onsdag, december 02, 2009

tänk alla famnar jag lämnat, av längtan till dig.

12:41

distansförhållanden är döden.
efter tänkande fram och tillbaka och ett övervägande av ekonomi och lite tråkig praktiskhet såsom jobbscheman kom jag och Falun fram till att nej, vi ses inte på ytterligare några veckor. vilket i och för sig är bra, ur pluggsynvinkel sett eftersom jag har attans massa att göra fram till den 15e december, men ur emtionell synvinkel sett är det rena självmordet. jag grät i telefonen, vilket jag inte gjort på jag vet inte hur länge och att höra honom säga: "Men gumman..." med mjuk röst gjorde inte längtan mindre. men, tack och lov, sa han inte den helt meningslösa frasen: "Men gråt inte." utan jag fick vara ledsen och gråta. istället sa han att han tyckte jättemycket om mig och inte ville att jag skulle vara ledsen och det funkade, för innan samtalet var slut hade han fått mig att skratta igen och har vi fixat det hittills klarar vi ett tag till. så damn it att det är jobbigt, men jag vet ju att det är lika illa för honom. på något sätt gör det saken lite lättare.

det är skönt att få vara ledsen, att han inte får panik av en gråtande flickvän i telefonen, att inte behöva spela glad och låtsas att allt är fine and dandy. om jag bara får leva ut känslan när det kommer och inte behöver förtränga den så vet jag att den är lättare att hantera och att jag mår bättre av det. det är en av hans egenskaper som jag värdesätter högst - att jag känner mig som mig själv och trygg att agera som jag gör i hans sällskap.

idag mår jag gladare än jag trodde var möjligt. jag lyssnar på "Av längtan till dig" med Åsa Jinder och ska återgå till mitt skrivande på min ämnesfördjupning (det går så sakteligen framåt). när mamma kommer hem ska vi till Bunketorp och springa i frostglittande skog.

Inga kommentarer: