Joje är min gud.

22:07

mitt förvånansvärt bra mående droppade ganska rejält när jag satte mig på tåget hem. jag satt ihopkrupen, illamående med alldeles öm mage (känslan var att någon hade pucklat på den med knytnävarna rejält) och ömsom slumrade mot min kudde och mådde bakfullt i typ tre och en halv timme innan det gick över. vågade dock inte ge mig på maten som mormor skickat med mig - jag fick i mig två plommon och ett äpple och kände att det får vara bra.

jag var helt tvärsäker på att jag inte skulle kunna gå på hiphopen, men när tåget rullade in på stationen mådde jag faktiskt riktigt bra igen, så jag hoppade på 4:an och åkte till TFDA. åh gud. åh min gud. som jag saknat hiphopen, tunga dunkade beats, som jag saknat Joje, hans utrop och förmåga att säga "Fan vad FETT!", mena det och få det att låta bra. blev otroligt glad när han kände igen mig från förra terminen och sa att det var grymt kul att se mig igen. lätt värt nästan 4 timmars illamående på tåg för att uppleva den klassen. :D

som ni kanske märkt är träningen kul igen. det är roligt att gymma med Bus, det är roligt att springa utan att ha ont och framförallt är dansen underbart rolig och ger mening till den andra träningen. ger mening till min vardag också och till mig. jag utvecklas till en person jag tycker om och vill vara med hjälp av den. jag känner mig stundtals riktigt lycklig. :) (och det faktum att jag har lyckats få i mig kvällsmat är också en klar fördel. ;))