måndag, februari 19, 2007

Jag vill känna tro.

16:19

Det här är ingen bra dag. Igår var ingen bra kväll, imorse var ingen bra morgon och det här är ingen bra dag. Igår läste jag ut min bok, grät en skvätt under tiden (varför är jag så blödig för?) och sedan dissade jag mina kuddar som jag vanligtvis sover med och plockade fram Lilla Gubben&min snuttefilt. Lyckades somna tills sist, med Lilla Gubben tätt tryckt intill mig och med krampaktigt grepp om snuttefilten som var virad runt handleden. Jävla skitkväll.

Morgonen börjar urusel med att mamma väcker mig och undrar om jag inte ska upp snart? Mumlar ilsket fram att jag faktiskt sa igårkväll att jag hade sovmorgon idag och att de inte skulle väcka mig. Somnar igen och vaknar lika surmulen. Hela min familj är uppe och vaken, det är tänt överallt och folk pratar med mig innan jag fått frukost. Snacka om mardrömsmorgon. Dessutom ska jag snart få mens och känner mig ungefär lika attraktiv som en överviktig flodhäst. Bläää. Känner mest av allt för att krypa ner i sängen och sova bort dagen, men pliktrogen som jag är masar jag mig iväg till skolan ändå, där Mikki, Mano&Anna gör min dag uthärdlig, tack och lov. Ringer till bror som är påväg för att hälsa på sjukhuset, och bestämmer mig för att åka hem till farmor&farfar för att vänta där. Missar bussen med sisådär en minut och står frysande, skitförbannad och ytterst kissnödig på hållplatsen och väntar tills nästa buss kommer.

Här. Varmare. Har ätit mellanmål och kramat farfar&pappa. Det enda jag sett fram emot på hela dagen är träningen ikväll, så jag kan ta ut min agressivitet på hela den här dumma dagen. Alltså - det har ju inte ens hänt någonting! Bara fjantiga, dumma smågrejer, men det räcker liksom.

Bror ringde nyss och ville träna en annan dag. Sure thing, vi tar typ lördag. Uhh, allt går ju fel idag.

Enda ljusglimten idag var när jag i ren uttråkning satte och bläddrade i min "Halleluja liksom" under föreläsning. Jag har nämligen strukit under, över och markerat vissa stycken jag tycker speciellt mycket om, och på en sida lyste en mening, överstruken med knallrosa överstrykningpenna: "Allt är förgängligt. Så också det ledsna. Tur."

Inga kommentarer: