10:50

Just nu svider det rätt bra i hjärtat, stramar i halsen och jag vill gråta och gör det också - ingen idé att förtränga det, det kommer väl förr eller senare ändå. Ensam hemma, ensam uppe, känner mig liten och ensam och ledsen, men på nåt vis känns det en smula helande mitt uppe i allt elände. Fråga mig inte varför. Jag önskar min bror var vaken så jag fick någon att krama.

Tänker på det som Linda sa sist jag var ledsen hos henne och argt bet ihop käkarna för att jag inte ville gråta alls då, och jag var förvirrad och förbannad och arg på mig själv dessutom. Och hon sa att det är okej att känna en massa känslor samtidigt, jag kan vara sjukt avundsjuk, arg och vansinnigt stolt över samma person samtidigt. Det behöver inte finns så mycket logik och rationalitet där det finns mycket känslor.