Energi, kärlek och vänskap.

18:44

Jag funderar mycket på det här med energi these days. Mest för att de senaste två veckorna har varit packade med grejer - skola, etablera nya realtioner med folk både i och utanför skolan, fortsätta jobba med maten, fysisk ansträngning i form av en massa dans... Mycket energikrävande aktiviteter. Framförallt det där med nya relationer är spännande, fascinerande och lite läskigt.

Skolan är awesome. Jag kan verkligen inte tänka mig att jag ska vara på något annat ställe i mitt liv nu. Rent spontant tycker jag så mycket om mina klasskompisar att jag ibland undrar om det är helt normalt känna så för nästan främmande människor. Jag satt med M och T i soffan på klassfesten i fredags och kände att: "Jaha, här sitter jag bredvid M/T och hon/den ler och jag ler och jag mår bra." och ville krama alla hela tiden. Idag har jag sort of avslutat en kunde-blivit-kärleksrelation, efter funderingar under hela veckan vad jag egentligen tyckte och kände. Magkänslan fick bestämma, som vanligt. Kom fram till att gnistan jag känt inte fanns kvar, hade lite ångest under morgonen, tog mig i kragen och ringde det jäkla samtalet. Nu har jag lite dåligt samvete för att ha gjort honom ledsen, men mest är jag lättad över att inte behöva tänka mer på det.

Ibland känner jag mig helt oprovocerat dum i huvudet och undrar om jag någonsin kommer bli kär i någon igen. Sen känner jag mig korkad för att jag tänker så istället. Hej, anar vi ett mönster? Igår låg jag tvärs över Gabs knä i soffan och kände mig bekväm och älskad. Hur kan det vara så lätt när det är kärlek och vänskap och när det är fysisk attraktion inblandat så blir det svårare? Det är ju löjligt och jag tycker inte att jag fattar någonting numera. Det enda jag är säker på är att jag fortfarande tror benhårt på kärleken och för det tackar jag de närmaste i min omgivning - Bus och Bumby, Gabs och Smörgåsen och mamma och pappa.

Maten havererade igår i en kombination av sjukdom och orkeslöshet. På något ändå mindre dåligt än vad det brukar vara. Jag kan inte sätta fingret på det, men det känns i magen att jag inte tappade kontrollen så totalt som jag brukar. Inte heller har jag ägnat den här dagen åt att håna mig själv eller skuldlägga mig för igår. Accepterar gårdagen, upprepar: "Jag kan, orkar och vill." och går vidare in i nästa vecka.

Kroppen är trött, men inte utan energi. Jag mår bra och är där jag vill vara just nu. Längtar inte bort. Jag ler och skrattar mycket, inte bara med ansiktet utan hela jag. Jag oroar mig för praktiska saker som CSN och banklån, men inte så mycket att det tar över mina dagar. Jag sover gott på nätterna och äter god mat. Är förväntansfullt nervös över vårt dansuppträdande på fredag. Ikväll får jag skjuts hem till en nystädad lägenhet och en kök fullt med broccoli, romanesco, färska majskolvar, pumpa och squash. Imorgon är det en ny skolvecka och dansterminen på Twisted börjar. :)