthet och ruskigt kissnödig. Total misär. n timme senare låg jag i min renbäddade säng, med mat i magen och kände att det trots allt är väldigt skönt att komma hem. :)

Idag är det en vanlig dag på jobbet - jag har ägnat dagen åt att bråka med filformat och svära över dumma program. Everything is as it should be. ;) Imorgon ska jag iväg på spännande saker som det kommer komma bildbevis på längre fram. Teaser! Och ikväll ska jag sova hos min fästmö Lady Hickups! <3

söndag, augusti 01, 2010

Bildregn Twisted Summercamp 2010.










Myskväll med grillning och jam utanför dansskolan, Derell som berättar som sitt liv.

The one and only Derell Bullock (killen i mitten, of course.)
















Sista kvällen - alla var överallt. I ena rummet var det filmvisning, i andra rummet jammade folk och jag som faktiskt var trött... jag däckade ett slag i en av sofforna i chillrummet. :)













Många dansglada själar generar mycket packning och en hel del kvarglömda saker som Zerjon "auktionerade" ut det sista innan vi skulle hem.


En tavla med all den otroliga visdom som våra kära lärare kläcker ur sig med jämna mellanrum:
"You can be a striptease, or a beautiful nightmare..." - Zerjon
"Tänk att ni ska fista någon!" - Twisted T
"Ni ser ut som nyfödda kalvar!" - Nina
"CP! Ni ska vara helt CP!" - Twisted D
"Hallå?! Fullt ut?! Det där är bara mjauuu...." - Zerjon
"Är alla här över 15? OK, tänk sex!" Twisted T
"Ja? Nej? Kanske?" - Nina
" *Blink*Blink" - Twisted D (vissa saker måste upplevas för att förstå. :P)
"Ni dansar som man klappar en katt!" - Twisted T


Och med det tackar jag för det här lägret och startar nedräkningen till nästa terminstart 30:e augusti. För alla nyfikna är det gratis prova på-klasser den 21 augusti och 28 augusti - I'll be there, så kom gärna och säg hej om inte annat. All info finns på hemsidan! :)

I tell you, bring it!

17:07

Allright - en natts ostörd sömn senare har jag sorterat mina intryck lite mer. Jag snodde mamma och pappas säng (de är fortfarande på Sommarstället) och bredde ut mig på alla upptänkliga sätt man INTE kan göra på en liten luftmadrass där luften gått ur huvudkudden. :)

Schemat för danslägret såg ut som följer:
Frukost - dansklass - lunch - dansklass - mellis - dansklass - middag - aktivitet - kvällsmål.
Så, väldigt basic; vi åt, vi dansade, vi sov. Som jag har skrivit typ tusen gången förut - det var helt fantastiskt, av en massa olika anledningar. Jag har träffat väldigt mycket nytt dansfolk och fått tillfälle att prata lite mer med dem som jag bara hejat lite på förut. Det har varit så mycket energi under hela veckan, man både ger och tar av de andra under klass. Jag har fått kvitto på att jag faktiskt kan bara jag vill - de sena klasserna på onsdagen och torsdagen var jag gråtfärdig av trötthet redan en halvtimme in i klassen, men jobbade aktivt på att tänka att Jag KAN, jag ORKAR! istället för att tänka på hur trött jag var. Det är som Zerjon säger - det är de gånger som man pushar sig själv lite extra som ger resultat.

Jag försöker plocka ut något guldkorn från lägret, men det är så mycket som varit bra. Jag har fått ta klass för Zerjon och Nina, vilket jag inte fått förut. Det var toppen! Nina är drivande och positiv och Zerjon pedagogisk, lugn och utmanande i en enda röra. Klasserna för Derell var inte av denna värld - en kväll hade vi grillning utanför dansskolan och han berättade sin livshistoria, hur han kom dit han är idag. Jag säger bara WOW. Det är lite för långt och mycket för att dra på bloggen, men han verkligen har kämpat för att komma dit han är idag. Det kändes som han hade en kanna med inspiration och bara hällde över huvudet på mig. Hur peppad och fokuserad tror ni jag var på hans klass nästa dag? ;)

Twinsen klasser var... som Twinsen klasser brukar vara. Sjukt kul. Utmanande. Fulla av skratt, funky moves, fula citat och deras minspel och kroppsspråk. (Dem är lite svårtförklarade, man måste se dem in action för att riktigt förstå vad jag menar. :P) Jag har saknat dem som fan, ärligt talat. Och det gick bra, efter lite problem i början. Efter första klasen studsade jag av lycka och spontankramade dem båda två - de bara skrattade glatt åt och med mig. :)

5 dagars dans har sin åverkan dock - träningsvärken tänker jag inte ens börja berätta om, det räcker bara att konstatera att jag på något underligt sätt blev stelare och stelare för varje dag, trots att jag stretchade flera gånger om dagen. :P Sen har vi det där med att svettas minst 5 timmar om dagen och bara ha tillgång till ett begränsat antal kläder att byta med... ärligt talat luktade det som något krupit in och DÖTT i min väska när jag packade upp igår för att sortera tvätten. Geez. The things you do for what you love, säger jag bara. Himla tur att alla andra också luktade sunk. ^^


Campet har verkligen fått kärlek till dansen att blossa upp igen med full kraft. Det har kliat i benen hela dagen idag (trots att jag fortfarande har megaträningsvärk i höger vad) och jag har dansat varje gång jag har stått och väntat på något, lyssnar på musik hela tiden och har fått massa nya bra låtar in på iPoden Lillskruttan. Självförtroendet har fått sig en rejäl boost också, tillsammans med förståelsen för att jag verkligen måste öva på grunderna - groove, partysteps och isolation - om jag ska kunna step:a up så mycket som jag vill det här året. Bring it, I tell you, bring it!