Samtal på soffkanten.

13:06

Jag hade ett jättefint samtal med mamma och pappa igår. Igår morse var en värdelös morgon - jag vaknade och ville inte gå upp, fast torsdagar är breakdagar all the way och jag älskar breaking. Efter att ha delat mina tankar med mamma tog jag mig ändå i kragen och åkte dit och det var... OK. Jag var ganska låg och hade prestationsångest över precis allting och dessutom tre stycken helt food-obsessed dagar bakom mig och det var ingen speciellt rolig dag. På kvällen åkte jag med en klasskompis till Hiphopakademien för lite mer break och dagen blev bättre. Sen hängde Lady Hickups med hem för te och kvällsmat och utbytande av chiafrön mot bok (och sötaste disktrasan!)

När hon åkte hem och jag satt på soffkanten med mamma och pappa frågade mamma: "Så hur känns det nu, när du åkte till skolan fast det var jobbigt imorse?" Och jag berättade att dagen varit jobbig, och att jag på bussen in tänkt massa och framförallt verkligen försökt vara medveten om den där gränsen som jag skapat åt mig själv - En dålig dag är inte hela världen. En får ha dåliga dagar och bara för att det är en dålig dag, så ska inte den dåliga dagen komma innanför min gräns och göra mig dålig. Jag blir inte dålig eller värdelös av en dålig dag. Bara att den tanken faktiskt finns nu är friskt och bra. Jag berättade också om mina sjukt jobbiga food-obsessed måndag, tisdag, onsdag, men också om det faktum att även om jag tänker på mat hela tiden, så ger jag inte efter för det. Det finns en känsla av att vilja äta hela tiden, men jag ger inte efter för den. Inte ens när det är en puckodag som igår, så gjorde jag det, vilket annars har varit. En jävlig dag och sen ätaätaäta på kvällen.

Allt det och mer sas och känslan av att det faktiskt blir bättre hela tiden gör mig nästan gråtfärdig av lycka. Jag trodde verkligen jag var öppen med mig själv förut, men jag var jävligt selektiv. Nu är annat. Det har varit sjukt läskigt att släppa in folk, men jag har ett otroligt stöd nu, för att jag låter folk stöjda mig. Mamma påminde mig om en annan viktig sak igår: "Du gör det alldeles själv."