Idag har varit en helt störd dag.
Jag har haft ångest, panik och mått rent ut sagt apa.
Men, jag har inte hestätit. Jag har inte låtit bli att äta heller. Hela dagen har varit full av impulser, men jag har inte gett efter. Jag har inte heller isolerat mig och suttit i ett hörn och mått dåligt själv. Jag kanske inte helt lyckas med att hantera hela känslostormen när den händer, men jag har ringt de jag litar på och tycker om - jag har smsat och delat med mig av mig själv. Jag har gråtit i telefonen med pappa i andra änden och bestämt mig för att ikväll är inte en bra kväll att sova själv i lägenheten. Jag har legat lutad mot mamma i soffan, blivit struken över håret och pratat.
Så, jag gör vad jag kan för att hantera att jag inte mår bra. Sen att jag inte har riktigt koll på vad jag ska göra istället... men det kommer. Ovana situationer och känslor, men jag vänjer mig med det också. Det är alltid jobbigast i början.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar