lyckorus.

20:15

jag lyckades faktiskt ta mig ur sängen jag råkade hamna i efter sista publiceringen, UTAN att somna! bara det är värt en applåd tycker jag. ;P sen tog jag mig ännu mer i kragen och slängde ner (att kalla det "packa" är att ta i faktiskt. så mycket engagemang kunde jag inte uppbåda.) tillräckligt mycket kläder för att klara mig i fyra dagar.

nu spöregnar det igen! herregud, det är rena Amazonasregnen nu, med helt shizo väder. Solsken. Spöregn. Sooolsken. Spöööregn. Solskenspöregnsolskenspöregn. hela dagen! vad hände där, jag undrar bara.

vart var jag? just det ja. typ-packa.
med bagage åkte jag till Centralen och ser på klockan att det är en 3-4 minuter tills pendeln går. "Äh, jag försöker!" tänker jag och börjar gå i hastig fart (springa med den packningen och skor med kilklack.. eh nej.) och tänker halvvägs in i Centralen att "hoppas jag inte träffar någon jag känner, för jag har verkligen inte tid att stanna nu!" och viker ut vid perrongerna för att ta närmsta vägen till tåget. mitt i all stress hinner jag se två bekanta ansikten som går förbi och GABBYOCHLOUICE! gapar jag efter dem. de ser mig. de stannar. de skriker. jag skriker. vi springer mot varandra och kramas i en hög som tokiga och jag vill aldrig släppa.

så länge sen. så kul att se speciellt Gabby igen. hon är så fin (Louice också såklart.) och alldeles blond och lockig i håret och hur kan det gå nästan ett år mellan gångerna vi ses och det är fortfarande samma känsla? jag missade mitt tåg - det struntade jag fullständigt i. jag är glad ner i magen och som jag saknat.