Västtrafik är Satans påfund.

23:11

phew. börjar gå ner i varv efter träningen, men innan jag lägger mig och somnar in måste jag dela med mig om en händelse idag.

jo - ni som känner mig vet att jag är ganska förtjust i planering. vara där på den tiden och göra det och sen dit och göra något annat - osv. tisdagkvällar är handbollsträning, vilket innebär att jag tar buss 59 klockan 19, åker till hallen, springer i en halvtimme innan träningen (för annars går jag ner i varv när det blir sen på kvällen och mitt huvud slutar funka) och sen har jag handbollsträning.

yes. that's the plan. själva dagen bestod av att ha lååång sovmorgon med William Wallace och sen virra runt på stan innan vi tog oss hem till mig igen och skulle dricka te, men på något mystiskt sätt hamnade jag i sängen och där däckade vi bägge två och sov tills min telefon plingade och tyckte jag skulle byta om för att hinna till bussen. sagt och gjort, jag byter om, packar ner diverse träningsprylar och vi knallar iväg i god tid till busshållplatsen (Brovägen). halvvägs kommer jag på att jag har glömt ombytesstrumpor och gnäller lite över det. vi kommer till busshållplatsen. vi ställer oss och väntar, pratar lite under tiden. klockan 19 syns bussen på ingång i rondellen, den kör igenom rondellen, saktar in lite och blinkar in i bussfickan. jag pussar William Wallace hejdå och när jag vänder mig om så GASAR BUSSJÄVELN UR BUSSFICKAN OCH ÅKER IVÄG! =O

vad FAN hände där, jag bara undrar?!
får man inte längre pussa sin man hejdå för då får man inte åka med bussen?!
jävla kukhuvud. okej - BUSSCHAUFFÖREN SOM KÖRDE BUSS 59 DEN 18 NOVEMBER KLOCKAN 19.00. FÖRBI HÅLLPLATS BROVÄGEN UTAN ATT STANNA - MÅ HORORNA PISSA I DITT PORSLIN! (jag ger mig fanken på att han är en ful och sexuellt otillfredställd idiot som bara blev avundsjuk på att jag hade någon att pussas med och hämnades genom att köra förbi min busshållplats. han har säkert liten penis också.)

jag var måttligt lycklig (rättare sagt skitförbannad). under mer eller mindre iskall tystad började vi gå hem igen (tystnaden bröts lite då och då av jag som svor så det osade) tills William Wallace sa: "Men du, du får tänka på det positiva med det här." och jag undrade surt om jaha, vad skulle det positiva vara då? och han säger glatt: "Nu får du ju torra strumpor i alla fall. :)" vilket får mig att spontant börja fnissa och det är bland annat därför jag är tokkär i den mannen - han får mig att le när det behövs som mest. <3


jag tycker fortfarande busschauffören är en riktigt ärkepucko och oj, vad jag ska skicka sura lappar till Västtrafik imorgon.
nu ska jag sova. :)