we leave some thing unsaid.

14:02

jag är halv död av trötthet nu också, men jag måste värna om mina trogna läsare (de jag tror mig ha i alla fall. :)) och faktiskt skriva om det jag lovat. men, först en liten resumé över det som hunnit hända idag. :)

jag har börjat vakna upp sådär plötsligt pyttelite igen på mornarna. vakna-vändapåsig-somna- vakna-vändapåsig-somna. vansinnigt irriterande. jag misstänker för att det är för att jag har lite väl mycket i huvudet just nu. det reder nog ut sig av sig själv när saker och ting ordnat sig igen. men, i alla fall. jag gick upp vid nio, lullade ner i köket och åt frukost. vid tiotiden begav mamma&jag oss hemifrån till Fysiken för att gå på vattengympa. nej, jag skojar inte - vattengympa. allvarligt talat, det var jätteroligt. ^^ mamma och jag blev guidade till rätt byggnad av två jätterara tanter som tipsade oss om allt möjligt, från hur man låste upp dörrarna med nyckelbrickan (nej, jag hade inte hjärta att berätta att jag redan visste hur man gjorde.) till att vi borde ha med oss badtofflor för annars kunde man ådra sig en massa otrevliga fotåkommor i duschen. heja tanterna. :) själva vattengympan var sweet. inte särskilt jobbigt, men det kändes bra för knäet&axeln och varmt vatten, okej musik och bra, trevlig instruktör med fint namn (likadant som undertacknad alltså. ;)) ärligt talat var det mer nervarvningsträning än "vanligt" träning för mig, men det är inte så illa det heller. :) nästa vecka är inbokad, vill någon hänga på, så hojta. :)

Uhh, jag har träningsvärk efter mitt lätta gympass igår. triceps, sneda magmusklerna, bak&framsida lår. hur gick det till?

nåväl. angående det jag skulle göra igår, det som blev effekten av det Viktiga Samtalet jag ringde i söndags - det gick bra. typ. jag gjorde inte totalt bort mig och det var en himla kämparglöd och vilja som jag tycker om. fast jag vet inte. gud, hela skallen är en enda röra av fördelar vs. nackdelar mixat med osäkerhet. jag vet inte vad jag ska göra. det hade varit så himla enkelt om valen hade varit typ, att nu ska du välja om du vill sitta inne i en varm soffa, titta på film och kramas med någon du tycker om eller så kan du välja att ta och gå ut och gå 3 mil i iskallt hällande regn och snålblåst utan regnjacka och barfota. jag menar, det valet hade ju inte varit särskilt svårt, eller hur? men så är det inte. det är ett vägskäl med två stigar som leder åt två olika håll och jag kan bara se en tio meter för resten är höljt i dimma. det kommer inte vara så att om jag tar fel stig kommer en fallucka öppnas och jag kommer förlora ett extraliv, det kommer bara vara det här retsamma vänta och se.
skit, det här är en del av att bli vuxen va? att fatta beslut där jag inte är säker på vad som är rätt, om det ens finns något som är rätt.

jag får impulser ibland av att jag inte orkar mer och bara vill ge upp och sätta mig ner någonstans och böla för att det känns förbannat jobbigt just nu. det som får mig att inte göra det är det enkla faktum att jag kan ge upp. jag kan strunta i det, det är också ett val. men det vill jag inte.

jag ska fundera, ge det en vecka till och samla lite mer info åt mig själv.
sen får vi se vilken stig jag knallar på.