00:18
Idag (eller igår om man nu vill vara petig. Tisdag!) har precis som måndagen varit hejvilt upp och ner och upp och ner. Jag har äntligen fått det förbaskade intyget av min handledare som säger att jag har gjort 75 % av min uppsats och därmed bör få studiebidrag - så jag tänkte att ringa till CSN och kolla om jag ska skicka det någon speciellt stans och om det ska med andra papper, det är ju en bra idé? Note to oneself - det är ALDRIG en bra grej att ringa CSN. Efter att ha pratat med en otrevlig handläggare som vägrade säga om jag skulle skicka med några andra papper ("Det är ju ingen som har tittat på din omprövning än!" Det VET jag väl, jag sitter ju för fan med intyget i handen!?) så upplyste hon mig snorkigt om att det tar minst 2-3 veckor innan jag får något besked om det är något mer jag ska komplettera med. Då var måttet rågat - jag sa tack och hej, satt med huvudet i händerna och grät uppgivet i någon minut innan jag kom på att "Nej, jag kan inte bara ge upp och bryta ihop!" så jag fortsatte helt enkelt att gråta medans jag cyklade till affären och postade intyget med detsamma. Multitasking at it best?
När jag kom tillbaka hem ställde jag ifrån mig cykeln, hjulade ett varv på gräsmattan, la mig ner på gräset i solen och gjorde en avslappningsövning med Stefan Anderssons "Välkommen" i öronen. Sen mådde jag mycket bättre igen. :)
Jag vaknade med halsont idag igen, så mitt sunda förnuft yrkade på att jag skulle ge katten i dansen idag också. Det vann, för ovanlighetens skull. Jag kunde ändå inte låta bli att åka till Twisted för att möta upp Lady Hickups efter hennes första dansklassen (ja, jag har lurat dit henne också. Come over to the dark side, we have funk and cookies. ;)) och kolla in min egen klass. Dessemellan satt jag i chillrummet och pluggade opponering. Sen kom jag jag hem och efter lite kvällsmat i magen fortsatte jag plugga. Nu är opponeringen klar. Jag är osäker på om jag fått med allt jag bör ha med, men jag har gjort ett ordentligt försök i alla fall!
Och nu tänker jag sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Usch, jag ska ringa Csn om en vecka. Dock gråter jag inte utan skriker allt jag kan. Vilket inte är så himla bra det heller. Men pengarna är här iaf =)
Huu, jag håller tummarna för att det ska gå bra! Jag har faktiskt aldrig prövat att skrika, det är kanske en grej jag ska pröva... bara som omväxling liksom? ;) Alla sätt är bar utom de dåliga! ;)
Skicka en kommentar