torsdag, oktober 02, 2008

you'll be in my heart.

13:12

jag kom på en sak, eller två saker rättare sagt.
först igår, när jag hade skakat rumpan på funken och vi satt ute i hallen i vanlig ordning och pratade och jag fick berätta om William Wallace och drog hela historien (i mycket nedbantad version dock. :P) och bara bubblade över som jag aldrig kan låta bli att göra med honom och såg hur både Sanna och Lollo blev mer och mer... förvånade är fel ord. häpna eller förbluffade tror jag passar bättre. ja, det var då jag insåg att shit, det här har gått fort. hela grejen, från att börja prata till att börja träffas till att tycka om varandra till att bli kära till att bli ihop till att träffa föräldrar... det har gått fort. :) (och nu menar jag inte att Oj herregud, let's slow things down, jag får panik! utan det är bara ett konstaterande. en tanke jag inte tänkt innan. :))

och sen kom jag på en annan sak också. kanske en av anledningarna till att det känns så bra nu (bortsett från att han är det finaste som går i ett par skor.) är för att jag känner att jag har en identitet utan honom. det finns de förhållande där jag liksom inte varit något utan killen ifråga. men nu är jag säker på att jag räcker till ändå och vad mer - jag är säker på att jag förtjänar allt det här. och jag är säker på att det är så han vill ha mig - som jag är. självständig.

gud, hjärtat svämmar nästan över av det här.
hans händer runt min midja, hans panna mot min.
jag vill att han ska komma hem nu.
fan att det bara är torsdag.

Inga kommentarer: