tisdag, september 20, 2011

Off/On track.

16:14

Jag har känt mig lite ur fas några dagar. Inte mycket, bara en liten hint. Lite tung, lite uppblåst, lite mer grubblande än vanligt. Istället för att leka struts och bara tycka "FAAAAN VAD JOBBIGT!", gjorde jag en liten felsökning och backade lite - när började det och kunde jag hitta några triggers?

Det var ganska enkelt. Jag var i Föräldrarhemmet i torsdags, åt revbensspjäll och somnade alldeles för sent. Revbenspjäll är min weakness här i livet - jag äter sällan kött nuförtiden och om det är något är det oftast fisk eller revbenspjäll. För mig är det ingen big deal att äta kött då och då, men det blir en helt annan mättnadskänsla än när jag äter vego. Den är tyngre och eftersom jag äter kött så sällan dessutom och älskar revbenspjäll, har jag svårare för att hitta det där jämnviktsläget där jag känner och agerar på "Nu är jag nöjd, jag behöver inte äta mer."

En annan helt whack grej? Jag var mätt, men fortfarande jättesugen på att äta. På godis, dessutom. Det kändes som att kroppen liksom inte hade fått i sig all näring den behövde och därför tyckte jag skulle äta mer. Det fuckade upp bra mycket, för den känslan är jag rädd för.

Jag har jobbat för att komma tillbaka från den känslan, för att inte vara elak mot mig själv och ångra mig. Inte låta den måltiden leva kvar och tänka "Tänk om jag inte hade..." för det ger mig ingenting förutom dåligt samvete, och det har jag haft nog av, tack så mycket. Det är svårt, speciellt de dagarna när jag inte riktigt trivs i min kropp. Så kom lördagen, där jag missade nattbussen och började gå hemåt kvar över två på natten. Vi känner alla till att fylleäta - en kommer hem tre på natten och bara MÅSTE ha en macka/hamburgare/pommes frites/chips/whatever. Jag började tänka på vad jag skulle äta när jag kom hem när jag passerade Järntorget (och då var jag inte ens full). Samtidigt hade jag en röst i mitt huvud som försökte påpeka: "...fast enda anledningen till att du vill äta är att du är hungrig för att klockan är 3 på natten." Någonstans vid Södermalmsbacken insåg jag att jag skulle må mycket bättre när jag vaknade om jag inte åt en macka när jag kom hem. Och det handlar inte kalorier eller att inte tillåta mig att äta fast jag är hungrig - det handlar om att bryta en ovana för att jag vet att den ger mig taskiga vibbar.

Så, jag kom hem halv fyra, drack en kopp varmt te och sov. Söndagen var OK och sen dess har det blivit lite bättre dag för dag. Snart är jag helt on track igen. :)

Inga kommentarer: