Not the worrying kind.

21:06

Jag är i Västerås. Jag hann bli måttligt astrött på vägen hit i fredags (egentligen var jag väl helt slut redan innan vi började åka, för att vara exakt) och de sista tre timmarna låg jag bara mer eller mindre hopsjunken i baksätet och slumrade från och till. Vi var där ganska tidigt, runt åtta-tiden på kvällen. Fick mackor i ugn med kantarellstuvning på och blev firade på 20-årsdagen i efterskott med champagne. Mysigt och glad. Kramat mormor&morfar massa. Sen gick jag och la mig vid tio, läste lite bok och somnade som en sten. Vaknade när mormor kom in och bäddade madrassen åt Oscar, och när Oscar kom in och la sig. Grumsade lite om att: "Du kan väl släcka ljusfanskapet i alla fall", vände på mig och somnade igen.

Imorse ägnade jag runt 45 minuter åt att sömnigt vakna och somna flera gånger, ingen brådska med att gå upp. Gick upp ändå vid halv tio, kokade gröt och ägg och fixade en rostad macka med plommonmarmelad på - det har jag längtat efter heela veckan. :) Sen slappades det till klockan 12, då jag drog på mig långkalsonger och tröjor och ut på vinterpromenad i snöiga och kalla Västerås. Jag hittar inte i Västerås. Alls. Lyckligtvis kom jag inte vilse. (jag begagnade mig av den ytterst andvändbara tekniken - gå från punkt A till punkt B. Gör inga onödiga svängar. Då du kommit till punkt B, vänd och gå tillbaka till punkt A igen.) Jag promenerade bort min huvudvärk och lite dåligt humör.

Idag, dessutom - träffat min kusins pojkvän. Han verkar tokbra och har lockigt brunt hår. En jättemassa hår. Det passar kusin, med hennes blonda lejonman. ^^ Hela familj plus kusiner åkte iväg till "Arosfortet", typ "Fångarna på Fortet", göra massa celler och klättra på väggar och upp och ner och hur kul som helst! :D

Nu sitter vi hemma hos kusiner, har ätit tapas så vi står i fyra hörn och jag har fått lite glas vin. Sett Melodifestivalen och suckat över Ola Salo som alltid. Jag är mätt, glad och trivs med min släkt. Trivs massa. Håller tummarna lite för Mikki ikväll också. You go girl. ;)


Idag lånade jag mormor&morfars badkar och tog ett långt, varmt bad med skum i. Det har jag längtat efter ända sen vi slänge ut vårat badkar i somras. Fyllde karet och sjönk långsamt ner i nästan alldeles för varma vattnet. Lutade huvudet mot badkarskanten och kände hur massa muskler överallt på ställen jag inte visste jag hade bara slappnade av. Ägnade bland annat tio minuter åt att titta på mina viftade, skumbeklädda tår på motsatt badkarskant. Njöt i fulla drag. Ljuvligt, helt enkelt ljuvligt.