Föräldrarsoffa. Rejält med träningsvärk i benen och post-styrketräningströtthet i huvudet och kroppen. Min boll-känsla är mindre än igår, det är skönt. Vi tittade på när Sveriges damer kickade ass i handboll förut, jag mellan mormor&mamma, med mormor som höll mig i handen och klappade på mig då och då. Hon har världens mjukaste, snällaste händer.
Jag har höststädat på farmor&farfars gård och sen velade jag lite om jag skulle springa till Bondens Marknad eller ta bussen. Det slutade med att jag lånade kläder, skor och ytterlager ur farfars garberob och sen stack jag iväg. Jag skrattade när jag tittade mig i spegeln innan jag drog ut - noppiga underställsbyxor, kortbyxor på det, en jacka som förmodligen är från 70-talet och som kronan på verket en knallblå mössa. Glamfaktorn var med andra ord inte så hög, men vad gör det? Ibland är så är känslan av löpturen inte fuktionsmaterial och snygga löparkläder. Nämnde jag att jag hade farfars (typ två nummer för stora) skor också?
Jag lugnjoggade till Haga för att få lite blodcirkulation genom mina stackars träningsvärkande ben. Där köpte jag grönkål och tog bussen hem. Sen hade jag tur och pappa skulle hämta papper och jag åkte med till Föräldrarhemmet och kramade mormor&morfar.
Jag är i en lite småtrött bubbla av familjekärlek ikväll. Fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar