Jag längtar som fan efter en kram samtidigt som det känns som
jag aldrig kommer bli kär igen, aldrig ens vill bli kär igen -
närhetsabstinens och kärlekscynism kombinerat.
En smula paradoxalt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det viktigaste och oväsentligaste, om allt och ingenting, ljuva soluppgångar, klara stjärnnätter, lukten av fuktig jord efter ett stilla sommarregn. Pulserande, dunkande, medryckande musik, tunga andetag, blinkade discoljus, sneakers mot hårda golv. Dansar mig svettig och lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar