On the radio, you hear november rain. That solo's awful long, but it's a good refrain.

12:34

Jisses, det känns inte alls som söndag, mest en ledig måndag. Pappa är hemma, pappa är hemma igen. :D Vi uppvaktade honom på sängen och väckte honom med paket och nybakta scones. Han blev glad. Jag är glad över att han blev glad. Man kunde ju tro att banden till föräldrarna på något vis liksom ska slakna, bli lite mindre bindande på något sätt, när man nästan är 20 år (herregud. jag är gammal.) men icke. Jag älskar fortfarande mina föräldrar och saknar dem när de inte kommer hem på kvällarna.

Vädret är fint. Förvånansvärt fint med tanke på hur mycket det spöregna när jag somnade igår natt. Jag hade någon liten tanke på att ringa Linda och fråga om hon hade lust att promenixa lite i Bunketorp, men sen fick jag syn på mina kemianteckningar och fick dåligt samvete över att jag inte rört dem på hela dagen igår och bestämde mig för att plugga lite, och sen ringa Linda. Så. Nu har jag satt in linser och tänkte skriva av mig lite här innan jag sätter mig nere i köket. Pappa håller på med foder till fönstren (vad är det egentligen?) och han sågade fel förut och stod och svor något alldeles förskräckligt ett bra tag.

Jag ska spela match sen ikväll. Eller, spela och spela. Värma upp och sen sitta på bänken misstänker jag, men jag lär nog höras ändå. Mina röstresurser är det inget fel på. ^^ Skämt åsido. Jag hade inte tyckt det varit rättvist att låta mig på spela, så jag blir i alla fall inte ledsen, för den här gången är jag förvarnad. Det är bra. :)

And now - kemi.