känslococktail.

10:20

jag precis vaknat och legat och mornat mig en kvart. bussarna och tågen ville inte riktigt fungera igår, så jag är kvar i Frillesås, which don't bother me at all. jag har sovit som en stock i lånad t-shirt och Gabs sovkalsonger. brukar generellt inte sova så bra borta, men jag känner mig så otroligt trygg här, så det är inga problem. Louice, Gabs, Kenny och Roccas sover fortfarande, bara jag som är uppe. skönt sort of. det är lite nära till tårarna nu när det verkligen känns att hon åker bort. vi har inte träffat varandra frekvent precis, men igår - allt kändes som vanligt och vi kramades och skrattade och när kvällen var slut fick jag låna hennes tandborste och nu sitter jag och lipar likt förbannat, men hur kan jag låta bli egentligen? en av de bästa människorna jag vet i åker härifrån i tre månader och jag kan inte träffa henne ens om jag vill.

paradoxal känsla - som i Ronja Rövardotter när hon snyftar: "Gå inte ifrån mig, gå aldrig ifrån mig mer!" och samtidigt så åk iväg för sjutton! Australien, det kommer bli så grymt bra! ÅK! :D

nej, jag ska skärpa mig. vad jag försöker få fram var att igår var toppen och att alla andra sover men jag är vaken. strålande solsken ute och jag funderar på att gå en liten promenad och sen se om folk har vaknat.