och så var det 4 veckan igen.

10:27

Igår kväll var jag inte alls glad när jag kröp ihop i sängen för att sova och fattade verkligen ingenting. Det har varit en bra vecka, en jättefin helg, maten har funkat, jag har både tränat och sovit ordentligt - så tittade jag på mitt fina schema i min recover-pärm och räknade 1 - 2 - 3 - och så PMS-vecka.

Alltså, jag orkar inte. Hur kan det ha gått tre veckor redan, det var ju precis nyss?!
För tillfället känner jag mig som världens ensammaste och längtar efter mamma&pappa. Och Stor Bror åkte hem igår, det gör lite ont i hjärtat. Jag vet att den här känslan inte kommer från mig själv, från något som har hänt och det är det jag försöker hålla i skallen. Ibland hjälper det, just nu inte.

Fy fan.
Fyyy faa-aan.
Nej, nu åker jag och handlar och sen hem till farmor&farfar och kramas.