Respect the thin line.

02:03

Pysslingen fyller år och fast jag helst kände för att stanna hemma i soffan drog jag på mig vit skjorta, väst, sminkade mig och begav mig till hennes lägenhet. Väl där var det jätteroligt och eftersom hon är födelsedagsbarn så fick hon bestämma, och då bestämde hon att jag skulle följa med ut.

Det var länge sen jag var ute på en "vanlig" klubb. Det har blivit Kontiki, Ölrepubliken eller bara hänga-och-ta-en-öl-ställen det senaste. Och jag insåg när jag stod vid baren, med ryggen mot baren, ett glas vatten i ena handen och spanade ut över dansgolvet att jag gillar verkligen inte det här. This is not a place to be. Jag går ut för att prata med mina vänner, ha kul, dansa. På de flesta ställen har de så hög musik att jag måste ha öronproppar för att inte min tinnitus ska go bananas dagen efter och det är så sjukt mycket folk på dansgolvet att det enda man kan göra är att gunga i takt med musiken och kanske hoppa lite upp och ner.

Och folket. Jag ber om ursäkt för mina generaliseringar, men det känns som att det finns två kategorier - 1) de som är där för att supa ner sig, 2) de som är där för att hitta någon att sexa. Folk dansade inte, de stod och gned sig mot varandra. Tjejer med benen i varandras skrev som stod och åmade sig och tror de ser sexiga ut. Det hela kändes som en enda stor parningsritual. Jag fick the creeps, hittade Pysslingen, kramade henne och gick hem.

Jag vet inte om jag är otroligt otolerant. En liten röst i mitt huvud säger att folk får väl göra vad de vill, vem är jag att döma dem? Jag ger den rätt och konstaterar att jag ska hålla mig till mina ställen, där man kan prata och umgås med människor utan att förväntas bli upphånglad mot en vägg innan kvällen är slut. Där man kan dansa och faktiskt dansa utan att någon grabbar tag i ens höfter och tvingar en att röra sig i samma takt och mönster. Där "Tjena, läget?" betyder "Tjena, läget?" och inte "Hej, vill du knulla?"

Det känns som allt ska gå så fort. Vad hände med att prata med någon? Jag längtar tillbaka till känslan av pirr i magen, hålla handen och pussas försiktigt. Att ta en sak i taget.
Eller så är jag bara trött och överfilosofisk.
Let's call it a night.