Vad händer om man i ren danseuforilycka drar av 7 timmar dans på två dagar?
Kroppen undrar vad i hela fridens namn jag håller på med och bestämmer sig för att bli redigt förkyld. Jamen tack, tack då. Gnälligt.
Nu är jag åter inne i stadiet "Varför blir det aldrig slut på snor?!", men mår åtminstonde mycket bättre än igårkväll. Jag låg och vred mig och min trötta kropp kunde inte somna och vaknade dessutom kvart i 2 av att jag var alldeles täppt och inte kunde andas. Plus ett par gånger till av att jag frös eller svettades som en tokig. Så, imorse när klockan ringde 07:35 tänkte jag "Hahaha... nej.", tog en Ibumetin, hämtade en filt, somnade om, drömde lite skumma drömmar och sov till kl. 10. Nu mår jag jättemycket bättre och ska försöka sova en timme till innan jag ska in till sista hälften av skoldagen.
Ni vet såna där sms som lyser upp hela ens liv och gör en alldeles gråtfärdig av lycka? Jag fick ett sånt av På Riktigt igår. Tack vännen, I'll keep those word close to my heart. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar