I tell you, bring it!

17:07

Allright - en natts ostörd sömn senare har jag sorterat mina intryck lite mer. Jag snodde mamma och pappas säng (de är fortfarande på Sommarstället) och bredde ut mig på alla upptänkliga sätt man INTE kan göra på en liten luftmadrass där luften gått ur huvudkudden. :)

Schemat för danslägret såg ut som följer:
Frukost - dansklass - lunch - dansklass - mellis - dansklass - middag - aktivitet - kvällsmål.
Så, väldigt basic; vi åt, vi dansade, vi sov. Som jag har skrivit typ tusen gången förut - det var helt fantastiskt, av en massa olika anledningar. Jag har träffat väldigt mycket nytt dansfolk och fått tillfälle att prata lite mer med dem som jag bara hejat lite på förut. Det har varit så mycket energi under hela veckan, man både ger och tar av de andra under klass. Jag har fått kvitto på att jag faktiskt kan bara jag vill - de sena klasserna på onsdagen och torsdagen var jag gråtfärdig av trötthet redan en halvtimme in i klassen, men jobbade aktivt på att tänka att Jag KAN, jag ORKAR! istället för att tänka på hur trött jag var. Det är som Zerjon säger - det är de gånger som man pushar sig själv lite extra som ger resultat.

Jag försöker plocka ut något guldkorn från lägret, men det är så mycket som varit bra. Jag har fått ta klass för Zerjon och Nina, vilket jag inte fått förut. Det var toppen! Nina är drivande och positiv och Zerjon pedagogisk, lugn och utmanande i en enda röra. Klasserna för Derell var inte av denna värld - en kväll hade vi grillning utanför dansskolan och han berättade sin livshistoria, hur han kom dit han är idag. Jag säger bara WOW. Det är lite för långt och mycket för att dra på bloggen, men han verkligen har kämpat för att komma dit han är idag. Det kändes som han hade en kanna med inspiration och bara hällde över huvudet på mig. Hur peppad och fokuserad tror ni jag var på hans klass nästa dag? ;)

Twinsen klasser var... som Twinsen klasser brukar vara. Sjukt kul. Utmanande. Fulla av skratt, funky moves, fula citat och deras minspel och kroppsspråk. (Dem är lite svårtförklarade, man måste se dem in action för att riktigt förstå vad jag menar. :P) Jag har saknat dem som fan, ärligt talat. Och det gick bra, efter lite problem i början. Efter första klasen studsade jag av lycka och spontankramade dem båda två - de bara skrattade glatt åt och med mig. :)

5 dagars dans har sin åverkan dock - träningsvärken tänker jag inte ens börja berätta om, det räcker bara att konstatera att jag på något underligt sätt blev stelare och stelare för varje dag, trots att jag stretchade flera gånger om dagen. :P Sen har vi det där med att svettas minst 5 timmar om dagen och bara ha tillgång till ett begränsat antal kläder att byta med... ärligt talat luktade det som något krupit in och DÖTT i min väska när jag packade upp igår för att sortera tvätten. Geez. The things you do for what you love, säger jag bara. Himla tur att alla andra också luktade sunk. ^^


Campet har verkligen fått kärlek till dansen att blossa upp igen med full kraft. Det har kliat i benen hela dagen idag (trots att jag fortfarande har megaträningsvärk i höger vad) och jag har dansat varje gång jag har stått och väntat på något, lyssnar på musik hela tiden och har fått massa nya bra låtar in på iPoden Lillskruttan. Självförtroendet har fått sig en rejäl boost också, tillsammans med förståelsen för att jag verkligen måste öva på grunderna - groove, partysteps och isolation - om jag ska kunna step:a up så mycket som jag vill det här året. Bring it, I tell you, bring it!