Saker och tings naturliga tröghet.

18:10

De senaste två-tre dagar har känts jobbiga i kroppen. En olustkänsla jag inte riktigt kunnat sätta fingret på, jag vill krypa ut ur mitt skinn och att dagen ska ta slut. Trots bästa sällskapet och det har egentligen inte hänt något. Igårkväll låg jag i soffan hos Gabs, inbäddad i ett stort fluffigt täcke, alltmänt ompysslad och tänkte. Efter ett tag slogs jag av en lite för otrevlig sanning för att det skulle vara trevligt - jag ljuger för mig själv. Jag vet mycket väl varför det har känts så olustigt de senaste dagarna, men har helt enkelt valt att förtränga det och låtsas som det regnar. Lalala, jag HÖR inget! För då blir det ju bättre... yeah right.

Påskhelgen var en orgie i massa mat och godis och ingen direkt träning. Jag var seg från början av veckan och det har hållt i sig. Jag hoppar över träningspass för att jag inte orkar med att sparka mig i baken nog för att ta mig till gymmet, men jag är så van att träna i princip varje dag att det byggs olust i kroppen. Inte ångest för att jag inte tränar, utan något rent fysiskt. En äcklig seghet jag avskyr som försvinner efter knappt en minut bara jag kommer igång, vilket jag inte har gjort.

Men nu får det vara slut. Jag vet hur jag ska göra för att må bra, nu ska jag göra det också. I strålande solsken har jag sprungit runt Safjället, stannat halvvägs och lekt fys, sen sprungit resten hem. Imorgon är det dansworkshop i Sveriges Jerusalem - 5 timmar dans. 5 timmat, svettig, underbart härlig dans. På söndag är det äntligen dans för klass på TFDA igen.

Maten däremot går underbart. Jag är kär i raw food... men den utläggningen ska jag ha en annan gång. :)