freeze.

11:38

var inte uppe särskilt länge igår, smet i säng vid halv elvatiden. kändes lagom och jag hade inget att göra. vaknade imorse runt sju och kände: "Aj, ont i nacken!" och tänkte att: "Jag har nog bara lite kramp." och försökte stretcha&massera bort den, men tji fick jag. nackspärr. tack för den. det är pappas fel. han hade nackspärr i torsdags och nu har han smittat mig. fyyy vad elakt. efter att ha varit uppe och vandrat i huset på jakt efter värktablett och Orudis-salva tog jag mig i säng igen och insåg att jag kunde ligga på två sätt: antingen platt fall på rygg eller på mage med två kuddar under bröstet och huvudet vilande på händerna. himla bekvämt (inte.) lyckades slumra om i alla fall och vaknade vid nio när telfonen pep. upp och ut på promenix. var lite osäker på om jag skulle fixa att gå, men efter ett tag kom jag ihåg att i princip all fysisk aktivitet i viss mån frigör endorfiner (kroppseget morfin typ.) som har en av de trevliga egenskaperna att det är smärtstillande. plus halsduk (dvs. värme) och mer blodcirkulation på det, så kändes nacken faktiskt en smula bättre. älska promenader.

försöker plocka iordning lite i mitt rum. hum. dåligt samvete, jotack.
fattar inte riktigt hur jag ska lyckas med att gymma idag. får väl köra på så gott det går. ben borde ju i alla fall gå att köra utan problem?