Var är den där regnbågen?

12:59

Jag började med att fundera på rubriken. Men ingenting kom automatiskt, så jag antar att jag får ta den sist istället. Vilket egentligen bara är rätt, eftersom jag inte vet vad det jag skriver nu kommer handla om sen.

Jag reste mig alldeles nyss upp, drog upp persiennen och fläkte upp fönstret på vid gavel. Luuuft och korsdrag genom hela huset. Det rasslar när vinden far genom löven på träden på andra sidan gången och jag sitter här med en prickig kopp med kaffe i. Så tankfull skulle jag inte vilja kalla mig nu, eller? Jag har haft ett par tankespridande, tankfulla dagar. Fast det börjar lägga sig nu. Jag börjar nog bli bättre på att hantera såna här perioder av frågetecken.

Det är sol och sommar igen. Det är lite synd, på sätt och vis. Jag hade gärna velat ha en dag med mera sommarregn. Jag ska sms:a till Linda sen och fråga om jag får sova hos henne ikväll - just nu känner jag inte alls särskilt för att sova ensam i mitt rum i natt.
Jag fick för mig att lyssna på "Vaggvisa för flyktbenägna" förut, och nu sjunger Hellström för mig, och "Du är det finaste jag vet" nynnar jag med i med ett småleende på läpparna.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig för idag. Jag ska ha träning sen ikväll vid klockan fem till halv sju och de där skuttig benen som jag påtalat förut är inte det minsta skuttiga idag, tvärtom känns det som jag släpar runt på två betongben. Eller nej. Eller jo. Eller, på sätt och vis. Sen jag började med pappas förbereda-mig-för-att-bli-som-Linn-gymprogram så känner jag musklerna i benen, känner att jag har blivit mycket starkare än förut - det är en helt underbar och fascinerande känsla. Speciellt när jag går i trappor. Jag känner hur det bara studsar, hur musklerna tar i. (Och jag har fått nya muskler i rumpan! Sätter jag händerna på den på kan jag känna dem när jag går. Okej, sorry, way of track.) Jag tror jag kan sammanfatta det med att jag känner mig stark i benen, men att benen inte känner sig pigga. Eller nåt. Äh, jag vet inte. Eller jag vet, jag kan bara inte uttrycka det. Om någon har en bra formulering på det så kontakta mig, för jag tar gladeligen emot den. :)

Nu ska jag ta och ringa till min telefonreparatör igen och undra vart de har gjort av min mobil och sen ska jag äta.