Att bokstavligen dansa röven av sig.

17:23

I fredags var en ganska soft skoldag som avslutades med en ganska frustrerande dansträning på två timmar. Jag kände mig obekväm och jäkligt förbannad utan någon som helst anledning. Freestylen låste sig och det är så skönt med en klass där folk frågar en "Hur går det?" och sen inte tycker det är konstigt eller pinsamt för att jag skakar på huvudet och förklarar med tårar i ögonen hur frustrerad jag är. Det är så fint och bra att det är tröst, pepp och positiv energi och så himla mycket KÄRLEK! That's hiphop folks! Jag var fortfarande förbannad... men det kände lite bättre. :)

Resten av helgen spenderade jag, Bus och Bumby på ett höstkallt och vackert Sommarställe med att plocka lingon, svamp och äpplen. Mormor och morfar kom på lördagen och jag blev så glad - det är jättehärligt att kunna träffa dem lite då och då, det känns som det är alldeles för länge mellan gångerna. Vi blev bjudna på hembakt plommonkaka och te och fick drösvis med underbara grönsaker hem från deras land. Hela bilden fullproppad när vi åkte hem - det kändes som vi vunnit stjärnvinst på Liseberg... fast lite bättre. ;)

Igår grät jag ögonen ur mig till "Purpurfärgen" som vi såg i skolan och det var lite av en domedagsstämmning på skolan efter att SD kommit in i riksdagen. Jag fattar inte, jag gör verkligen inte det. Vad är det för människor som inte känner någon som helst empati och medmänsklighet och och... shit. Jag kan tycka att invandringspolitiken behöver ses över och att vi måste bli bättre på att integrera de som kommer hit, men inte FAN ska det göras på SD:s vis! Morr.

Idag har varit dans som var ruskigt jobbig men lika rolig som vanligt. Fått mesa mig med ryggont som kommit tillbaka - bokat ny tid hos kiropraktorn idag. Suck. Avslutade hela danslektionen med att i ordets vidaste mening sträcka RÖVEN av mig. Jag skrek rakt ut, för det kände bokstavligen som muskeln gick av, fy katten vad läskigt det var! Men nej, bara en jävla monstersträckning som går från höger skinka, ner till knävecket och runt fram över låret. Den gör mig halv-invalid och väldigt medveten om vid vilka rörelser jag använder musklerna i baksidan av benet. Så, jag är ruskigt grinig, tycker synd om mig själv och fiskar sympati. Hejdå all dansträning den kommande veckan. >.<

Skämt åsido gör det svinont. Cykla var ju bara att glömma - pappa hämtade mig och nu sitter jag hos farmor och farfar med lånade rena kläder och väntar på att pappa ska pick me up på hemvägen. Hem till Föräldrarhemmet och läkande familjekärlek. That's how to do it.