Twisted Feet summercamp 2010 i mitt hjärta.

22:45

Fem dagar. Fem fantastiska, underbara, otroliga, svettiga och galet inspirerande dagar är slut. Jag vill så gärna beskriva för er hur det har varit, men jag sitter bara och stirrar på skärmen - inte för att jag inte har något att skriva, utan för att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig (och ni som känner mig vet att det är rätt ovanligt - i vanliga fall är jag rätt rapp i käften).

Det är bara så mycket. Som att alla känslorna inte riktigt ryms i hjärtat. Jag har inte haft tråkigt i en enda sekund, inte velat vara någon annanstans, har varit konstant lycklig sen kl. 12 i måndags. Lycklig på jag-kan-inte-fatta-att-det-händer-på-riktigt!-sättet.

Jag har dansat minst 5 timmar om dagen, ätit, sovit, skrattat, svettats som en gris, nästan gråtit av trötthet, men ändå orkat kämpa vidare. N sa under sin klass "Det finns inget "inte" här!" och bara den enkla meningen fick mig att bita ihop och tänka "Jag kan visst, det SKA gå!" istället för att tänka neggotankar om det går inte och jag orkar inte. Och det gick. Jag kunde. :)

Jag har dansat dancehall, afrikansk, cha-cha, hiphop, NYC/isolation, vouge/runway och har fått förmånen att ta koreografi för några riktigt kick-ass människor:
- Franska Fabrice, som ägde i freestyle (1.05 in i klippet)
- Anna Ninja, vougeing, runway diva!
- Thomas, i dancehall och afrikanskt (kolla in crewet han tränar!)
- Fantastiska, inspirerande Derell Bullock. Wow. Freaking jäkla wow. (00.46. in i klippet)
Och såklart mina all-time heroes från Twisted Feet - Zerjon, Nina, och Twinsen.
Kärlek! En månad kvar tills terminen börjar!

Jag har några bilder som jag gärna vill dela med mig av, men jag har bråkat med datorn sen halv två idag och den vill fortfarande inte, så be patient, det kommer! :)

Geez, vilket fluminlägg. Förhoppningsvis går det att få ut något vettigt ur mig när jag smält det lite. Nu ska jag i alla fall sova - det behövs, kan jag lova! :)