nej, det har till sist gått in i skallen att köra på intervallträningen idag bara är att be om problem. efter lite om och men och velande och funderande. och så tycker jag att det är läskigt att prata om såna där saker som är så känsliga att de nästan är hemliga. speciellt när de är av det onda slaget, att de fortfarande skaver efter så länge. liksom rädd för att bli skrattad åt och bagatelliserad, för: "Ska det där vara något att skylla på!?" trots att det aldrig hänt. och det kommer inte hända heller, inte med de vänner jag har.
(inlägg dedikerat till På Riktigt. :))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar