cypher night.

11:32

jag vet inte vart jag ska börja. efter lite virrigheter från min sida möttes jag och Pysslingen i stan, hoppade på en spårvagn mot Angered och letade oss fram till KulturATOM. när vi kom in var det battle i full gång och härligt dunkade hiphop strömmade ur högtalarna. vi tittade på de som battlade, tittade på varandra och log förtjust bägge två. på den vägen var det.

jag vill så gärna förklara, men jag vet inte hur jag ska få fram det. känslan, alla händer i luften, de spontana ropen när någon gör ett extra grymt move, musiken, stämningen, värmen, ens egen och andras kroppar som rör sig till musiken. det totalt prestigelösa i att dansa mellan battle:na för att man tycker det är så sjukt kul och inte kan stå still. att inte behöva prestera något. när jag satt i ringen igår med alla andra, applåderade och skrek - då kom den, känslan av att "Här hör jag hemma." ingen som tittar en extra gång på mina stora byxor, jag kände mig som mig själv och det var okej.

och jag är så glad. :) (till på köpet hade Pysslingen också stenkul och will defintivt följa med på Soulstep i november. yay. :D)

idag är inte mycket inplanerat. fika med Lady Hickup, fixa lite grejer på stan och så lite födelsedagskalas ikväll. kanske ska go wild and crazy och avsluta kvällen med en film? :P