lördag, juli 29, 2006

Wind of change.

02:00

Mina bara fötters rytmiska steg mot asfalten. På väg hem från tågstationen i Lindome. De stegen har aldrig förr känts så malplacerade. I Lindome? Vad gör jag här?

Förvirring och glädje och mest förvirring och en ilande förväntan i maggropen. Och förvirring. Jag förstår ingenting. Verkligen ingenting. Jag har tänkt, jag har skrivit, jag har pratat, men jag förstår fortfarande ingenting. Och det där om ärlighet, om att dels våga fråga och dels våga höra svaret. JAG VET INTE HERREGUD!

Jag blir nervös och sen och kära nån och ja och händerhänder.
Jag är trött, var trött är fortfarande trött egentligen och förvirrad och jag kommer inte kunna somna inatt, det kommer inte fungera. För mycket kaos i huvudet. För mycket som händer. Händer händer.

Och att veta vad jag vill är inte samma sak som att förstå.
Och varför? Alltid dessa förbannade varför.

Jag har sagt till mamma och pappa att jag är hemma, jag ska strax gå ut och borsta tänderna och ta bort mitt smink och sedan häva av alla kläderna från min säng (jag behöver städa igen) och sen ska jag sova. Försöka sova.

Inga kommentarer: