Måndagen blev bättre - jag åkte och handlade med Organism 12 i lurarna och det känns så skönt att gå omkring och lyssna på när någon lägger grymma dissar (med ett flow som får mig att spontant hoppa upp och ner ibland), speciellt när jag är på dåligt humör. Sen ringde farfar och undrade om jag ville följa med på promenad i Skatås. "Gött med chillpromenad" tänkte jag men nejnej, det var powerwalk som hette duga som gällde! Krutgubbe. <3
Idag har varit Dagen med Sötsuget Från Helvetet. Det brukar gå över efter ett tag när jag fokuserar på annat - idag gjorde det inte det. Bara kom tillbaka och kom tillbaka och kom tillbaka. Inte ens så att jag var sugen på något som jag i vanliga fall är gott - det enda som fastnade i hjärnan idag var glass, Daim, ljus choklad och kola. Sockersockersocker. Tur(?) för mig är jag i Föräldrarhemmet nu och där finns det inte särskilt mycket sånt alls - lite mörk choklad, lite nougat och en bit typ-Japp blev resultatet av mitt frenetiska letande. Det känns OK. Jag hade helst sluppit det här suget, men det är sånt som händer och min gräns för hur mycket ett sug får styra över mig drog jag bestämt innan att gå och rota igenom frysen eller att bege mig ut till macken och köpa något. Nej, banne mig. Nån måtta får det vara.
De senaste dagarna har varit knäppa och jag ha varit sugen på saker jag vanligtvis knappt tittar på. Revbensspjäll var min kvällsmat ikväll. Jajamen. Jag känner mig rörig och lite ostrukturerad. Jag vet inte om det är bra eller dåligt, men jag tänker hantera det här också, så det blir något bra i slutändan.
Jobbet går i alla fall bra. Jag träffar så mycket fina människor och var nog inte riktigt på det klara med hur mycket det faktiskt går att bry sig om någon en bara träffar någon några gånger i veckan. Jag tycker om alla mina vårdtagare. En del är lite snurriga, men alla är snälla och glada att få hjälp. Idag berättade en av dem att den minsann hade ringt upp myndigheterna: "för att det är för bedrövligt att de sliter ut er på detta sättet!" (vi är ganska få som jobbar och det hade inte skadat att kunna hinna med att sitta ner och prata fem minuter med våra vårdtagare.) Jag satt där på soffkanten och väntade på att få ge nästan omgång ögondroppar och lyssnade och blev alldeles varm i hjärtat och skälen när den berättade att myndighetspersonen verkligen hade fått det hett om öronen. Så fint. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar