speak up.

18:11

nu är det en trött jag.
den trötta jag kan, på ett objektivt och tolerant sätt, på sätt och vis förstå mina kollegor när de kikar ut med jämna mellanrum och småler(flinar) åt oss som sitter uppflugna på sågbänken som två fåglar på en pinne. på ett o-objektivt och väldigt otolerant sätt vill jag bara slå dem på käften, alternativt tycka att om de stör sig på mit beteende, så får de säga till och om de inte gör det, så sluta titta på mig som jag var ett zoo.
jag vet att beteendet inte är det bästa, men snälla klaga då! det var så länge sen jag kände den här gladheten i magen och fånlog åt ingenting. det är en förklaring - ingen bortförklaring eller ursäkt.

trött jag med sömnrosor på kinderna. sovit en halvtimme och strax iväg till Lexby för handboll. ganska tidig träning idag, tack och lov.