tag:blogger.com,1999:blog-317738372024-03-13T10:31:38.704+01:00En fallenhet för livslustDet viktigaste och oväsentligaste, om allt och ingenting, ljuva soluppgångar, klara stjärnnätter, lukten av fuktig jord efter ett stilla sommarregn. Pulserande, dunkande, medryckande musik, tunga andetag, blinkade discoljus, sneakers mot hårda golv.
Dansar mig svettig och lycklig.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.comBlogger2241125tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-58453489270009930942012-06-17T20:09:00.001+02:002012-06-17T20:09:25.133+02:00Veckofokus.20:00<br />
<br />
Jag vet inte riktigt vart den här veckan tog vägen - jag vet inte riktigt heller vad jag har gjort, bara att jag blev väldigt trött på mig själv i slutet av förra veckan. Istället för att känna mig nöjd med min dag, sluta ögonen och sova gott, så låg jag vid sovdags och tänkte på de saker som jag borde ha gjort, men inte sparkat mig själv i rumpan nog för att göra. Sov oroligt, vaknade flera gånger under natten. SJUKT ONÖDIGT!<br />
<br />
Den här veckan har fokus legat på att faktiskt göra de saker som jag känner att jag behöver göra för att må bra, även om det inte känns motiverat att skriva en till arbetsansökan eller hålla på med byråkratiska papper. Det har gjort att jag har känt mig mycket lugnare och känner att jag utnyttjar den kapaciteten som jag VET att jag har. Att jag faktiskt gör vad jag kan för att få mitt liv att gå framåt. På tisdag ska jag på en intervju för ett eventuellt vikariat som personlig assistent - visserligen till hösten, men det hade varit en skön trygghet att veta att jag har jobb om ett tag. Jag hoppas dock på att hitta något mer innan det blir höst - det är nästa veckas fokus! :)<br />
<br />
Superfin helg. Roligheter, lugn och lite lagom oplanerat i en salig, underbar röra. Idag har jagsparkat mig i rumpan och städat lägenheten - dammsugit, torkat golvet, diskat, tvättat, hängt tvätt, bäddat rent och plockat undan kläder. Lägenheten är ren och fin och jag känner mig lugn när det inte är så rörigt hemma. Dessutom hunnit med att ha lite pysselskoj i köket - därav mycket av disken. ^^<br />
<br />
Nu är jag hemma hos Ma&Pa och ska bli bjuden på pepparrotsgädda till söndagsmiddag. Finare avslutning på veckan får en leta efter! <3Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-80229126771050617532012-06-09T11:24:00.002+02:002012-06-09T11:24:26.749+02:00Annat fokus.11:18<br />
<br />
Det går lång tid mellan inläggen här - just nu har jag mitt fokus och energi riktade enbart åt ett håll, och det åt att bli PT. Jag älskar känslan av hur ett riktigt, konkret mål får mig att ge allt, allt mot att nå dit. Det är sjukt häftigt med sprudlande motivation!<br />
<br />
Jag söker jobb och söker jobb.<br />
Jag tränar, tränar, tränar, äter, äter, äter, sover, sover, sover.<br />
Jag läser bloggar om träning, jag läser böcker om träning, kroppen och mat. <br />
Jag träffar min familj och de som får mig att må bra.<br />
<br />
Just nu har avverkat tre examen/studenter på tre dagar med typ-Förkylningen Från Helvetet i kroppen. Jag har orkat vara trevlig i 2 timmar, sen behövet gå och lägga mig och sova ett par timmar, innan jag kan vara social igen. Det är frustrerande och dråpligt och lite ångestframkallande, men inte så mycket att göra åt. Nu är jag med Ma, Pa och Lillebror i Västerås och här stannar vi resten av helgen. Jag mår bättre än igår och tänker att nu är det nog det värsta över. Mamma och jag ska åka till Björnön strax - hon ska springa och jag ska promenera. Sen blir det en vända ner på stan och släkthäng för heeela slanten!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-53209218569086915962012-05-26T22:00:00.004+02:002012-05-26T22:00:54.921+02:00Det har blivit sommar.21:53<br />
<br />
Helg. Lugn.<br />
Jag sitter med fossingarna i ett fotbad hemma hos mamma och pappa, med nymålade naglar och mätt i magen och nytvättade kläder i torktumlaren. Trött på det där sättet du blir av att ha använt kroppen och dagens energi är liksom slut. Det är strax dax för mig att ha en seriös dejt med min kudde - speciellt med tanke på att jag vaknade halv sex imorse och inte kunde somna om. Jag låg och dagdrömde och småslumrade i två timmar innan min mage tyckte att jag skulle upp och göra frukost. Den var ytterst bestämd med den åsikten. ^^<br />
<br />
Bortsett från att jag inte har något jobb eller inkomst, så mår jag jäkligt bra. Jag tränar som en tok och älskar varje sekund, varje svettdroppe, varje minut av träningsvärk (<i>OK, kanske inte alltid träningsvärken...</i>). Den här veckan har haft ett otroligt bra flow och jag längtar till nästa pass, och nästa, och nästa igen! Det är spännande att se resultaten komma! Jag tror jag är i mitt livs bästa form just nu och bättre kommer det bli! :)<br />
<br />
Jag var på en sjukt inspirerande typ-arbetsintervju i tisdags som fick mig att inse vart jag ville och bli otroligt motiverad på kuppen. Jag har ökat min spridning för jobbsök och helt enkelt tagit beslutet att om jag får jobb i en annan stad, så flyttar jag dit. Inte för alltid och ja, jag vill helst vara kvar i Göteborg, men vad fasen - ingenting som är värt att kämpa för här i livet är enkelt.<br />
<br />
Och det har blivit sommar. Åh, vad jag älskar sol, värme och nyutslagna syréner!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-82896916844411989042012-05-12T12:01:00.001+02:002012-05-12T12:01:20.507+02:00Olika vinklar på en diamant.11:41<br />
<br />
Jag sitter på ett hotell i Malmö efter en vecka som har innehållit massa fin träning, ett VårRus som jag sprang så snabbt att jag förvånade mig själv, 3 underbara yogaklasser och ett par väldigt, <i>väldigt </i>trötta höfter. Mycket energi den här veckan, vilket har gjort mig glad.<br />
<br />
Idag är det SM-finalerna i handboll och jag tror det är mitt femte eller sjätte SM. Inte illa pinkat för en 25-åring, eller hur? ;) Det är lika kul varje år och framför allt är det roligt att jag är ansvarig för en del av det. Personalansvarig för statistikerna, det låter tjusigt i mina öron minsann! Jag jobbar med bra människor och lär mig massor hela tiden - egentligen är det synd att SM bara är en gång om året, för jag tycker det här spindeln-i-nätet-arbetet är roligt!<br />
<br />
Jag kom hit igår med pappa&spelarbussen - jag har hunnit med lite Malmöpromenerande, en teknikcheck i arenan och idag en blåsig morgonjogg. Sen har jag mest suttit på hotellrummet, druckit kaffe ur muggarna som bara var för te och piffat mig lite i omgångar - rakat benen, tagit bort nagellack, filat, polerat och målat nytt på tårna (<i>men inte på fingrarna, för det ger jag mig katten på att då ramlar det av någon flaga under dagen!</i>)<br />
<br />
Det här med piff och inte piff och sådär har varit knepigt ett tag, men allt har liksom fallit på plats sen jag insåg att jag har många sidor. Det finns många olika Fummelfot - en som gillar streetstil med baggypants och keps, en som tycker om tajta jeans och linnen, en som älskar att klä sig så att varenda liten detalj matchar, en som tycker om en flickig stil med rosetter och volanger och en som älskar att klä upp sig i tajta små klänningar och högklackat. Och massa, massa fler. Det känns fint att jag har plats för alla dem nu, att alla är OK. Delar av mig som jag bejakar - det finns inget hycklande i att både älska stora jeans och små spetslinnen, som jag trodde förut. Det gör mig bara till en mer innehållsrik människa. :)Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-29337862240634544012012-05-06T13:23:00.002+02:002012-05-06T13:23:13.133+02:00Mmmmm.13:04<br />
<br />
Söndag. <b>Sööööndag.</b><br />
Jag har rensat bort alla <i>måste/borde</i> idag och det enda som är kvar är ett <i>"vill"</i> som är en yogaklass runt 4-tiden. Egentligen så vill jag verkligen ge mig ut på en längre springtur i det überfina majvädret, men ett obestämbart <i>"aj?"</i> i min höft från och till får mig att dra slutsatsen att det inte är det smartaste jag kan göra idag.<br />
<br />
Igår var det dansshow och avslutning för terminen på Twisted. Både glad och ledsen. Det är sjukt kul att få showa loss, men det kniper i hjärtat på mig att det kommer dröja ändå till Summercampet i augusti tills jag får möjlighet att dansskola mig igen. Tills dess har jag gett mig fasen på att hålla igång och förbättra mig. Jag har tröttnat på att slacka av genom sommaren och sen känns som att jag behöver börja om lite i varje termins början. <i>Det är roligare att fortsätta framåt.</i><br />
<i><br /></i><br />
Katten och Stor Bror är i stan - likaså kusin Sana och Persikan. Persikan gick och la sig i tid eftersom hon är här för golftävling, men vi andra fyra drog in till stan för nattbio på Bergakungen - <i>"The Avengers"</i>. Oh, Marvel, jag har inget kritiskt tänkande när det kommer till deras filmer! Jag älskade det. Superhjältar, häftiga specialeffekter, sagofigurer och mytologi och invasion från en annan värld... plus ögongodis uppförstorat gånger mycket. What's not to like? :)<br />
<br />
Idag har jag sovit till klockan 11, gått och handlat, plockat undan i köket med hjälp av Pappa och efter en lugn och fin frukost - gått och lagt mig i sängen igen med datorn på magen. I-n-g-e-n-t-in-g tänker jag göra - bara slappa, slösurfa och kanske ta mig ner och ut på altanen för att lapa lite sol. <b>Mmmm.</b>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-12950877454901326322012-04-26T15:10:00.003+02:002012-04-26T15:10:59.644+02:0011 frågor.Jag blev utmanad av Bella för ett tag sen, och som en paus i allt vad söka jobb innebär så tänker jag ta mig en lekstund med frågorna som hon hittade på! Hela utmaningen går ut på att varje utmanad person svarar på de 11 frågorna och väljer sedan 11 nya människor att utmana - fast med 11 nya frågor den här gången! de nya frågorna hittar du på efter eget huvud!<br />
<br />
Problemet är att jag inte läser så många bloggar att jag kan utmana fler, utan de jag läser, de har Be redan utmanat också.^^<br />
Men, icke desto mindre - här kommer mina svar!<br />
<br />
<br /><b>Vad älskar du hos dig själv?</b><div>
OJ. <i>Mycket!</i> Mina axlar. Att jag ofta lägger huvudet på sned när jag väntar på ett svar. Att mitt hår är som en lejonman och blir solblekt. Att jag är barnslig och modig.<br /><br /><b>Tror du på kärlek vid första ögonkastet?</b></div>
<div>
Ja. Min romantiska sida hävdar bestämt att vissa människor helt enkelt passar ihop.<br /><br /><b>Vilka fem kända personer skulle du vilja att festa med?</b></div>
<div>
Petter. Jillian Michaels och Bob Harper. Martin Stenmarck. Therese Alshammar.<br /><br /><b>Var och vem är du om fem år?</b><br />Om fem år jobbar jag deltid som personlig tränare och massör och resten av min tid spenderar jag i min lilla affär som säljer knäckebröd och annat som passar in där. Jag är mer säker i mig själv och på mitt eget värde och omger mig med människor som älskar mig och ger massa bra energi. Ibland dansuppträder jag. Och så har jag varit på besök i New York! =D</div>
<div>
<br /><b>Vilket är ditt favoritord?</b></div>
<div>
Jag har tänkt och tänkt, men det finns så många! Spontant så älskar jag ordet "smooth", för det ligger så mjukt i munnen och känns precis som det betyder. Annars gillar jag plötsliga ord, som knopp och vips!<br /><br /><b>Vad är du mest stolt över?</b></div>
<div>
Att jag vågade erkänna för mig själv och mina närmaste att jag hade ätstörningar och ta itu med det.<br /><br /><b>Vilket är ditt roligaste minne?</b></div>
<div>
Alla somrar jag har spenderat på Sommarstället med min familj.<br /><br /><b>Kallar du dig feminist, varför/varför inte?</b></div>
<div>
Ja... men jag vet faktiskt inte varför. För mig är det en självklarhet att tycka att män och kvinnor ska ha lika rättigheter och skyldigheter och "feminist" är det vedertagna namnet i samhället för en person som tycker så... så då är jag väl feminist då.<br /><br /><b>Vad ser du fram emot mest det här året?</b></div>
<div>
Att få jobb och en stabil ekonomi så jag kan åka på besök till Malaysia.<br /><br /><b>Vad ville du bli när du var liten?</b></div>
<div>
Handbollsproffs.<br /><br /><b>Vilken är din favoritplats?</b></div>
<div>
Sommarstället. Bästa platsen på jorden. <3</div>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-32363540768324594512012-04-24T17:56:00.001+02:002012-04-24T17:56:40.208+02:00Tankar om accomplishment.Det är lustigt det där - trots att jag har sökt fyra jobb och skickat iväg en spontanansökan idag, så känns det ändå som att jag inte har gjort något vettigt med min dag. Och då har jag inte nämnt att jag har handlat, betalat räkningar, lagat mat, bokat tid för att få synintyg till körkortstillståndet, planterat om växter och svarat på massa mail och sms i den ekvationen. ÄNDÅ känns det som jag bara såsar runt. Otroligt irrationell och irriterande känsla!<br />
<br />
Jag känner mig onyttig. Jag vill vara självständig och tjäna pengar och leva normal 25-åringsliv med några omdömeslösa skoköp, gå ut och ta en öl på helgen, ha en gymkort på något gym, handla vilken mat jag vill och ha lite sparade pengar att åka iväg på en resa någon gång. Eller, jag vill i alla fall ha möjlighet till det. God knows att jag inte är en överdriven konsument av något annat än möjligtvis grönsaker och sneakers.<br />
<br />
Face the facts - i slutändan är den enda människan som kan ge mig känslan av att ha åstadkommit något och tillräckligt <b>jag själv</b>. Visst kan jag gå till andra för att få höra <i>"Du har varit jätteduktig!"</i>, men det är också att lämna överkontrollen över min lycka i andras händer - och där ska den inte vara, inte helt. Jag behöver och vill kunna säga det själv och tro på mig när jag säger det. <br />
<br />
Så jag börjar <i>nu.</i><br />
Idag har jag varit jätteduktig. Jag har gjort aktiva val för att komma närmare ett jobb som jag vill ha. Jag har gjort många saker idag som kommer leda till något positivt för mig, både idag och i framtiden. <b>Det var bra gjort av mig! :)</b><br />
<br />
En annan sak?<br />
<b>Våga vara obekväm. </b>Det är där vi lär oss och utvecklas. Inte inne i din lilla comfort zone där du redan vet hur allt är och funkar - utan utanför där det är stort och läskigt och du aldrig har en riktig aning om vad som kan hända. Embrace it och tro på dig själv, så kommer du att bli förvånad över vad du klarar!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-78175381493655717372012-04-19T13:40:00.001+02:002012-04-19T13:40:56.899+02:00Framåt.13:24<br />
<br />
Igår var jag trött. Idag är jag också trött - dessutom med träningsvärk i baksida ben och vader så att jag vill grimasera lite varje gång jag tar ett första steg efter att ha suttit ner en stund.<br />
<br />
Annars känner jag mig rätt positiv och lätt till sinnes. Jag har mycket energi och det känns fint - det känns som det som händer det ska hända där jag är just nu i livet. Jag letar jobb och skriver ansökningar och när jag tittar på mina personliga brev så vill jag anställa mig själv. Samtidigt så nej, det är inte roligt att leva på en ekonomisk kant. Katten (<i>som snart kommer hem igen från Malaysia, woho!</i>) berättade att hon hade köpt massa presenter till mig - hörlurar, t-shirt, hudprodukter - och jag började nästan lipa för att jag blev så glad. Jag köper inte så mycket grejer och inte särskilt ofta heller, men det är TRÅKIGT att känna att jag inte ens kan köpa en ny tröja, för då spricker min budget. Att inte kunna unna mig saker, fast jag verkligen vill ha dem, det skapar känslan av inte riktigt räcka till. Sen kommer Katten och berättar att hon tänker hälla en drös presenter över mig. <i>Ytligt?</i> Det måhända, men jag känner mig bortskämd på ett kärleksfullt och bra sätt.<br />
<br />
Annars så går livet sin gilla gång. Sova, äta, träna, leta jobb, träffa familj och vänner, äta lite mer och så sova igen. Idag har jag skrivit tre ansökningar och väntar mest på att få en second opinion från Ma&Pa innan jag skickar iväg dem. Jag ska skriva ut en drös med CV:s och gå ner på stan en sväng också - fast jag tror inte det blir idag. Jag har lust att ställa mig i köket och baka och dona, men vet inte riktigt vad. Suger på den karamellen.<br />
<br />
Nej, nu tror jag att jag ska ta mig en powernap!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-9132565711834642472012-04-14T07:47:00.000+02:002012-04-14T07:47:08.817+02:00Det är inte "om", det är "när".07:11<br />
<br />
Omtumlande vecka.<br />
Hå hå ja ja.<br />
<br />
Jag är förbi värsta stadiet i <i>jag-blir-snart-arbetslös-</i>bluesen. Sen i torsdags har jag gjort något varje dag för att inspirera mig själv till att hitta energin och försöka styra mitt liv dit jag vill. I torsdags gjorde jag en gigantisk tankekarta med 1) vad jag tycker om, 2) vad jag är bra på, 3) vilka områden jag vill jobba inom och 4) kontakter. I fredags hade jag ett 4 timmar långt frunchmöte med en kompis för att brainstorma och planera om att försiktigt starta upp något eget - <b>galet</b> pepp och motiverad efter det! På eftermiddagen fick jag en grundgenomgång i programmering av pappa. Det var mycket och nytt, men inte särskilt svårt - jag tror det mest var allt ovant han sa som fick mitt huvud att känns helt proppfullt efter 45 minuter!<br />
<br />
Summan av kardemumman är att det känns bra. Jag är faktiskt förvånad över hur bra det känns. Det känns mer som jag fått en möjlighet att komma på och genomföra det jag vill i livet. Som om det liksom är här jag ska vara nu. Nej, jag ser inte alls fram emot osäkerheten att inte veta hur nästa månad ser ut ekonomiskt, men vad katten - jag vill snarare se det som en sporre än som något att ängslas för.<br />
<br />
Det kommer vara <b>jätteskönt</b> när jag får en fast inkomst igen (<i>det är "när" och inte "om"!</i>), men jag HAR ett fantastiskt säkerhetsnät omkring mig med människor som KAN hjälpa mig. Som stöttar, peppar, kramar, sparkar mig i rumpan och finns där för mig i alla lägen - så jag tänker nog lämna onödig oro till någon annan gång och fokusera på det positiva och aktiva istället!<br />
<br />
<br />
Från en sak till en helt annan - den senaste månaden har jag varit på jakt efter en massör/s (<i>eller liknande</i>). En av de saker som jag dyrt och heligt lovade mig själv när jag fick fast inkomst var att lägga en del pengar på mig själv, i form av massage eller annat som jag tycker om och som är bra för mig... och så har det bara inte blivit av. Jag har varit lite snål och inte lagt manken till att verkligen prova mig igenom några tills jag hittat någon som passar mig. Jag har inte en jätteinkomst (<i>ännu mindre nu, höhö. Galghumor!</i>) och massage är förhållandevis dyrt för mig, så jag drar mig rätt mycket för att betala typ 400-600 spänn för något som jag inte vet är garanterat bra. Dessutom har det var <i>sjukt svårt</i> att få rekommendationer!<br />
<br />
Tur för mig behövde jag inte leta särskilt mycket innan jag hittade till <a href="http://www.grabozonterapi.se/">Gråbo Zonterapi</a>. Jag har aldrig varit på zonterapi innan, men gick dit med ett öppet sinne och det klickade <i>verkligen</i>! Catharina jobbar gvetvis rent praktiskt med zonterapi, reflexologi (<i>och svensk klassisk massage), </i>men också mentalt med att diskutera det hon känner i kroppen under behandlingen (<i>i alla fall med mig, jag kan inte svara för hur hon behandlar sina andra klienter</i>). För mig känns och är det ett vettigt approach - det sker sällan bara något på ett plan i kroppen, en helhetsbild är det allra bästa om du vill behandla orsaken till ett problem och inte bara symptomet. Hittills har jag varit där två gånger och det har varit spännande, obekvämt (<i>sen när är det bekvämt att ta en titt på sina mentala problem...?</i>) och för mig <b>väldigt</b> givande. Har ingen aning om hur jag ska lyckas att budgetera för det de kommande månaderna, men jag ska verkligen försöka! Det är viktigt för mig att ta hand om mig själv!<br />
<br />
Idag ska jag jobba - förmodligen sista passet - och skriva brev till f.d. Chefen.<br />
Sen ska jag ha ett kick-ass träningspass och syhörna.<br />
Lugnsamhet och helg. <b>Good shit. :)</b>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-42950551139488050412012-04-11T20:17:00.003+02:002012-04-11T20:17:36.398+02:00FML.20:15<div>
<br /></div>
<div>
Efter möte med Chefen idag vet jag att jag inte kommer få vidare anställning efter min provanställning går ut sista april. Jag är i bryta-ihop, stadie ett - gråt, misär och depp som fan. Imorgon är en ny dag och då kommer jag jobba på att vara positiv igen och göra något bra av det här en idag, idag är jag bara arg, ledsen, förbannad och jävligt deppig.<b> Det är OK att vara det ibland också.</b></div>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-70819139106421026772012-04-09T10:40:00.002+02:002012-04-09T10:40:40.313+02:00Från passiv till aktiv.10:27<br />
<br />
Hej och hå, det snurrar på.<br />
Jag blir lite förvånad när jag kollar tillbaka på mitt förra inlägg och ser att det är över en vecka sen jag skrev här. Tja, det är väl så det blir när en bollar att skriva på en tre-fyra olika ställen - en del blir mer prioriterade än andra. Det går i vågor, som det mesta gör. Vilket favpritplagg du har på dig, vad för vänner du träffar oftast, vilken mat du köper hem. Inget att hetsa upp sig över.<br />
<br />
Min dag har startat som seg. Jag har en tröttande träningsvärk som gör att jag bara vill sitta still och inte lägga två strån i kors på hela dagen - samtidigt har jag inte alls lust att bara göra ingenting. Utanför viner det snöblandat regn och bortskämda som vi varit under påskhelgen med kyligt fina aprildagar så känns det som ett jäkla bottennapp.<br />
<br />
Det är det här med tid och energi och val.<br />
Jag har inget problem med att ha en lugn dag och bara skrota runt, men jag vill aktivt välja att min dag ska vara sån! Vakna upp och bara känna <i>"Uhhh... segdag! Jag orkar inget!"</i> kan nog vara en av de tråkigaste känslorna jag vet. Dessutom så sätter det gärna igång negativa tankespiraler och så vill jag äta för att jag har inget bättre för mig.<br />
<br />
För<i> min egen skull</i> ska jag ge mig själv en duktigt stor mental spark-i-baken och bara börja göra något som jag tycker om - för jag vet att när jag väl är igång, så känns det tusen gånger bättre. Det är att ta sig från <i>passiv </i>till <i>aktiv </i>som är allra jobbigast.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-19698782400178149842012-04-01T13:12:00.001+02:002012-04-01T13:12:12.523+02:00High life.11:48<br />
<br />
The sweet sensation av helg. Mycket händer i veckorna - inte mycket utöver det vanliga, men jag är inne i en förändringsprocess. Det är mycket tänk och mycket tänka om. Det känns väldigt positivt, för jag känner att jag har mer energi nu i mitt vardagsliv än jag hade för bara ett par veckor sen. Jag tror jag gillar förändring.<br />
<br />
Igår firade vi Smörgåsen med födelsdagsmiddag och sen öl på Ölrepubliken. 1,5 öl och jag var lite yr i bollen när jag hoppade av tåget och gick till Föräldrarhemmet. Det är lustigt hur det alltid är väldigt lockande att sätta sig och dela med sig av sina tankar när en är onykter - men jag drack två glas vatten, slösurfade lite och sen gick jag och la mig. Ute var det minusgrader, jag hade varit lördagsfin i klänning och högklackat och byltade på mig två tröjor och ett par ulliga strumpor innan jag gick och la mig under täcke med en filt över. Fy katten vad jag frös innan jag fick upp värmen... men sen somnade jag som en stock.<br />
<br />
Idag har mest varit lugnsamhet och pyssel. Långsam söndagsfrukost. Bloggat. Tvättat. Bakat. Jag har inga tider att passa idag och det är fantastiskt skönt. Det jag behöver få gjort håller jag så sakteligen på att fixa och sen är det bara high life resten av söndagen som gäller! :)Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-12124809915569668062012-03-26T13:49:00.005+02:002012-03-26T13:49:56.601+02:00Fast i Stockholm.13:43<br />
<br />
Jaha, så en Stockholmsversion av influensan - vad hände där? Efter ett totalt misslyckat försök att leka på stan igår (<i>jag höll på att kräkas inne på Panduro</i>) åkte jag tillbaka till Lou&C:s lägenhet och sov typ 6 timmar mellan kl. 13 och kl. 20. Satt vaken i typ en halvtimme och sov lite till. Sen gick jag och la mig vid halv elva och vaknade strax innan 9 imorse. Sömn är rena läkemedlet, vill jag lova! Sömn och paracetamol, jepp.<br />
<br />
Jag skulle åka hem igår... det gick åt skogen. Jag tänkte att jag skulle åka hem idag, men det blir nog inte så heller. Förhoppningsvis har min kropp lagt ner strejkverksamheten imorgon, så ska jag försöka återgå till Västkusten då istället.<br />
<br />
Det är väldigt ovant att vara sjuk. Jag har inte varit sjuk på jättelänge och sen bara <b>BAM!</b> två omgångar influensa på mindre än en månad. Hoppas jag är klar för den här gången nu i alla fall!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-19914238341779886502012-03-24T22:26:00.004+01:002012-03-24T22:26:52.260+01:00En anteckning från Stockholmstrakten.22:22<br />
<br />
Jag är i Stockholm och hälsar på Lou. Jag har
spenderat mesta delen av dagen i Uppsala och träffar matbloggare, lagat
mat och haft en fantastiskt fin dag! Sen åkte tillbaka till Stockholm,
mötte upp Lou, åkte hem till henne och sen gick vi ut och sprang. Jag
var trött och seg innan och upprymd, fylld av energi och jätteglad
efter. Nu är jag mest mätt och ruskigt trött, så sova står högt på
prio-listan. <b>Mmm. Sova!</b>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-9341984835996877542012-03-20T16:40:00.000+01:002012-03-20T16:40:09.859+01:00Längst in i garderoben.15:52<br />
<br />
Nu ska jag gnälla lite.<br />
<br />
Först - hela min onsdag håller på att fucka upp sig, för att jag inte varit förutseende nog att fixa ihop mina olika jobbtider. Klantarslestämpel på mig. Men, det är inte det jag vill gnälla om.<br />
<br />
Jag vill dejta. Jepp. Jag vill träffa någon. Inte nödvändigtvis "träffa någon" som i "bli vanvettigt kär och galen och leva lycklig resten av mitt liv" (<i>även om det för all del hade varit lite trevligt det också</i>), m-e-n... vad fan, jag vet inte. Ha lite uppmärksamhet och bekräftelse.<br />
<br />
Jag är avundsjuk på de i min närhet som har någon. Inte så att jag varje vaken minut går och aktivt tycker det är jobbigt att mina vänner och min familj har någon som de är kär i som är kära i dem tillbaka, eller på något vis vill att de ska vara ensamma (<i>för det vill jag inte, jag älskar att de har någon att älska</i>), inte så. Hoho, det här är verkligen lite tabu att yttra. Avundsjuka är verkligen en ful känsla, något du ska jobba på att förtrycka och hålla undan och aktivt arbeta för att bli av med. Jag vet inte ens om det är rätt ord.<br />
<br />
Jag är bara jäkligt less på att befinna mig något slags relationsvakuum. Jag insåg precis, för typ en halvtimme sen (efter att undermedvetet ha processat något mamma sa till mig förra veckan) att anledningen till att jag inte går på dejter, till att jag inte träffar någon och förmodligen i slutändan till att jag inte blir kär är för att jag inte rör mig i de omgivningarna där jag träffar människor i min ålder jag blir attraherad av - och då blir det ju jäkligt svårt. Jag jobbar på ett gym för kvinnor och på ett familjeföretag som innefattar min pappa och min farfar. De allra flesta på min dansskola är typ 13-20 år. De som inte är det är danslärare OCH upptagna. Jag går sällan ut och dansar på helgerna, för att jag ogillar själva köttmarknadskänslan på krogen och för att jag sällan har någon att gå ut med. Sett ur den här synvinkeln ska det fan till ett gudomligt ingripande om jag ska gå på dejt innan jag blir så gammal att jag kan gå på pensionärsklubb.<br />
<br />
Vet ni vad som retar mig ytterligare i hela det här scenariot?<br />
Det är liksom inte OK att klaga om du inte försöker förändra din situation. Även om du försöker förändra din situation, så hänger det en jävla<i> "Men DU måste göra något för att förändra det du vill ha förändrat!"</i>-mentalitet över hela samhället... och jag köper det. Det retar mig som faa-an att jag har kapaciteten att förändra läget - jag kan gå ut på helgerna, jag kan fråga folk om telefonnummer, jag kan börja hänga på någon dejtingsajt på Internet, jag kan ragga upp någon på gymmet de få gångerna jag går dit - men jag vet inte riktigt hur jag ska bära mig åt ändå. Jag vet vad jag ska <b>göra</b>, men inte hur jag ska bära mig åt.<br />
<br />
Det här är så ute ur min comfort zone. Om min comfort zone är Sverige, så är jag rent bildigt talat på Hawaii just nu. Eller Himalaya. Eller Bermudatriangeln. Eller något annat ställe som är jäkligt långt bort och svårt att ta sig till. Jag tycker det är sjukt läskigt att ragga upp folk, att visa att jag är intresserad. Jag känner mig naken och sårbar och livrädd. Det som stör mig här är att - fan, så känner väl jättemånga människor? Det är väl ingen som TYCKER OM möjligheten att bli nobbad?<br />
<br />
OK, till syvende och sist - det som är allra jobbigast i den här sörjan är att anledningen till att jag inte går fram till de läckerbitarna som jag vill ha, är förmodligen för att jag inte tror att jag kan få dem. Varför? För att jag inte är snygg/sexig/intressant/WHATEVER nog. För att jag inte duger.<br />
<br />
Jag <i>hatar</i> den här tanken.<br />
Från djupet av min själ så HATAR jag den - <b>för det stämmer inte.</b><br />
<b>Jag är en fantastisk människa.</b><br />
<b>Jag är snygg, vacker, rolig och snäll.</b><br />
<b>Jag duger precis som jag är och behöver inte bevisa något för att göra det.</b><br />
Likt förbannat ligger den där och gror, oduglighetskänslan. Lite i skymundan, så att jag inte ser den, så att jag behöver skriva ett blogginlägg i nästan en timme för att kunna inse vad det <i>egentligen</i> är som ligger och gnager.<br />
<br />
Gnällandet över för den här gången - let's do something about this shit!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-79063804451021198932012-03-18T15:48:00.000+01:002012-03-18T15:48:08.802+01:00Känslan av en valkyria.15:10<br />
<br />
Sittandes i soffan hos mormor och morfar med en kopp saffranste framför mig och söndagsmiddag i magen så landar insikten i kroppen om att jag tror verkligen jag behövde komma hemifrån en helg. Se på mig själv lite objektivt i en annan miljö, se på mig själv med lite andra ögon och bara vara. Inte diska, städa, laga mat eller bestämma vad jag ska göra eller vem jag ska träffa. Som en paus från min eget liv, ett gästspel i några andras liv.<br />
<br />
Jag är lite rådvill om hur jag ska skriva. Det spontana är <i>"Maten känns lite knepigt och går inte som jag vill.", </i>men jag vet inte riktigt om det känns rätt. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka det. Jag är inte helt nöjd med hur jag äter nu, men det ger mig<i> </i>ingen ångest och det är väldigt, väldigt skönt. Jag har läst en intressant bok som heter <a href="http://www.bokus.com/bok/9789150108781/at-allt-hellre-nastan-ratt-an-exakt-fel/">"Ät allt!"</a> och tycker det som författarna tar upp om hur det samhälleliga synen på maten verkligen är helt vriden. I vårt generellt väldigt sekulariserade samhälle, där större delen av Sveriges befolkning inte är kristna, pratar vi fortfarande om mat som något "syndigt", "förbjudet" och "otillåtet". Jag blir lite förbannad bara av att tänka på det. Det pratas om att vi "unnar" oss saker, precis som att vi inte är tillåtna eller förtjänar att äta vad och hur vi vill. De pratar om att trotsäta, tristäta och tröstäta.<br />
<br />
Jag hade en fantastisk promenad och samtal med mamma igår, när vi pratade om viktnedgång och mat och den helt jävla skeva synen på mat som är i samhället. Hur svårt det är att vara kritisk när du får budskap inpräntade dygnet runt. Att det är svårt att ifrågasätta, att många inte ens har fattat att det finns ett annat sätt att tänka på. Framför allt det här med skuldbeläggande och mat är helt sjukt. HELT SJUKT. Vi tycker om att belöna oss när vi gjort något vi tycker är jobbigt eller när vi är nöjda med något, men idag är det lätt att du belönar dig med ett destruktivt beteende. Du tränar och belönar dig med en kanelbulle. Mamma berättade: <i>"Jag kunde städa hemma och sen när jag var klar tänkte jag "Nu har jag varit duktig, nu förtjänar jag en cigarett."" </i>Väldigt logiskt, på ett vridet sätt - du gör något jobbigt först och gör något du tycker om sen, men belöningen är egentligen ett straff för din kropp. <b>Trots</b>. <i>"Jag gör det här för att jag vill och ingen kan stoppa mig."</i><br />
<i><br /></i><br />
Och jag tror att det är många som har det förhållandet till mat. Och jag tror det är svårt som fan att ändra på, men att du i längden blir en gladare och friskare människa om du försöker lägga om dina belöningsvanor till att bli, inte nödvändigtvis konstruktiva, men i alla fall positiva. Något som ger energi hela vägen istället för en inbillad, kortvarig belöning.<br />
<br />
Jag har mest gått på <i>"jag vill äta det här just nu!"</i> och inte tänkt så mycket mer på det. Det är ett härligt steg i rätt riktning, för jag har fortfarande kunnat säga <i>"Stopp, nu vill jag inte ha mer, då mår jag dåligt."</i> när jag blivit mätt - spelar ingen roll om det varit kakor eller mat. Jäklar, vad jag är stolt över det, även om jag inte mår precis så bra som jag skulle vilja. Jag känner mig lite uppblåst och lite ur form.<br />
<br />
Mamma och jag pratade också om saker som vi får/inte "får" säga. Vissa saker är skamfyllda och inte riktigt OK. Ofta handlar det om att säga saker som gör andra människor obekväma - om det beror på att de tycker det är jobbigt att höra något utelämnande eller om det beror på att du sätter ord på något de vill undvika att se hos sig själva... ja, det är situationsberoende kan jag tro.<br />
<br />
<br />
Jag ska göra lite mer långsiktiga, positiva val framöver.<br />
Sånt som ger mig energi och gör att jag känner mig lika mycket valkyria som jag är.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-60404924242826332852012-03-17T11:35:00.001+01:002012-03-18T15:08:03.591+01:00Gnällbälteslördag.11:01<br />
<br />
Igår vaknade jag klockan tre och sen kunde jag inte somna om på en och en halv timme. Frustration. Trots det var jag inte alls så trött som jag trodde jag skulle vara när jag halv nio mötte upp lady Hickups vid Fysiken för att leka cirkelträning med henne. Efter lite förvirring om provträningsbiljetten (<i>"Jag undrar om det finns något slutdatum på den här... hoppsan."</i>) konstaterade Lady helt sonika <i>"Jaha, då får vi väl träna utomhus istället." </i>Så, istället för varm inomhusträning körde vi svettig och lite småskitig utomhusträning med de medel som stod oss till buds. Grymt roligt och jag är <b>SÅ GLAD</b> att vi hade träningsdejt, för jag behövde definitivt lite pepp i form av en träningskompis efter att ha tränat själv hela veckan!<br />
<br />
Jag kom hem till ett ljuvligt varmt bad som tyvärr slutade med en översvämmad avloppsbrunn och vatten över hela badrumsgolvet - jag förvånade mig själv med att <b>inte</b> explodera av ilska. Skönt trött och avslappnad kropp som bara blev tröttare och tröttare från det ögonblick jag satte mig i bilen med familjen och åkte till Gnällbältet. Väl framme firade vi kusin Sana och innan klockan var 11 hade jag bäddat ner mig i sängen - somnade som en <b>sten</b>.<br />
<br />
Yrvaknade varm och lugn i sängen hos mormor&morfar. Vände på mig och somnade om. Entimmesfrukost med Melodikrysset, morfars kommentarer som får mig att le och mormors mjuka, snälla händer. Rostad macka med plommonmarmelad.<br />
<b><br /></b><br />
Träningen är jäkligt pepp just nu - jag längtar efter att bli starkare och snabbare! Jag har funderat mycket över livet och arbetssituationen och kommer göra en del förändringar ganska snart - in med mer energi och sånt jag vill göra! Jag är i leta-informations-fasen just nu, men snar, snart så tänker jag förflytta mig till "förberedelse"-fasen. Stay tuned! :)Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-83191334876062393102012-03-15T21:04:00.002+01:002012-03-15T21:04:40.219+01:00Hjärteont.21:01<br />
<br />
Ikväll är jag officiellt kärlekskrank så det gör ont i hjärtat.<br />
Jag vill vara kär. Jag vill vara kär. Jag vill vara kär.<br />
Jagvillvarakärjagvillvarakär<b>jagvillvarakär</b>.<br />
Jag vill att någon ska vara kär i mig tillbaka.<br />
<br />
Alltså <b>jävlaaar</b>.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-4436810563832089772012-03-14T11:36:00.003+01:002012-03-14T11:36:58.081+01:00Valfrihet är rätt coolt.11:14<br />
<br />
Jag har sovit väldigt bra de senaste nätterna - jag vaknar fortfarande ganska ofta, men jag somnar om fort och har njutit till tusen av att känna mig utvilad när klockan plingar till, istället för att tänka <i>"Neeeeej..."</i>. Mamma och jag var bägge väldigt frågande i helgen om vart den här energilösa tröttheten kommer ifrån nu. Det blir ju ljusare och varmare och allting, borde det inte istället ösa på med pigghet? <br />
<br />
Imorse gick jag upp och drog på mig löparkläder och så stack jag ut på min efterlängtade runda. Jag återhämtar mig redan mycket fortare nu än jag gjorde de första passen - det är fantastiskt hur kroppen anpassar sig efter det som jag utsätter den för! Idag var det mitt fjärde pass i mina barfotaskor och det känns bra. Jag håller mig runt 3-3,5 km och går fortfarande en del, men det känns tydligt att benen blir starkare. <br />
<br />
Jag känner mig inne i en fin träningsfas just nu. Jag tränar, jag blir trött. Jag sover/äter/vilar och så tränar jag igen när energin kommit tillbaka. Inget större planerande mer än enskilda pass. Jag har tre återkommande saker just nu:<br />
1) Löpningen<br />
2) Lära mig armhävningar ordentligt<br />
3) Bygga upp styrkan till att göra riktiga chins<br />
...sen är det det vanliga. Hoppa, skutta, svettas och dansa. Träna för att det är kul och ger energi, inte för att straffa mig eller för att jag "måste". Har ni förresten tänkt på vilken stor skillnad det är på <i>"måste"</i> och <i>"behöver"</i>? <i>"Måste"</i> träna är ganska tråkigt, <i>"behöver"</i> träna är en helt annan grej. Att behöva något kan vara jobbigt, men i slutändan kommer det resultera i något bra för dig. <i>Att ha behov av att göra något.</i><br />
<br />
<b>Typ såhär:</b> Jag måste träna idag, annars... (sen tar den tanken stopp för mig och jag känner bara hur stressad jag blir).<br />
ELLER<br />
Jag behöver träna idag, för att: det ger mig energi/gör mig glad/jag behöver en stund för mig själv/jag behöver rensa skallen/ andra positiva tankar.<br />
<i>"Måste"</i> är det väldigt jobbigt ord för mig, men inte <i>"behöver"</i>. Jag tror det är viktigt att använda ord som du tycker om i vardagen.<br />
<br />
Idag jobbar jag på att inte tankeloopa om min fina kakfika igår kväll. Tankar om det finns där, men jag ser dem och väljer att inte låta dem ta så mycket plats. Det är häftigt hur mycket en kan välja mellan.<br />
Sug på den karamellen en stund.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-89985132955687812462012-03-13T21:38:00.002+01:002012-03-13T21:38:47.245+01:00Dagens lycka.21:34<br />
<br />
Lycka kan vara så många saker. Idag har lycka varit att vakna upp utvilad i Föräldrarhemmet av att pappa pussar mig hejdå. Det har varit att träffa många fina människor på jobbet. Det har varit att sitta med ansiktet mot solen i lugn och ro 15 minuter. Det har varit att träffa fina Lady Hickups, ta en promenaade i Slottsskogen och fika på Espresso House. Det har varit att äta kvällsfika med kakor och te. Det har varit att inse <i>"Nej, nu är jag kakmätt!"</i> och slänga resten av kakorna istället för att äta upp dem ändå, med ångest och matont som följd.<br />
<br />
Lycka är att vara trött-trött i kroppen och längta till sin mjuka, sköna säng.<br />
Lycka är att längta till imorgon bitti, för då ska jag springa en sväng igen.Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-6227050202071709022012-03-12T17:35:00.000+01:002012-03-12T17:35:48.437+01:00Idag är det bättre.13:12<br />
<br />
Jag har haft två riktigt jobbiga dagar - allt jag har kunnat tänka på har varit mat. MatmatmatmatmatmatmatMAT i en ändlöst snurrande karusell.<i> "Det står en chokladkartong på bordet. Det står en chokladkartong på bordet. Det finns mer efterrätt kvar. Jag har kakor i frysen. "</i> Om och om och om igen <b>OCH DET SLUTADE FAN ALDRIG!</b><br />
<b><br /></b><br />
Eller jo. Men igår när jag hade jobbat handboll och skulle hem och kände att jag har inte ork att vara min egen personliga tränare och peppa iväg mig ut att träna ikväll (<i>även om jag vet att det hade känts jättebra efteråt</i>) och åker jag hem så kommer jag bara bli sittande och tänka<i> "matmatmatmatmat" </i>och antingen så börjar jag rota i frysen eller så mår jag bara dåligt resten av kvällen. SÅ - copingstrategi <i>"Ring en vän"</i> sattes igång och efter typ en timme satt jag i Mr.s lägenhet med honom och Lady Hickups, fick te och prata av mig. Bara att kunna säga vad det var som var jobbigt, utan något dömande whatsoever. <b>Distraktion</b>. Vi surrade om träningspass och löpartävlingar och träningsvärk och allt möjligt. När jag knallade hemåt mådde jag typ tusen gånger bättre.<br />
<br />
Jag drömde en helt vansinnig dröm inatt, där hela historien utmynnade i att jag hade ett lik i min säng och jag visste inte hur jag skulle hantera den situationen (<i>det är inte så ofta som det ligger en död människa i ens säng och det har onekligen potential till att skapa ganska stora problem</i>), men det slutade ändå med att jag förklarade situationen för de runt omkring och bad om hjälp... och det löste sig. Det är spännande hur problem rör sig mellan vaket och dröm ibland.<br />
<br />
Idag är det ännu lite bättre. Jag undvek min sedvanliga efter-frukost-trötthet genom att helt enkelt dra på mig träningskläderna och sticka ut. Det är vår ute, det är solsken och varmt och jag behövde definitivt inte mössan jag hade på mig. Upp på Safjället, 3 varv av nästan likadan cirkelträning som i fredags och så hem igen. Jag jobbar fortfarande med att lära mig armhävningar och den här året tänker jag <i>banne mig </i>skaffa mig muskler nog att kunna göra chins <b>på riktigt</b>. Det var flåsigt och jobbigt och alldeles, alldeles underbart. Jag är så GLAD för att det går att träna utomhus igen!<br />
<br />
Nu - sitter i Staden Som Ingen Behövde för handbollsjobb ikväll. Kroppen börjar inse att träningen i förmiddags var lite småjobbig och är rätt trött. Jag har träningsvärk kvar i underarmarna och latsen sen i fredags och har förmodligen byggt på det idag. Med två fulla dagar för återhämtning i ryggen borde ryggen kännas kaxigare än den gör - men å andra sidan är överkroppsmuskler verkligen inte min paradgren.<br />
<br />
Stora Kaffesuget har satt in med start i förra veckan - <b>åh, vad jag längtar efter kaffe!</b> Jag tror jag högaktningsfull ska strunta i att jag eventuellt kommer få ont i magen och dricka kaffe ändå. <i>Once in a while...</i>Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-51980666067968954262012-03-10T15:32:00.000+01:002012-03-10T15:32:06.488+01:00Det blir nog en himla bra kväll.15:22<br />
<br />
Min trötthet eskalerade väldigt fort igår kväll - när jag styrde kosan mot Bu& Bumby var det knappt jag orkade sätta ena foten framför den andra. Efter lite kramar, en kopp te och så åt vi upp mina muffins, så hade lite av energin återvänt, men OJ vad slut min kropp var igår. När jag gick och la mig på kvällen önskade jag bara <i>"Snälla, snälla, låt mig sova länge imorgon och FÖR EN GÅNGS SKULL <b>inte</b> vakna klockan halv nio." </i>Jag vet inte om det var mitt intensiva bönearbete som gjorde susen eller om det bara är det faktum att jag känner mig väldigt trygg och lugn hemma hos dem, men jag sov och vaknade och sov och vaknade och när jag äntligen kände att jag orkade gå upp var klockan efter 11.<b> Så skönt!</b><br />
<b><br /></b><br />
Jag fick ny&hemlagad müsli till frukost, med ostmacka och svart te. Det är sällan jag blir ompysslad och gjorde frukost åt på morgonen - jag <i>älskar</i> det och njuter till tusen varje sekund. Inbäddad i en liten bubbla av kärlek.<br />
<br />
<br />
Kroppen mår inte alls lika energilöst idag, så jag efter att ha sagt tack&hej till Bus&Bumby gick jag hem till mamma och pappa och frågade om de hade lust att hänga med ut och springa en sväng? Eller kanske bara gå en promenad? Träna med mamma&pappa är något av det bästa som finns - umgås, prata och vara aktiva tillsammans är en superkombo. De drog av 2,5:an, jag svängde av in på 3,5:an och nu kommer jag få helvetisk träningsvärk i vaderna igen. Fortfarande inte ont i hälsenan. Hurra!<br />
<br />
Ikväll ska jag på finhäng med Extrabror som fyller år om en vecka. Det blir mat och prat och en hel del andra människor och jag misstänker att det blir en himla bra kväll!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-32147642236915807462012-03-09T17:23:00.002+01:002012-03-09T17:23:58.090+01:00Planeringen utförd.17:08<br />
<br />
Jag var lite obestämt seg i kroppen när jag stängde ihop datorn förra gången och började plocka ihop mig för att ta mig hemifrån. Trött eller energilös? Piggnar jag till av att komma ut och igång eller behöver jag hålla mig stilla och vila idag?<br />
<br />
Enda sättet att veta är ju att pröva - så jag knallade iväg till gymmet med en tanke på papper om lite hastig och lustig cirkelträning, för riktigt så mycket mer hade jag inte motivation för. 3 varv, 10 övningar totalt. 3 är en så himla bra siffra - första rundan går av bara farten, andra rundan är jag redan halvvägs och tredje rundan är jag snart klar. Jag hejade och peppade mig när det kändes jobbigt (och det gjorde det...) och även om det inte var mitt bästa träningspass, så var det banne mig gott och väl bra nog. Sen stretchade jag i lugn och ro innan jag gjorde Efterträningslyxen nr. 1 och smet in i bastun en stund. <b>Värme</b>. Åh, det är <b>så skönt! </b><br />
<br />
<br />
Första massagetiden inbokad till tisdag eftermiddag kl 15. Blodprovet tagna - <i>SKIT</i>, jag har fortfarande lågt blodvärde (<i>jag ska köpa spenat imorgon</i>). När jag satt i kollektivtrafiken fick jag sms om att min mixer/matberedare har anlänt dit den skulle och företaget kommer skicka mig <i>EN HELT NY</i> apparat inom 2-3 dagar (<i>nästa vecka alltså</i>). <b>WOW</b>. Det måste vara något världsrekord i hantering av trasiga produkter. Jag är <b>sjukt </b>imponerad.<br />
<br />
Jag har vansinnigt hungrig när jag kom hem - nu är jag bara skönt trött i kroppen. Träningen gjorde gott, det är en helt annan trötthet nu än den där tråkiga segheten som bodde i mig förut. Ikväll ska jag laga mat åt B&B, men innan det ska jag hämta ut ett paket och svänga förbi och krama mamma&pappa. Jag har spontant bakat muffins idag för första gången på 14 år. Jag håller på att bli en sockerbagarinna också och inte bara en grym kocka. Yay! :)Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-25735631733776299202012-03-09T11:11:00.002+01:002012-03-09T17:07:02.457+01:00Omplanering.10:58<br />
<br />
Jag kände mig verkligen personligt förolämpad i onsdags när jag slutade jobbet, gick ut och möttes av en rakbladsvass vind blandad med snö. SNÖ. <i>IGEN</i>. Jag muttrade alla fula ord jag kunde (<i>och några nya jag uppfann</i>) om och om igen hela 15-minuters-promenaden till stationen. Tack och lov verkar det smälta undan så sakteligen redan. <br />
<br />
Hade jag gjort som jag planerade igår hade jag förmodligen tränat färdigt vid det här laget - men eftersom jag sitter och skriver så nej. Idag är det ledig fredag och jag känner varken lust eller anledning att skynda mig.<br />
<br />
Jag har lite svårt att styra upp mitt träningspass idag - jag varken vet vad jag vill eller kan syssla med. Det är så mycket som är gå på känn, jag vet inte riktigt hur mycket hälsenan tål och vill inte överdriva något. Dessutom har jag en helt <b>galen </b>träningsvärk i vaderna efter min barfotalöpning i tisdags morse. Igår var en pina - trött, tung kropp som hade varit ytterst tacksam för att bara ligga still i soffan och möjligtvis vallas på en stillsam promenad. Dessvärre stod det både HLR-kurs och jobb på schemat, så det gick inte... men <b>jäklar </b>vad skönt det var att gå och lägga mig på kvällen!<br />
<br />
Jag skickade iväg min mixer/matberedare på lagning i måndags, efter att ha dragit på det i 3 månader. ENORM psykisk lättnad (<i>och fysisk, eftersom jag fick släpa den förbannade apparaten i en stor låda till affären - 20 minuters promenad med en otymplig låda under armen)</i>! Det har gnagt som katten, men nu är det över. Samma lättnad i mindre skala när jag sydde ihop de trasiga tumhandtagen på jackan. Idag ska jag göra två andra såna grejer - gå till blodcentralen och ta blodprover för att kolla att jag är OK och gå till ett massageställe jag blivit rekommenderat. Jag bestämde när jag blev fast anställd att jag skulle lägga lite pengar varje månad till att ta extra hand om mig själv och massage är något jag verkligen vill göra - jag har bara inte fått tummen ur att hitta ett bra ställe att börja gå till. Men, nu har jag blivit rekommenderad av två på jobbet och ska pröva på. Hoppas på positivt resultat! :)Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-31773837.post-68744923965348747282012-03-07T09:57:00.001+01:002012-03-07T09:57:16.179+01:00Jag och den nyvakna solen.09:51<br />
<br />
Det blev ingen löparrunda på Safjället, men väl en sväng ute i Föräldrarhemmet. samma slinga som jag kört hundratals gånger - upp mot min gamla lågstadieskola, svänga av och upp och runt ett varv runt Mossen och så hem igen. För två år sen skrev <a href="http://gullfot.blogspot.com/2010/02/barfotapendling.html">MarathonMia </a>om AquaSocks, som ett budgetalternativ till Vibram-dojor och jag tycker om känslan av att vara riktigt nära marken när jag springer. Det blir ett helt annat löpsteg, med väldigt lite hälisättning och väldigt mycket löpning på framfoten. Jag gillar det och det är i mina Aquasocks som jag sprungit mina senaste två pass. Som belöning har jag fått massa träningsvärk i vaderna, lite ömma fotsulor och fortfarande ingen känning i hälsenan. Det, och två väldigt fina träningspass med solen i ögonen. Imorse vad jag uppe strax efter sju och sprang med den nyvakna solen. Fint sätt att starta en onsdag!Fummelfothttp://www.blogger.com/profile/14746209123075955139noreply@blogger.com0