söndag, maj 22, 2011

Rycka ogräs.

23:00

Nu är den här veckan inne på sin sista timme.
Det har hänt mycket. Jag har haft en av de jobbigaste veckorna på länge, speciellt jämfört med förra veckan när jag var fylld med energi och glad typ hela tiden.

Fast jag inte har mått särskilt bra så känns det ändå som jag har gjort framsteg. Det är ruskigt skönt. Jag kämpar på. Jag ger mig inte. Jag har vunnit många krig den här veckan och framför allt under helgen. Heja heja mig!

Jag har upptäckt en annan sak också. Jag har ett papper där jag skriver upp saker som jag inser och kommer på along the road och idag tog jag upp pappret, gjorde en pil från meningen "Stress och prestation är en jättetrigger!" skrev jag "Jag blir en struts!" för det blir jag. När saker och ting är måste och ska, då är jag väldigt bra på att förtränga och strunta i vad som den nu är som ska göras, med den följden att jag blir ÄNNU mer stressad över det jag nu måste göra eftersom jag medvetet inte gör det. Så tar det tusen gånger mer energi än om jag bara hade tagit tjuren vid hornen och gjort vad-det-nu-är på en gång. Ofta är det småsaker. Jag gick och stressade och hade dåligt samvete för ett jobbigt mail att skriva i två veckor. TVÅ VECKOR av onödig dåligt-mående. För ett jäkla mail. Samtidigt så är det helt logiskt nu när jag tänker på det - för hur länge har jag förnekat att jag har ätstörningar? Inte ens jag vet det. Då känns det inte så konstigt att tekniken att förneka saker jag tycker ä jobbiga ligger ganska djupt rotad.

Ogräs ska ryckas upp med rötterna för att inte kväva de nya fina blommorna. Jag känner mig som inne i värsta rycka-ogräs-fasen.

Inga kommentarer: