jag tror det bara är tjejer som kan genomföra såna här resonemang.

19:21

hemma nu igen. igår somnade jag runt tio över tre i Mikkis säng och med små lätta avbrott av uppvaknanden sov jag sen ända fram till halv tolv. skönt. jag har nyss ätit upp thaimat på ny personligt rekordtid - really vrålhungrig och känner mig inte på solskenshumör precis just nu. god knows why. jag har en del teorier själv i och för sig. upptäckte på festen igår något som jag inte riktigt vet hur jag ska förhålla mig till. ganska länge sen jag hade pojkvän senast, och det senaste har jag väl inte varit helt överlycklig vid tanken på att strula runt och sådär - det har helt enkelt inte känts som det varit mödan värt - så numera är jag ganska utsvulten på den typen av kontakt. ergo, om jag nu hamnar i en sådan situation där sådan kontakt är involverad (jag menar alltså inte enbart sex.), så även om själva 'jag' inte reagerar på det, så gör min kropp det. jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till det. det sabbar mitt fokus ganska abnormt mycket i och med att jag sen måste ha mental dragkamp om mina tankar med mig själv.

mitt humör är bergochdalbana neråt för att jag är kärlekskrank och det suger. mitt rum är hysteriskt ostädat. jag är trött och vill sova. toppa detta med att jag vill ha mail från någon som är förhindrad att skicka mail för att den människans internetuppkoppling bråkar och jag hittar inte denne på något annat forum än det vi först började prata och jag vet inte hur i hela friden jag ska få kontakt på annat sätt för jag har ingen vanlig mail eller något alls. (I suppose att jag skulle kunna skriva ut min egen mail här, men då skulle jag säkert bli sönderbombad av skräpmail om penisförlängningar och dylikt. så, jag ljög lite. jag kom visst på en idé, men den enda idéen jag kom på är dålig.) alltså, det var bra mail. de var rättstavade och hade logiska resonemang, en konversation som flöt på bra utan frågor som "Jaha, och vad gjorde du igår?" och dessutom total avsaknad av dåliga sexuella inviter. det var bra mail. något som är ännu mer irriterandeär att jag inte ens vet om jag borde vänta på dem. jag menar, människan ifråga kanske bara har dissat mig på enklast möjligast sätt och jag är naiv och ridiculous? (vilket jag faktiskt inte tror. men den förbannade tankegången vägrar ta slut.) nu känner jag mig även paranoid som skriver ut allt det här. it neeever ends!


det här var inte ens det jag tänkte skriva när jag satte mig här från början. jag gillar inte den här kvällen, det är en dålig kväll. ibland kommer det dåliga kvällar. tack och lov går de över. jag ska gå och se handboll en stund och sen sova bort den.