22:05
den där känslan man har när man springer själv ibland, att vilket tempo man än springer i så går det långsamt? kännt så mest hela uppehållet när jag tränat, och idag var det löpning med handbollen och jag visste inte alls vart jag stod någonstans, men gissa vad?
...
jag springer inte långsamt. jag var bannemig först/näst först hela tiden!
och jag är glad och nöjd och det känns, det känns riktigt bra i hela mig. som en nystart.
hell yeah. :D
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men du VET väl att du är bäst? I alla fall i mina ögon.
Tänker på dig och vill kramas snart igen. Kanske ta en lång promenad genom sensommrgöteborg hand i hand.
Älskar dig.
Skicka en kommentar