tisdag, juni 01, 2010

Skatåslöpning och strunta i prestationsångest!

21:40

Idag var det tänkt att Lady Hickups och jag skulle dra ett par vändor runt Safjället - istället tog jag tillvara på tillfället när farfar skulle åka till vackra Skatås och snyltade med oss i bilen. Väl i Skatås fanns det, som jag såg det, två val - antingen kunde vi springa 5:an, som är väldigt kuperad och den jobbigaste 5:an jag vet, eller så kunde vi springa 8:an, som är ganska flack, men en bit längre. Lady Hickups valde 8:an med motiveringen: "Vi kan ju gå om det blir för jobbigt." och så stack vi iväg. Om jag inte har nämnt det förut - jag älskar Skatås. Trots alla försäsongsträningar jag har haft det, så njuter jag varje steg jag tar när jag är där. Det gjorde jag idag också, fast det var ruskigt jobbigt bitvis. Skönt att springa med med någon, vi höll humöret uppe på varandra även om vi inte pratade så mycket i slutet. Vi sprang och gick när det blev för jobbigt, sen sprang vi en bit igen och så höll vi på tills Skatås kom inom synhåll. Hela vägen in i mål sprang vi - sen stannade vi, flåsade, letade upp närmaste gräsfläck och ramlade ihop i varsin trött hög. Då insåg jag - det här är första gången jag har tagit mig igenom 8 km, mestadels löpande, i ett sträck sen jag bröt GöteborgsVarvet halvvägs för ett år sen. Wow, det känns verkligen wow! Visst kändes det i höfterna att det var ovant långt, men det gjorde inte alls så ont som det har gjort.

När vi låg på gräsplätten och tittade upp i himmelen så reflekterade jag lite över tider och prestation och sånt. Någonting inom mig frågade: "Men är du verkligen nöjd med det här, du VET ju att du har sprungit mycket snabbare..." När jag spelade handboll i Partille var jag i min bästa löparform ever och sprang 8 km på 40 minuter. Idag kunde jag inte springa hela vägen och det tog 55 minuter. Men, det är helt OK. Jag är inte i närheten av likadant tränad som jag var då och framförallt - jag bryr mig inte om hur fort jag springer. Det jag bryr mig om är att min kropp mår bra och att jag har roligt. Det var en awesome eftermiddag med bra springsällskap, ljuvligt solskensväder och en härlig löptur i ett av de finaste spårområden jag vet. Så, jag sa till den idiotiska prestationsrösten i mitt huvud: "Fuck off, jag är vrålnöjd och VÅGA inte komma här och påstå att det är viktigast att alltid slå rekord!" Sen gick vi och drack vatten, åt banan och åkte hem. :)


Nu är jag jätteglad och och jättetrött och tycker jag är bäst i världen! Jag har stretchat och ätit min godaste hummus till kvällsmat och ska gå och knyta mig nu. Hoppas ni haft en toppentisdag!

måndag, maj 31, 2010

21:15

HA! Jag visste att det här skulle hända!
Efter en heldag på jobbet (där jag fick gjort förvånansvärt mycket) cyklade jag hem i strålande solsken, linne och uppkavlade byxor. Mitt emellan Mölndal och Kållered drog en av mina all time favoritlåtar igång i iPoden och där i solskenet smälte det sista av mitt dumma, tråkiga humör bort och jag blev glad igen. När jag kom hem drog jag på mig dansskorna och dansade mig svettig och lycklig i en timme. :)

Let's start all over again.

09:03

Jag pallrade mig säng igår vid 22-tiden, med tanken om att ordentligt med sömn är en nödvändighet för att må bra. Idag stod morgonjogg på schemat! Kroppen kändes fräsch och fin när drog på mig träningskläder och i hallen spontandansade jag lite när OutKast - Hey ya! kom igång i hörlurarna. Sen tyckte jag att jag såg fin ut i träningskläder och ett stor leende i ansiktet och gick ut och sprang i typ en halvtimme. Ingen skog den här gången (jag har inte cyklat hem cykeln från farmor&farfar) och asfaltsmiljö är inte riktigt min kopp te. Men det gick förhållandevis bra ändå. :) Sista kilometern stramade höfterna lite oroväckande, så jag har uppfört mig och stretchat också.

Jag mår bättre än igår, men fortfarande lite konstigt. Screw that, jag tänker vara glad och må bra! Nu är jag på jobbet - i eftermiddag ska jag förbi mitt gym och dra av ett danspass och lite fys, och försöka få Lady Hickups och mitt schemat att matcha så vi kan springa någon gång i veckan. Sen är nog måndagen slut. :)

söndag, maj 30, 2010

Osäkerhet och familjemiddag.

21:39

Idag har varit en jobbig dag, fy katten. Jag har gråtit utan anledning och varit allmänt hängig och nere. That's life, vissa dagar är såna, men det är banne mig inte roligt!

Som tur är har jag fått massa support från familjen hela dagen - bekymrade blickar: "Hur är det med dig?" och massa, massa kramar. Vid 13-tiden hade jag ett inspirerande och roligt tågluffarmöte med Gabs och Bus som också gjorde dagen tillfälligt bättre.

Idag har jag varit på första familjemiddagen med farmor, farfar och kusinerna här hemma som "officiell" vegetarian. Ärligt talat var jag på helspänn. Det låter ju helt knäppt när jag skriver det, men jag ville verkligen inte bli uppmärksammad eller ifrågasatt varför jag inte åt kött. Den enda som sa något var Nea ("Äter du inte kött?") och det var det. Sen retades Lillebror lite och jag vände direkt alla taggarna ut och snäste åt honom, sen smågrälade vi lite. Jag kände mig urdum så fort jag kommit ut från köket. Det är Lillebror, han retas. Jag vet det och han förtjänar inte en grinig syster bara för att jag känner mig osäker. Så, när vi kom hem igen bad jag om ursäkt och förklarade - vi kramades och allt är bra igen. :) Annars var middagen underbar. Stekt sparris till förrätt, tre olika sorters bröd, två potatissallader, en med mynta och en (min favorit!) med vinegrette och äpple. En stor sallad, körsbärstomater, gurka. Farmor hade sparat en avokado till mig och jag hade gjort rödbetsbiffar med kikärtor, timjan och frön. Kladdkaka med vispad grädde och bär till efterrätt. Ljuvligt gott. :)

Nu ska jag till sängs och sova mig till bättre humör och magkänsla. Imorgon är det en ny rolig vecka. :)

Den här dagen är inte vad den borde vara.

10:56

Vissa dagar vaknar man upp, inser att något gick allvarligt snett i sömnen (som för en gångs skull var drömfri) och att jag inte vill bo i min egen kropp just idag. Jag har gråten i halsen utan anledning och vet inte vad problemet är.

Jag längtar efter TFDA och dansen så jag blir dum i huvudet - det är inte alls samma sak att dansa hemma själv. Jag önskar att jag kunde göra något särdeles fint för mamma idag, men jag har noll ekonomi och ska gå och plocka liljekonvalj istället, för det vet jag att hon tycker om, och baka en extra sats med knäckebröd.

Jag önskar jag var i Stockholm.
Runt ett kommer Gabs och Bus hit och då ska jag krama dem hårt.

lördag, maj 29, 2010

JAG KOM IN! =D

Pappret på bilden gjorde hela min vecka helt fantastisk - kommer ni ihåg att jag var på audition för en danskurs i hiphop till våren för typ en vecka sen? Nå, när jag var i min lägenhet och hämtade upp min post i fredags hade svaret kommit - JAG KOM IN! =D
Jag kom in! Jag är så himla glad att jag inte riktigt vet hur jag ska uttrycka mig! Dans! På skoltid! I ett år! Hur awesome är inte det?! =D


Helgen skulle egentligen inneburit Stockholmsbesök för att fira födelsedagsbarnet Bästa Ragget, men ekonomin strulade till det hela och jag är därmed kvar Göteborg. Jäkla skit faktiskt, jag längtar efter henne och hade sett fram emot det jättemycket. :( Annars har det varit ett par dagar med riktig dålig sömn och en del mat jag undvikit ett bra tag. Jag åt sushi i fredags och vitt ris är ingen rolig historia för min mage alls. På sätt och vis känns det ändå bra att ha gjort, för att liksom fastslå fakta - vissa saker är inte värda att äta, faktiskt. Vad som däremot är en väldigt rolig historia är att jag och Lady Hickups slog våra kloka huvuden ihop och slängde iväg en sambeställning till Råvarubutiken som kom i fredags - massa underbara varor som det kommer bli vrålkul att leka i köket med! :)

fredag, maj 28, 2010

Raggmunkbaksmälla och löparlopp.

10:31

Igår var det raggmunk med fläsk och lingonsylt till middag och det är ju så gott! så det blev raggmunkskoma för hela slanten. Efteråt satt jag bakåtlutad i soffan vid matbordet med händerna på magen och mådde väldigt bra och helt galet mätt. Lady Hickups och Gabs (tillsammans med resten av familjen) gjorde en storartad insats och det blev helt tomt på faten - sen satt vi tre stilla i soffan i typ en timme innan vi orkade röra oss. Good times. Idag har jag som baksmälla (det vill säga en rejäl huvudvärk) och en mindre glad mage, men who cares? Så värt det. :)

Idag hoppade jag på cykeln igen till jobbet och den här gången var det ingen motvind och solsken hela vägen. Eftersom det mulnat på efter jag kom hit känner jag mig mycket nöjd med att ha fångat det solskenet som fångas kunde idag. :) Aningens träningsvärk i låren och axlar/skulderblad efter fysen igår - idag planerar jag att åka till Bunketorp och leka på 5 km, förhoppningsvis med Lady Hickups i sällskap. Jag har också tänkt få tummen ur och skicka iväg anmälningen till Midnattsloppet och TjurRuset. Midnattsloppet är awesome, det har jag sprungit förut och TjurRuset... är det bara jag som tycker det verkar askul att springa i skog/kärr/hoppa i diken/upp- och nerför grustag/stigar/över rötter, stock och sten, bli helt slut och jätteskitig? Mitt enda problem är väl sovplats eftersom det är i Stockholm... men det löser sig väl, det är långt kvar till oktober. :)

Är det någon mer som ska springa nämnda lopp i år? Eller andra lopp för den delen? :)

torsdag, maj 27, 2010

I statistikmanualernas värld.

14:40

Igår var jag aptrött hela eftermiddagen och kom i säng i ordentlig tid. Imorse vaknade jag och var mindre trött än måndag-onsdag, och dessutom med lite springlust i benen! :) Strax efter halv sju tassande jag försiktigt omkring i huset och leta frenetiskt, men tyst, efter löpartights och träningslinne. Efter en kik på termometern (vaddå bara 5 grader!?) drog jag på mig en tunn fleece innan jag stoppade fötterna i mina nya fina skor och stack iväg. Det blev en klassiker - mot min gamla lågstadieskola, ett varv runt Isaks mosse och sen hem. Halvvägs runt mossen stannade jag för lite fys - dra benen mot magen, utfallsteg med överkroppsrotation, benlyft på bord (det var ju faktiskt ingen bänk) och lite tricepshävningar. Tre varv på det och iväg hem på rätt trötta ben.

Provade att göra en ny smoothie på vindruvor och fikon till frukost - jag skulle nog slopat sesamfröna, det blev en liten kvalmig smak som inte var riktigt bra. Jag ska experimentera lite, så dyker den kanske upp på nätet när jag fått till den. :)

Haha, det har bara tagit mig tre dagar så vill jag börja klaga på mitt sommarjobb. But I won't! Oavsett hur långt ifrån det är det jag egentligen vill syssla med (friskvård och kost är i min värld en bra bit från statistikprogramsmanualer) så kommer jag hålla mig på fötter och till och med kunna ha lite extra kul tack tack vare det här. Ingen klagan idag (men det kommer säkert framöver...)!

onsdag, maj 26, 2010

Vad gör dig glad just nu?

15:02

Igår, innan tågluffarmötet sa Bus till mig: "Det som gör mig glad just nu är att sova middag en timme och äta en glass varje dag." Hon är ruskigt klok i all sin enkelhet ibland, den flickan.

Det som gör mig glad just nu är att jag har så mycket energi och rör på mig på sätt jag tycker är rolig. Jag springer, jag dansar, jag tränar styrketräning med kroppen som vikt ute på gräsmattor och i skogen. Jag tar trapporna överallt där jag kan och nästan varje gång när jag går uppför en trappa där det finns möjlighet till hiss tänker jag "Så länge mina ben funkar som de ska så tänker jag använda dem!"

Mer nu än någonsin inser jag vikten av att träna för att det är kul. Inte för att få snyggare ben, äntligen bli nöjd med min mage eller bli fit till Beach 2010. Coola Ella skriver om och om igen - du duger som du är. Banka fast det i huvudet på dig själv om det behövs, för det är livsviktig info. Heja dig själv! och låt veckorna vara lustfyllda vardagar med saker du ser fram emot, så mycket som det går.

Idag stack jag iväg på morgonen till Bunketorp och på krönet strax innan backen ner mot golfbanan var hela världens höljd i dimma, knappt 10 m såg jag. Cykeln susade fram, fullt med vattendroppar i ögonfransarna. 3,5 km var lagom långt imorse - ja, jag har slarvat med stretchen så höfterna klagar. I will make amend. Nästa pass blir det 5 km och i mitt huvud så har jag hunit med 6,5 km-spåret också innan veckan är slut. Woopidoo. :)

Annars ledde tågluffarmötet igår till bokade tågbiljetter till Köpenhamn, massa bra samtal och pirr i magen. Vi ska verkligen åka! Det känns helt overkligt. :)

tisdag, maj 25, 2010

Cykelregn.

13:04

Igårkväll bestämde jag mig för att cykla till jobbet om det inte regnade. Jag vaknade, det regnade inte!, så glad i hågen cyklade jag iväg. Tanken att det kunde börja regna när jag cyklade föresvävade mig aldrig, men det blev jag upplyst om 10 minuter efter avfärd. Typisk. Lyckligtvis var det bara lite stilla och ganska fjuttigt regnande, så helt illa var inte läget. Då riktade jag betydligt fler aggressiva tankar mot den ständiga motvinden som bet mig i fingrar och kinder. Ändå var det ganska trevligt - frisk luft, utomhus, musik i öronen och jag frös inte eftersom jag cyklade. Efter en timmes cykling var jag hemma hos farmor och farfar och fick en välförtjänt dusch och en smoothie i min hungriga mage. Good things. :)

Jag hoppas hinna en löpvända ut i skogen ikväll, men jag misstänker att jag får senarelägga det till imorgon - jag har lite dansträning jag vill göra och ikväll kommer Bus och Gabs för att planera tågluff. Det är inte ens en månad kvar och känns aningen overkligt. :)

måndag, maj 24, 2010

Jag bor vid världens bästa skog.

22:33

Idag har jag "kommit ut" för farmor om att jag numera är typ-vegan/raw foodist. Hittills har jag oroat mig väldigt mycket i onödan för att någon familjemedlem jag berättar det för ska säga: "Ehhh... du äter vad sa du?" och vara fullständigt oförstående. Eftersom det bevisligen inte hänt ännu, så är det nog dags att droppa hela nojandet om vad folk tycker och tänker om mina matvanor - det blir nog bra mycket enklare misstänker jag. :)

Idag har jag, tillsammans med Bus, upptäckte ytterligare en anledning till att älska min lägenhet - det finns en hel skog med massa olika lagom obanade stigar som leder till Botaniska, till Högsbo, till Ek...vad-det-nu-hette och så någon mer stans. Wow. Jag ska ut och leka i den skogen med mina nya löparskor så snart jag får tillfälle! :D

Jobbat, promenerat, handlat, ätit årets första färska jordgubbe och kommit hem, trött och kall. Nu har jag ägnat en hel del prepp-tid i köket så jag slipper tänka på vad jag ska äta imorgon. Inte precis kvalitet-tid i köket när klockan är över 22, men hej, hellre det är kl. 6 imorgon bitti. Apropå det är det sovtajm. Godnatt på er!

Jobbigt beslut, men det blir nog bra.

10:51

Gårdagens bilfärd hem var lika fylld av läsande och att göra ingenting lutad mot min kudde på tvärsen i baksätet som resan upp. Helgen har varit precis vad jag kände var nödvändigt för batteriladdning.

Igår fick jag mail från Falun, vilket gav mig en mindre chock och gjorde att det vimlade i huvudet och molade i magen. Jotack, det kändes minsann fortfarande. Jag stängde av huvudet och gick på promenad/tränade dans i Rocklundaskogen och kom hem lite lugnare. Någonstans på kvällskvisten insåg jag att trots att det är otroligt lockande att börja prata med honom igen, så mår jag allra bäst av att hålla fast vid det jag sa sist vi pratade - jag vill inte ha någon kontakt. Efter pepp-sms från Lady Hickups och ett nattligt samtal med Gabs kändes det lite lättare. Imorse skrev jag ett jobbigt mail och nu ska det väl katten vara över. Jag mår som man brukar må efter att ha bestämt jobbiga, känslosamma saker - lite vimligt i huvudet en mindre klump i magen, men jag vet att det är tillfälligt kommer gå över under dagen. Och jag vet att jag har gjort rätt och att jag gör det bästa för mig själv. Som Gabs sa igår, med rösten full av bry-sig-om: "Var rädd om ditt lilla hjärta."

Idag är jag på jobbet. YES, ni läste rätt! Pappa och farfar behöver hjälp i sitt företag. När de frågade om jag kunde jobba började jag gråta av lättnad. Jobb i sommar, tacktacktack! Ibland märker man inte hur mycket saker tynger en förrän det löser sig.

Väldigt märkbar träningsvärk i nedre delen av ryggen efter dansträning igår. Idag ska jag och Bus se om vi hittar vägen från min lägenhet till hennes genom en stig över ett berg och en skylt där det står "Botaniska trädgården" på. Går vi vilse är det i alla fall varmt ute. ;)

söndag, maj 23, 2010

Tänk vad lite logik kan göra.

10:45

Jag kände mig lite som Arkimedes hoppande ur badkaret igår när jag kom på en rimlig förklaring till varför jag har varit så galet trött de senaste dagarna - massa träning + blodgivning + mens? Kan det möjligtvis innebära att jag ligger lite lågt på järn? Symptomen på järnbrist är bland annat trötthet, huvudvärk och andfåddhet vid ansträngning. Check, check, check. Jag är ingen läkare och påstår mig inte kunna ställa diagnoser bara sådär... men i mina öron låter det vettigt. So sue me.

Idag är i alla fall bättre. Jag knaprar järntillskotten jag fick av Blodcentralen så mycket som min mage tillåter och ska strax ut på promenad i Rocklundaskogen. Eller, egentligen så tänker jag leta upp en hyfsat avskild plats och öva dans. Jag är fortfarande inte riktigt bekväm med att öva inför andra som inte dansar - do the second best och hitta lite alone space. :)

lördag, maj 22, 2010

Flyr fältet den här helgen.

17:04

Igår var verkligen en helt sanslöst trött och seg dag. Helst av allt hade jag velat ligga still i soffan och titta påTV-program som inte krävde någon tankeverksamhet, men istället hade jag disciplin nog att sätta mig vid datorn och pula med uppsatsen. Det var inte engagerat och effektivt jobb, men jag gjorde åtminstone något!

Tanken var att fredag skulle inneburit "Jammin' the 90s" med Halmstad, men jag hade verkligen ingen lust. Jag var trött, jag var seg, jag hade ont i huvudet. Så, efter att ha läst om "The power of choice", ett äldre inlägg hos Gena, och tänkt lite kom jag fram till att i slutändan är det bara jag som losar på att gå ut när jag egentligen inte vill. Alltså sms:ade jag till Halmstad och förklarade läget - det enda han sa var att Det var tråkigt, men det kommer fler fester i sommar! Han är bra. :)

Efter det insåg jag att jag inte alls hade någon lust att vara hemma och bestämde mig för att fly fältet med föräldrarna som skulle till Gnällbältet över helgen. Bara komma bort några dagar. Jag packade ryggsäcken med böcker jag ville läsa, inte behövde läsa, och de fyra timmar som bilresan upp tog satt jag på snedden i baksätet, läste och gjorde ingenting. Framme hade mormor gjort ett salladsfat åt bara mig och jag trillade i säng strax efter elva, helt slut.

Fortfarande trött när jag vaknade imorse, men ändå med en smygande lust av att vilja springa i solskenet. Iväg till Rocklundaskogen, men när jag väl började springa insåg jag att min kropp har en hel del mer återhämtning kvar innan det är dags för något mer intensivt. Inget tryck i benen och anfådd för minsta backe. Det blev 3 km lugn jogging och en skål full med klarbär, svarta vinbär och mango med hackade nötter när jag kom hem. :)

Nu har jag ränt på stan med mamma och Nitti sen klockan 12 och är helt slut, igen. Eftersom min ekonomiska situation är allt annat än rolig köpte mamma två hoodies till mig (när de vita muddarna är solkiga fast de är nytvättade känns det lite nödvändigt) - tack mamma! Resten av dagen tänker jag inte göra många knop. Jag har huvudvärk som inte riktigt vill släppa, men mår rätt bra ändå och tycker det är fantastiskt skönt att alla utan vidare accepterar att jag vill äta raw food och inte gör så mycket mer än kommer med nyfikna frågor. Så skönt. <3

fredag, maj 21, 2010

Idag är en vilodag och gårdagens skoköp!

10:56

Efter att ha vaknat varje dag den här veckan och känt: "Woho! Träna!" så vaknade jag idag och kände: "Woho. Post-gym-trött!" Vanligtvis blir jag väldigt trött dagen efter jag tränat på gym, beroende på hur mycket jag tog ut mig på passet ifråga såklart. Igår var första gången på länge som jag körde ren styrketräning, så jag räknade mer eller mindre med att vara trött idag. And so I am. Jag tog med min själv ut på en stillsam morgonpromenad imorse, det var alldeles lagom jobbigt. Nu är klockan 11 och jag vill sova. :P

Igår ägnade jag mig åt en (för mig) väldigt dyr, men ytterst nödvändig aktivitet - jag köpte nya löparskor. Sist jag köpte skor var den 10 februari 2009 (tack bloggen!), alltså över ett år sedan. Mina älskade Asics Gel Torana 2 W är mer än välanvända och förtjänar att gå i pension. Faktum var att jag skämdes en aning för hur de såg ut när jag visade upp dem för tjejen på Löplabbet som hjälpte mig. Förhoppningsvis har hon sett värre. Jag hade med mig Lady Hickups som sällskap - först var vi runt i Team Sportia, Stadium och Intersport, innan jag kände att "Nej, jag har ingen koll!" och gick till Löplabbets nya tjejbutik. Där fick jag utmärkt service och hjälp, blev filmad och konstaterade att jag supinerar med höger fot och pronerar med vänster. Vad ger ni mig för den? Jag provade ett gäng skor, men ingen kändes helt rätt och tyvärr hade de inte så många modeller inne (that's life med storlek 41 i skor och breda fötter). På deras inrådan drog vi till Löplabbet på Östra Hamngatan istället, där jag fick hjälp. Försökte förklara ungefär vad jag var ute efter, nämligen ett par skor som passar att springa på skogsstigar, men även pallar att springa mer obanat, gärna en liten lättare variant. "Hmm, jag ska se vad jag hittar." sa hon som hjälpte mig, var borta i 3-4 minuter och kom ut med ett par SALOMON XT Wings 2 - och de satt som gjutet! Det kallar jag yrkeskompetens!
Hemma igen roade jag mig med att ta en jämförande bild på mina gamla och mina nya skor... ja, ni kan ju bedöma själva. :P

Nya fancy skor vs. mina gamla trotjänare.



torsdag, maj 20, 2010

Motivationsbrist och toksvettig gymträning.

09:41

Efter mitt handledarmöte i måndags där vi tillsammans konstaterade att min uppsats inte kommer hinna bli klar för att gå upp i juni, så har min pluggmotivation så sakteligen dött ut. Lite "vad spelar det för roll, jag blir ju ändå inte klar den här terminen"-feeling på det. Jag har med andra ord inte det minsta lust att sitta instängd vid en dammig dator när det finns tusen andra roliga saker att göra, typ att baka knäckebröd, åka till stan och köpa nya löparskor eller läsa böcker. Men, jag inser också att det blir fan så mycket enklare till hösten om jag inte lämnar allt vind för våg nu. Så, jag försöker ta mig i kragen så gott jag kan i alla fall månaden ut.

Lite skoj har jag i alla fall hunnit göra - igår kväll kände jag att "Jamen, lite gymträning hade varit kul!", så imorse hoppade jag på cykeln och drog iväg till närmaste Sportlife, som ligger typ 20 minuter bort. Där bestämde jag mig för lite cirkelträning, ett gäng övningar och gjorde tre varv. På agendan stod:
- Hopprep, 5 min
- Frivändning med stång x 10
- Frontlyft med stång x 10
- Dips mot bänk x 15
- Magövningar - först tre rundor plankan (30 sek vanlig, 30 sek sidoplanka, utan vila mellan), sedan benlyft på bänk och sista vändan plankan med fötter på bosuboll och dra benen mot magen med twist.
- Stångrodd
- Situps på boll x 10
Sen var jag nöjd, fyllde på vattenflaskan och cyklade hem. Det känns i benen när jag går i trappor - like that! Jag har kommit underfund med att sommaren fortfarande innebär att jag svettas som en tok. Inget klagomål dock, jag har ju nya funktionströjor som funkar alldeles utmärkt. :)

onsdag, maj 19, 2010

Premiärlöpning för kortbyxat!

21:56

Igår beställde jag som nämnt en ny iPod Shuffle och efter lite letande på nätet valde jag Elgiganten. Det visade sig vara ett mycket bra val - idag runt lunchtid pep telefonen till och meddelade att jag hade paket att hämta uppe på mataffären. Glad i hågen knallade jag upp under eftermiddagen och hämtade ut min nya leksak. Oh my, den är alltså pytteliten. När jag installerade den i iTunes ville datorn att jag skulle döpa den och det som spontan dök upp i mitt huvud var "Lillskruttan". So, yes, that's my iPod. :)




Efter att ha pysslat och synkroniserat och lagt in musik pockade både vädret och min kropp på att jag skulle ut och premiärspringa med iPoden. Vädret var ljuvligt, så det blev årets första löptur i kortbyxor och kortärmat - jag har till och med bildbevis!

Taa-daa! Kortbyxor, knallgul t-shirt, iPoden syns inte, men det mesta är brand new. :)

Jag cyklade till Bunketorp med ett stort flin, jag sprang 5:an runt med ett stort flin och cyklade hem likadan. Det var helt underbart. Luften var ljummen, mina nya byxor satt precis där de skulle och var ruskigt bekväma. Stort plus för den breda resåren i midjan! Min knallgula tröja gjorde mig glad varje gång jag tittade ner. Själva passet bestod av 5 km med fartökning uppför fem av de backar som finns, plus lite fys på slutet. Den där magövningen när man sitter på en kant och drar upp benen mot magen, plankan där man går upp och ner på armbågarna, rygglyft och armhävningar på sidan. Lagom mycket och när jag var klar var jag väldigt tacksam att jag hade varit smart nog att ta med vattenflaska. Svettig, gräsig och lite jordig cyklade jag nöjd och glad hem. Och nej, iPoden krånglade inte på hela tiden. :)

Energy me up.

15:30

Jag är lite fundersam över var all min energi kommer ifrån nowadays. Jag vill springa varje dag. Ut i skogen, hoppa, leka, studsa, tills det svider i benen och svetten rinner och andetagen kommer i små flämtningar. Heja min kropp, den fungerar och är glad och vill röra på sig! Fundersam, som sagt, men rätt nöjd. :) Det enda som kniper är dansen. Jag saknar TFDA så det gör lite ont i hjärtat - klart jag tränar hemma, men det är inte samma sak. Halmstad och jag ska i alla fall dra till "Jammin' the 9os" på Kulturhuset Oceanen på fredag och shake:a ass. Förhoppningsvis är det lite mer folk man känner där. :)

Igår hade jag myskväll bestämt med Gabs och efter lite sms:ande dök Lady Hickups upp också - ju fler, desto roligare heter det ju. Gabs diskade, jag slängde ihop ett bröd, Lady Hickups drack kaffe och sen gjorde vi det som jag hade som önskemål för kvällen, nämligen:



Pärlplattor! - oh yes, we did. ;)
Barndomsnostalgi all the way. Jag gjorde Super Mario-svampar! Klockan var efter ett när Gabs och jag droppade i säng, trötta och nöjda och sov som två små stenar utan att ha ställt någon klocka tills vi vaknade. Awesome myskväll.

tisdag, maj 18, 2010

Morgon-hopp och lek i skogen.

09:31

Fortfarande drömmer jag galet mycket. De senaste nätterna har alla mina danslärare figurerat på något sätt. Inatt drömde jag om stora torg, att jag torkade svettiga träningskläder i en ugn (?!) och slängde käft med Twisted T. Men, Sweet N bekräftade igår att det troligtvis kommer att bli ett summercamp - de har bara lite problem med vilka lärare som kan vilka veckor. Jag väntar otåligt under tiden. :)

Igår utannonserade jag ju hopp och lek i Bunketorpsspåren på morgonen idag, och hopp och lek blev det. Fortfarande rätt nyvaken trampade jag iväg i stilla mak. Det regnade inte, det blåste inte särskilt mycket, temperaturen var väldigt behaglig. Väl framme drog jag av ett lager kläder, låste fast dem med cykeln och sen iväg. Vilken morgon! Ensam, fågelkvitter, lite solglimtar... och en galet trilskande iPod. Vissa människor älskar att springa till ljudet av fottrampet mot stigen, fågelkvitter och sina egna andetag. Jag tillhör tyvärr inte den skaran, och ännu mindre sen jag började dansa. En handbollsspelare springer fortare om man kastar en boll - jag springer bättre om jag får ha min favvomusik. Efter att ha sprungit, bråkat med iPoden, stannat, bråkat med iPoden och till sist gett upp, stannade jag för lite fys och då levde den upp igen. Sen funkade den (mer eller mindre) resten av vägen. Själva löppasset bestod av 5 km backig skogsstig, med 3 stopp var tionde minut för lite grodhopp, armhävningar, plankan med benlyft mot magen och skridskohopp framåt, innan jag kubbade iväg igen. Svettig, glad och törstig kom jag tillbaka till cykeln och var väldigt tacksam både för vattenflaskan och mina varma överdragskläder. Bra och roligt pass. :)

Nu har jag även insett att trots att jag älskar min lilla rosa iPod shuffle (som jag till och med döpt. Hon heter Josefin.) så fattar jag också att jag inte kan begära så mycket mer än typ 3-4 års trogen tjänst. Hon förtjänar att gå i pension. Så, as you're reading this, så är en sprillans ny iPod shuffle (3e generation, 2 G, rosa of course!) påväg hit till brevlådan. Ny, fungerande leksak. Yay! :)

måndag, maj 17, 2010

Post-auditiondag.

21:37

Jag ägnade tiden mellan kl. 10 och 12 åt att vara nervös, sen klev jag in på Pustervik och möttes av Sweet N som är en av lärarna på TFDA, en av de få jag inte tar klasser för. "Men... hej! Är du här, ska du söka hit?" utbrast hon med ett brett leende och sen fick jag en luftkram för att hon inte ville smitta ner mig med förkylning. Där försvann en stor del av min nervositet och resten var mest roligt. Så underbart att få dansa i klass igen! Efter lite uppvärmning och följa-John avslutade vi och drog oss till själva skolan för info och personliga intervjuer, som mest handlade om att de ville ha reda lite om min bakgrund och varför jag valt att söka in till just den kursen. Jag tror det gick bra - det känns i alla fall väldigt bra i magen, och jag vill ännu mer komma in efter idag. Jag får svar inom en vecka, det känns som en helt rimlig tid att orka vänta (jämfört med högskolan där man får vänta tills augusti...).

Efteråt smet jag hem till Lady Hickups, kramades, drack te, fick en grym smoothie på jordgubb-kiwi-apelsin-rabarber, pimpad med lite bovetecrunch och kramades lite mer innan jag åkte hem. Skönt att vara hinna ha kvällen hemma. Jag gjorde en råkostsallad med rivna morötter, kålrot, rotselleri, äpple och lite purjolök, bladspenat och en apelsin, med en grymt god dressing med inspiration från Genas variant - jag har verkligen inte en suck om vad "mellow white miso" är, men jag hade i allt annat, plus två teskedar tahini. Verkligen mumma. Sen avslutade jag kvällen med en äpplepaj i chokladvariant, dvs. jag hystade i någon matsked kakao i degen och fyllningen också. Choklad är truly en livräddare vissa kvällar.


Ikväll känner jag att imorgon bitti ska jag cykla till Bunketorp och springa 3,5an eller 5an - vilket av det får jag se imorgon. Hopp och lek på morgonen blir det i alla fall, hoppas det inte regnar! :)

Audition-nervositet.

10:19

Jag drömmer vansinnigt mycket nuförtiden och allt som oftast kommer jag ihåg det när jag vaknar. Geez. Ibland börjar jag tro att jag är tokigare än jag redan tror.

Idag ska jag på audition till en danskurs som kommer hållas till hösten. Jag har innan det haft handledarmöte och borde väl egentligen bearbeta vad som sades där (en hel del, I tell you), men det enda jag kan ta mig för just nu är att läsa bloggar, lyssna på musik, ha mensvärk och vara nervös med iskalla händer. Det här är stort för mig och jag vill verkligen komma in. Lite för sent att gå ett dansgymnasium, lite för långt steg i Balettakademien (som jag ändå inte vill gå på). At the moment vill jag bara dansa för att jag älskar det, för att det gör mig glad och lycklig och bara bli så grym som jag någonsin kan bli. Dans på skoltid, det är lyx om ni frågar mig! Jagvilljagvilljagvill.

Gårdagens övningar i Rocklundaskogen har lämnat efter sig en svag träningsvärk i benen och rumpan. Dags att skruva upp jobbigheten på fysövningarna, med andra ord! Åh, den här veckan vill jag dra av milen, helst i Skatås, och köra ett backintervallpass med stavar och helst ett vanligt intervallpass också. Däremot känns det inte som jag ska börja träningsplanera - jag trivs med friheten i att inte ha någon bestämd träning i kalendern och bara känna efter "Vill jag springa idag?" när jag vaknar på morgonen. Motivationen håller i sig, kroppen känns stark och frisk (hur jag lyckas med det när typ resten av hela familjen är förkylningssjuk förstår jag inte, men jag klagar inte!).


Kl. 12 och fram till typ kl. 17 gäller det!
Håll alla era tummar för mig! :)

söndag, maj 16, 2010

Talang, Stockholm och Rocklundaskogen.

16:38

En mycket händelserik helg är till ända. Mycket intryck, glädje, passion, besvikelse och lycka.

I fredags packade jag mig med en hel drös andra människor från TFDA in i en buss och åkte till Stockholm för att skrika your hearts out för att stödja Twisted Feet som var med och tävlade om en finalplats i Talang 2010. Vi skrek, vi hejade, vi applådera och hoppade upp och ner. Tyvärr hjälpte det inte, men det var en galet rolig resa och det var värt allt när Z och Twisted D kom ut efteråt och berättade att det betydde jättemycket för dem att vi var där. De betyder otroligt mycket för mig, om jag kan ge tillbaka något av de ger till mig är det långt mer än tillräckligt. Totally emotional. Inspiration och danslust upp över öronen, härligt. :)

I lördags avvek jag från TFDA-gänget som skulle hem till Göteborg igen, för att ha en Stockholmsdag med fina Bästa ragget och sen åka vidare till Gnällbältet där mamma och pappa var på besök över helgen. Jag hittade till och besökte Hötorget och Hötorgshallen alldeles själv, mötte upp Bästa ragget och sen gick vi runt i 4 timmar med stopp vid NK och en Blueberry-smoothie (halleluja-upplevelse!), inköp av ny ryggsäck, kika in på lugna och fina Yogayama och avsluta med vegetarisk/vegansk buffé och en delad bit vegansk belgisk chokladtårta på restaurang Herman vid Slussen, innan vi med ömma och trötta fötter tog oss till Centralstationen och och satt stilla på en bänk tills mitt tåg skulle gå. Jag höll på att glömma av mitt bagage som jag hade lämnat av i en bagagebox (vilket måste vara en av världens bästa uppfinningar btw), men turligt nog påminde Bästa ragget mig. Tur det. :)

I Gnällbältet blev jag uppmött av mormor och morfar, åkte hem med dem och kraschade i soffan framför 1 2 3 Schtunk som spelade "Shakespeare - den absoluta sanningen" på TV 2, vilade mina stackars fötter och skrattade. Underbar dag. <3 style="FONT-STYLE: italic">"Oh! Springa!", så jag drog på mig löparkläder, lånade mormors cykel och tog mig till Rocklundaskogen. Jag ser till att alltid få ett löppass där när jag är i Gnällbältet, det är ett jättefint spårområde och tillräckligt kuperat för att vara intressant utan att bli skitjobbigt. En löprunda på 5 km avverkades med ett stort glatt leende på läpparna - det var så roligt. Hela kroppen bara skrek av lycka över att få springa på stigar upp och ner i skogen. Jag avslutade med lite fys innan jag cyklade hem till mormor och morfar och åt tinade frysta sommarbär till frukost. Sämre söndagar har jag allt varit med om. :)

onsdag, maj 12, 2010

En bättre dag (Heja Blodcentralen!)

12:21

Imorse vaknade jag innan klockan ringde och låg och slumrade utan att tänka särskilt mycket. Idag känns inte lika jobbig och omöjlig som igår, idag känns ganska trevlig trots att det regnar ute. Jag sitter på mammas jobb vid en dator och om en halvtimme slutar hon, vi ska äta lunch och sen åka till Ullared för shopping av nödvändigheter - jag ska leta funktionströja, löparjacka och en ryggsäck. Det är inte hett när mina träningskläder stinker svett när jag tar dem på mig, trots att de är nytvättade. Ett kvitto på att de är mycket välanvända, ja, men inte särskilt trevligt.

Idag har jag annars hunnit med att lämna blodprov till min brödstudie och nu är den slut. Aldrig mer tråkigt bröd, hurra! Jag som i vanliga fall har jättesvårt att slänga mat som inte är dålig, hystade glatt ner tre limpor överblivet tråkbröd i soppåsen igårkväll. Gone baby gone!

Det första jag gjorde efter det var att ta en promenad ner till blodcentralen, lämna blod och få en t-shirt. Nu har jag plåster i varje armveck och på långfingret och det ser ganska roligt ut. Jag älskar min blodcentral! De är alltid snälla, hjälpsamma och otroligt duktiga. Idag blev jag väl omhändertagen av en blond Stefan, som småpratade med mig under tiden. När han skulle kolla mitt blodvärde och stack mig i fingret påpekade jag att "Det gör attans så mycket ondare där än när man sticker i armvecket för att faktiskt lämna blod." och han svarade: "Ja, det finns ju en anledning att blinda läser med fingertopparna. Har du försökt få ner ditt armveck i en bok någongång?" och det ledde till dagens första gapskratt. Underbara människor, vilken insats de gör!

Förövrigt somnade jag på tåget till mammas jobb och vaknade panikslagen med ett ryck när tåget stod still: "Var är jag?! Vad är klockan?!", tog jackan och ryggsäcken i den handen, skorna i den andra, sprang genom tåget och hoppade ut på den blöta regniga perrongen i strumplästen. Ganska många förvånade blickar... men jag kom av i tid i alla fall. ;)

tisdag, maj 11, 2010

Hit by the train.

22:02

Ikväll är jag mentalt och emotionellt slutkörd. Varför kommer jobbiga saker alltid i klump och inte snällt en i taget så man hinner återhämta sig mellan varven? Under de närmaste dagarna har följande hänt:

- Jag har fått reda på (för att jag ringde och frågade) att lägenheten blir klar i mitten av juni, inte mitten av maj. Tydligen hade det varit något strul i början av renoveringen - jamen BRA att de ringer och talar om det då?!

- Jag har kommit underfund med att jag inte har energi nog för någon annan än mig at the moment och avslutat mitt dejtande. Skönt men jobbigt.

- Jag har fått mail av min handledare som inte tror att jag kommer hinna bli klar med uppsatsen innan den ska gå upp i juni. Efter det mailet hade jag ett mindre nervöst breakdown och kände i hela kroppen MEN JAG ORKAR INTE! Det blir handledarmöte förhoppningsvis i veckan och så får vi se vad som händer.


Det känns för mycket just nu, helt enkelt. Jag fick en tanke-fri timme när jag drog till gymmet och dansade, vilket var ruskigt skönt. Nu vill jag isolera mig och inte prata med någon annan än mina närmaste vänner och familjen. Imorgon är det nog lite lättare, men ikväll är det en tung känsla i båda mage och bröstkorg. Alltså ska jag gå och sova så jag kan ignorera det.

Morgonlöpning.

10:00

Igår gick jag och la mig med känslan att jag ville springa på morgon.
Imorse vaknade jag med träningsvärk i bröstmusklerna, låren och rumpan och kände att jag ville springa på morgon. So, that's what I did. :) Först en kik på termometern - bara 2,6 grader?! Burr! tänkte jag och drog på mig dubbla lager byxor och tröjor (jag tillhör delen av den mänskliga befolkningen som hellre dör av värmeslag än fryser). Först en snäll promenad till Mossen och sen ett halvt varv - pausvila i form av den där magövningen när man sitter på en kant och drar upp benen mot magen, skridskohopp (fast rakt fram och upp), höftlyft, triceps och en variant på plankan där man går upp och ner på armbågarna. Sen löpning iväg igen tills jag kom till fys-stället igen. Alltså, det blir inte särskilt långa pass, men det blir och det känns viktigast just nu. Plus att jag är glad, full av energi och har träningsvärk. :)

Det är solig tisdag och jag har redan hunnit flippa på min bärbara dator, städa undan i köket och mitt rum och hänga tvätt. Nu blir det resultatanalys för hela slanten!

måndag, maj 10, 2010

VårRuset 2010.

22:38

Som utlovat är träningen igång-kickad med besked. Jag inledde dagen med att sno en del av lillebrors träningskläder och cykla iväg till en av mina favoritställen - Bunketorps spårområde. Upp och ner, upp och ner på underbara skogsstigar. Idag nöjde jag mig dock med det första man stöter på när man kommer dit, nämligen en bra lång uppförsbacke. Jag, mina stavar och backen resulterade i 2x5 intervaller uppför, med lite pausvila i form av utfallssteg, skridskohopp, armhävningar och plankan. Inget high-tech, bara vanlig, rejäl, kroppen-som-vikt-träning i morgonsolsken. Träning när den är som bäst. Nöjd och glad cyklade jag hem och gjorde en ruskigt snygg morgonsmoothie. :) Kvällen bjöd på lite mer träning i form av 5 km löpning i VårRuset med mamma, Lady Hickups och Pysslingen. Bus skulle varit med, men var tvungen att ställa in eftersom hon låg hemma med feber. Trist. =/ Efter målgång hämtade vi ut våran picknickpåse och hade picknick tills solen gick ner och det blev svinkallt. Då kramades vi och gick hem.

Man kan inte bara lägga upp snyggbilder - gladbilder är minst lika bra! Mamma, jag och Pysslingen, alla glada och nöjda med sin insats. Jag måste bara berätta hur otroligt stolt jag är över min mamma, som med ont knä sprang alla 5 km utan att gå, för första gången i år. Lady Hickups ska också ha en eloge - 7 minuter snabbare sprang hon, jämfört med förra året. You go girls!

Jag har förresten kommit på bästa sättet att sluta bita på mitt stackars misshandlade pekfinger som aldrig vill läka - straffmetod. Varje gång jag biter på fingret ska jag göra en minut i plankan. Första dagen blev det fem minuter, andra dagen två. Sen klarade jag två dagar och idag ha jag gjort en minut. Kanske kommer det funka den här gången. I tell you, plankan är bra för allt! ;)

Jag har talar mig varm många gånger för det här med magkänsla och jag tror det är väldigt viktigt. Så, de senaste dagarna har jag gjort vad min mage har sagt åt mig fast jag inte riktigt förstår... så jag får väl se vad som händer. :)

Och imorgon, imorgon är det SISTA DAGEN PÅ BRÖDSTUDIEN! För sista gången behöver jag trycka i mig fem skivor osmakligt, aptråkigt sågspånsbröd och kan äntligen få själv bestämma precis vad jag ska äta. Jag ska börja med att låta bli allt vad bröd heter i typ en vecka och sen baka ett riktigt gott bröd själv. Jippie! =D

söndag, maj 09, 2010

SM-guld, mental vårstädning och träning.

19:23

Wow, det är jättelänge sen jag skrev. Crazy week. Det känns som det är crazy week varje gång jag skriver nuförtiden. Det är väl så just nu, bara att acceptera, göra det bästa av det och ta sig igenom.

I lördags åkte jag och mamma till Malmö för SM-finaler i handboll med tillhörande bankett och guldfest. Jag hade superkul igår, men mår ungefär så bra som jag förtjänar idag. Det går så länge mellan gångerna som jag faktiskt dricker så jag blir berusad "på riktigt" (vilket bara är positivt, in my opinion) att jag glömmer bort hur det är att vara bakfull. Framför allt känslan i magen dagen efter, som om någon har slagit mig med knytnäven upprepade gånger... fy katten. Men, jag ska inte gnälla (bara lite) om saken, självförvållat och yada yada what so ever. Jag konstaterat bara att det är inte varje dag ens favoritlag tar SM-guld och känner att det kommer dröja bra länge tills jag dricker någon större mängd alkohol igen. :)


Annars har jag känslan av att städa ur garderoben. "Passar den här fortfarande? Ska jag ha kvar den här, jag använder den ju typ bara två gånger om året? Men GUD, vad gör DEN kvar!?" Vika ihop, lägga tillrätta, bort med sånt som jag faktiskt inte vill ha kvar, hitta gamla favoriter och upptäcka nya. Mycket fundering inför sommaren om uppsatsen och jobb i sommar, mycket funderingar om hösten och vad jag ska göra sen. Vad som än händer tror jag det löser sig i slutändan. :)

Nästa vecka ska jag kicka igång mig själv lite extra med träningen. Styrketräningen har legat på hyllan och ska dammas av rejält. Löpningen ska få lite struktur och jag ska dansadansadansa. :)

onsdag, maj 05, 2010

I'm already torn.

17:02

Är överdrivet jäkla emotional idag. Vette sjutton vad det är frågan om, men känslorna bounce:ar upp och ner som en kanin med ADHD. Inte så mycket glad-deppig, utan bara allting på en gång.

Värst hittills var att komma hem till lägenheten. Det blir fanken värre för varje gång jag är där på snabbvisit och sen måste gå igen. Jag gick in i köket, fick en klump halsen och var ett djupt andetag från att börja böla rätt ut. Gick in i andra rummet och upprepade proceduren. Hem. Jag tröttnar snart på mig själv när jag skriver det här för jag vet inte vilken gång i ordningen, men jag längtar hem.

Och jag längtar till dansen. Mina eftermiddagar är tråkiga.
En riktigt bra period var dock när jag cyklade hem cykeln från farmor och farfar till mamma och pappa genom strålande solsken med härlig musik i öronen. Så gott det gick dansade jag när jag cyklade och vinglade av vägen både en och två gånger. :P

tisdag, maj 04, 2010

En räddare i nöden.

15:10

Jag tänker mycket på min mat atm. Det som oftast snurrar runt i mitt huvud är hur fantastiskt bra jag mår, hur sjukt gott allting är och vad mycket nya produkter och recept jag vill pröva på. Men, det snurrar också en hel del om praktiskt how-to och att, även om jag själv försöker utgå från att det är ingen big deal, så är det ändå en hel del omställningar, nästan mer för de jag umgås med än för mig själv.

Igår vid matbordet åt familjen fisk och jag åt raw falafel. Allt fine and dandy. Sen frågade mamma: "Äter du ingenting som vi äter?" och jag svarande: "Jooo... men inte alltid." Mamma: "Nehe, vad är det som avgör det då?" och jag: "Det beror lite på magkänslan för dagen." End of discussion. Mamma menade verkligen inget illa, det vet jag - hon undrade, för oftast är det hon som lagar mat och då är det ju bra att veta hur många som ska äta. Men just då fick det mig att känna mig som en ensammaste människan i världen. Så, jag gjorde vad varje vettig, småledsen flicka borde ha gjort i den situationen - jag ringde en vän, Bästa ragget närmare bestämt. Hon har varit vegan i 2 år och sa precis allt tröstande jag behövde höra, uppblandat med en hel del tips om caféer och ställen man kan äta på i Göteborg. Jag önskar det hade varit lite lättare att vara självsäker om mina matvanor, men allt är så nytt. Jag antar att det växer fram i sin egen takt, det brukar vara så. Fram tills dess ska gudarna veta att mina vänner är mitt bästa stöd. Lady Hickups, som också är inne i raw food-svängen och Gabs, som är ständigt open-minded och full av tänk kring mat. Och Bästa ragget såklart, supportive vegan på avstånd. ;)

måndag, maj 03, 2010

Och nu börjar livet igen.

13:30

Efter en galet busy vecka och helg är det lite omstart och nystart. Så känns det i alla fall.

I fredags - genrep på Pustervik för showcase. Från kl. 12 till 18 var det övaövaöva, placeringar och väntan. När jag sen gick för att möta upp föräldrarna för att se på Cortegén (där Pyssligen vad med!) var jag glad, men trött. När det började regna var jag fortfarande trött, men inte lika glad. Två timmar Cortegé senare var jag kallt, tröttare, blöt och hungrig. Väl hemma tinade jag upp med en varm dusch och en riktig brakValborgsmiddag med ungsbakad lax och stuvad spenat med familjen och Gabs som sällskap. En riktigt skön kväll, vi satt och pratade tills Gabs skulle hem med 00:55-tåget. Sen pang bom krasch i säng.

På lördag - Dagen D, The Day of the Showcase. Jag vaknade med sockerdrickapirr i hela kroppen och sprang runt lite småspattig hemma och packade kläder och mat och dubbelkollade tusen gånger att jag hade fått med mig allt innan jag gick till tåget. Efter lite problem med en av musikmixerna hade Twisted D fått agera musikmaster och mixa om en låt, vilket innebar att jag skulle köra mitt solo till en låt jag aldrig hört förut. Yikes. Men, efter typ tusen genomlyssningar, massa övning och ett snack med Twisted D så kändes det helt OK.

Sen var det dags. I första showen var det aningen stressigt - popping, sen NYC med klädbyte direkt efter, en dans emellan och därefter hiphop, sen NYC med klädbyte igen. Hysteriskt stressigt. Halv sex sex var det slut och dags att få lite mat i magen och ladda om inför andra showen. Inga nollbyten och lite mindre stress den här gången. Jag är supernöjd med min insats och hade rent ut sagt skitkul. Ljus i ögonen, hög musik, applåder och skrik. Jag fick göra mitt första egenkoreograferade solo för publik (som en del i hiphopuppträdandet), vilket var sjukt häftigt och en kick som hette duga. :) Efter att allt var slut kramade jag alla som kramas, borde fick härligt uppmuntrande kommentarer från Twisted T&D och en massa beröm från min privata fanclub - mamma, pappa, Lady Hickups, Gabs och Stor Bror. Det betyder så mycket för mig att de var där, jag blir alldeles lycklig bara jag tänker på det. :)

Så, nu är dansterminen slut. Jag har längtar redan dit. Tack och lov för att det kommer vara jams och happenings under sommaren! Har jag tur så blir det summercamp också - där snackar vi feta grejer. :)


Men än så länge är det fortfarande skola som gäller, så det är vad jag ska återgå till nu. :)

torsdag, april 29, 2010

Moving on.

23:47

Sex veckor i farmor och farfars hus är till ända och jag flyttar till nästa hus - mamma och pappa. Veckorna avslutades på bästa sätt, nämligen med middag med Lady Hickups och Gabby. Det var blivit något av en torsdagstradition, en mycket trevlig sådan.

Efter att vi hade pratat, ätit mat, pratat, ätit efterätt och pratat lite till begav dem sig hemåt och jag la sista finishen med lite panikstädning i kök och hall innan jag, fullpackad med påsar stressade iväg till bussen, 20 över tio på kvällen. Jag har varit trött hela dagen, jag var helt slut när jag gick till bussen. Lite smsande höll humöret uppe under bussresan hem, men när jag insåg att bilen jag packat full med resten av packningen stod på gästparkeringen (typ 50-100 m bort) började jag nästan spontant lipa. "Jag orkar inte!" ville jag tjuta i högan sky som en liten unge, men behärskade mig, bet ihop och bar in alla grejer. Packade in det som behöves packa in i kyl och frys och sen upp med resten på rummet. Trött, arg och trött ignorerade jag Lillebror som stod i dörröppningen till sitt rum, men när jag vände mig om efter att ha dumpat grejerna hade han ställt sig bakom mig och sträckt ut armarna med badrocken så han fångade mig som i en tältkram. "Hej, vad kul att se dig igen." mumlade han och kvällen blev lite, lite bättre.

Så. Jag är galet trött, längtar till min egen lägenhet så det värker och vill aldrig, aldrig flytta någonstans igen. Nu ska jag gå och däcka i bäddsoffan.

Galet busy torsdag.

09:57

Oj. Det är nog mest det jag kan säga nu. Oj och phu.
Den här veckan är inet liv - den här veckan är en transportsträcka med tusen saker att göra fram tills typ lördag, då det är showcase. Sen ska jag använda söndagen till att chilla och ha trevligt och försöka ladda om inför nästa vecka. Sen, på måndag så börjar livet igen. Tyvärr utan dansen, som tar slut för terminen. Jag får lite ångest på riktigt när jag tänker på en heeel sommar utan TFDA. Klart jag kommer träna själv, men det är inte samma sak. =/

Twisted D var Hitler på oss i tisdag också. Efter en och en halv timme sa han "Bra jobbat idag!" och hälften av klassen låg kvar på golvet och bara flämtade. Jag var en av dem. Igår var det monsteronsdag i sedvanlig ordning och Jojje var inte Hitler, han var tvärtom väldigt nöjd med oss, så vi avslutade med cypher (alla står i en ring och man turas om att gå in och dansa, om man vill) och jag gick in självmant flera gånger. Jämför det med förra terminen när jag nästan fick magont av tanken. ;) Pop-A därmot, han var också Hitler, speciellt på hiphopen. Jag HADE knäskydd - idag är mina knän ändå helt blåslagna. Jag kom hem helt slut och nej, igår orkade jag inte duscha. Jag bara drösade i säng och var så trött att jag inte ens kunde somna först.

Idag är en damn busy day. Jag har varit och handlat och måste iväg en gång till. Imorgon kommer farmor och farfar hem, så jag ska plocka ihop mig, städa och byta sängkläder. Finpusta lite. Sen ska jag hinna med att baka, fixa ihop alla kläder till showcaset, gå på forskningsstudieintervju, möta upp Lady Hickups och dra till Kontiki innan vi åker hem till mig och lagar mat. Och duscha. Någonstans här måste jag hinna med att duscha och träna på koreografierna.
Haha... ha. Ja. Jag ske bege mig från datorn med andra ord. ;)

tisdag, april 27, 2010

We can work it out.

09:56

Man ska inte ropa hej innan man är över bäcken, men det är ändå ett faktum att jag mår bättre idag än igår. Fortfarande snuvig och lite småtrött i kroppen, ja, men halsontet är i princip borta och istället ersatt av en något svullen hals. Föredrar det alla gånger om jämfört med rivjärnskänsla när jag sväljer. Yuk.

Jag tog det så lugnt som jag kunde på dansen igår, och det gick bra. Ge mig lite finslipningstid, så ska nog isolationkoreografin också bli obscent snygg (kanske inte riktigt så bra som Twisted D gör den... men han är sinnessjukt bra och I'll try my best!). Efter klassen fick jag beröm från Kruse som hade suttit uppe i ett fönster och kikat: "Du har verkligen utvecklats den här terminen, grymt!" Jag blev så glad att jag rodnade. :) När jag cyklade hem var det årets första sommarregn och hela världens luktade underbart. Väl hemma duschade jag och bäddade ner mig, bara för att bli halvt ihjälskrämd av pappa som kom freaking halv elva på natten. Jag är inte överdrivet lättskrämd (okej, skräckfilmer är faktiskt ett undantag!), men att vara ensam i ett trevåningshus och ligga utan kläder i sängen och höra hur någon börjar mecka med låset i dörren - då känner jag mig inte kaxig. Men, som sagt, det var bara pappa. Jag skällde lite på honom innan jag fick en kram och gick och la mig igen.

Jag längtar hem. Damn it, det känns i hela magen. Var hemma igår för att hämta lite post och vattna mina stackars blommor och kände att jag ville flytta tillbaka trots avsaknad av badrum och damm i hela lägenheten. Farmor och farfars hur är jättebra på alla sätt och vis... men min lägenhet. Suck. Mitten av maj är det sagt, jag räknar dagarna tills dess.

Idag ska jag keep on going med magisteruppsatsanalysen. Hepp.

måndag, april 26, 2010

Bara några dagar till.

09:18

Nej, min kropp tycker inte om mig idag. Den tyckte inte om mig inatt heller när jag vaknade till och från, svettig och förvirrad. Halsontet håller i sig, snuvig, träningsvärk. Jag har till och med hunnit få näsblod fast klockan inte ens är 10. Ja, jag känner mig rätt gnällig idag. Sova en timme till och sen ta det piano hela dagen. Kruxet är att jag måste till dansen ikväll. Kommer jag inte på klasserna i veckan, får jag inte vara med på showcaset - såklart, det är inte fair att de andra sliter arslet av sig och jag glassar omkring och sen bara hoppar in när det är det roliga. Allright, så kanske det inte är... men ändå. Om jag inte tränar sabbar jag för de andra.

Okej kroppen, vi gör en deal - om du bara pallar med den här veckan, så lovar jag att ta det lugnt och vila nästa vecka. Vi snackar bada badkar och fotmassage och massa god mat (som jag i och för sig redan äter) och sovmornar och hela kittet. Ja? :)

söndag, april 25, 2010

Fredagskonsert, lördagsdansande och söndagsavbön.

19:56

Både min fredag och lördag har varit awesome. Fredag innebar en tripp till Bagaren och Kocken med Gabs och Lady Hickups, där jag ägnade en hel del tid åt att pipa i falsett och utbrista saker i stil med: "Åh, titta på DEN!" och liknande. Jag ville ha ungefär hela affären. Gabs inhandlade kavel, slickepott, spirtsar och muffinsformar. Lady Hickups köpte en grönt litet zestjärn och spritsar... och jag slog på stort och köpte en spork. Ja, såna utsvävningar är det jag kan sträcka mig till när ekonomin går på knäna. Min spork är jätterosa i alla fall. :)

På fredagskvällen var jag först hemma och hade mys med mamma - vi lagade mat och tittade på en bedrövligt dålig handbollsmatch som pappas tjejer spelade. Jag stack dock iväg innan matchen var slut eftersom jag skulle på konsert. Petter-konsert. Jag var helt hypad när jag gick till stället och sen fick jag sitta och vänta i 2 timmar eftersom jag är sjukt orutinerad med klubbspelningar och inte lärt mig än att artisten inte kommer att komma på scen förrän vid 23, även om det står annat på nätet. Det var aptråkigt, men konserten var värd varje minut. Jag hoppade, viftade med armarna, sjöng och skrek, allt i en salig blandning, i en timmes tid. Petter kickar ass, så enkelt är det. :)

Lördagen bestod av extrainsatt dans - 3 timmars nötande av koreografier, men det var både välbehövligt och bra. Jag känner mig mycket mer säker nu än innan i lördags. Kvällen spenderades med Lady Hickups, vi hade raw food-tacosmys innan vi drog till Kontiki på klubb Love Tip (gå dit!). Väl där sa vakten till oss "Alltså, jag är ledsen, men det är helt knökat där inne, jag kan inte släppa in er nu." Då hade Lady Hickups varit kissnödig i typ 20 minuter och sa det med aningen panik i blicken. Det hela slutade med att vakten sa: "Vad säger man åt det? Okej, gör såhär - ni går in och jag har helt enkelt inte sett er." Världens bästa dörrvakt! Så, in kom vi och dansade oss svettiga och lyckliga till reagge tills jag var så trött att ögonen gick i kors och jag inte kunde gå rakt. Då åkte vi hem, lagade Carbonara mitt i natten och däckade i soffan. Lovely night. <3

Idag har varit 2 timmar NYC och jag ska göra avbön på en gång - jag har haft ont i halsen ända sen jag vaknade. Jag borde inte ha tränat, jag vet det. Jag förtjäna en utskällning, ja. Saken blev inte bättre av att jag gick dit med tanken "Jag säger åt Twisted T att jag inte mår helt reko och sen får jag ta det lite lugnt." Jo tjena. Jag har tänkt så många gånger förut - hittills har det aldrig funkat. Inte idag heller. MEN - jag känner mig mycket säkrare på koreografin och har ingen ångest över att showcaset är om mindre än en vecka. Det är bra. :) Vad som är mindre bra är att hela halsen kliar och jag är inte precis piggelin. Jag boostade mig med en god smoothie när jag kom hem och ska i säng i tid ikväll.

Annars har jag varit stand-in för farmor och farfar i den årliga vårstädningen, sopat grus, slängt julbocken i granris och dragit maskrosor och döda växter. När jag var klar utanför kom jag in på den lilla innergården och kände att "Nej... de kan inte få komma hem från Spanien och så ser det ut som kriget här." så jag började städa där också. Nu är det sopat och ser tusen gånger mycket bättre ut. Vilka vuxenfasoner jag har lagt mig till med. :P Jag har också kavlat knäckebröd till tusen (lika bra att göra dubbel sats, det dunstar ju!) och glömt en stekpanna med solros- och sesamfrön på spisen. Knäckebröden är snart klara och fröna blev brända och luktade pyton, så de hystade jag i sopen. Nu ska jag fixa kvällsmat och placera mig i soffan framför vad som nu går på TV. :)

onsdag, april 21, 2010

Konsten att göra (nästan) ingenting en onsdagkväll.

19:22

Det är minst en vecka sen jag var på gymmet sist, så igårkväll funderade jag när jag cyklade till dansen: "Det var länge sen jag tränade så att jag blev riktigt slut." Sen kom jag till TFDA och vi hade tydligen bestämt att vi skulle dra över på klassen en timme för att preppa inför showcaset, så två timmars stenhård nötning av koreografier med en Twisted D som agerade Hitler (hans ord, inte mina!). Klockan 22:15 tittade jag på klockan och konstaterade att jag mådde lite lätt illa av ansträngning. Där fick jag för tankarna innan dansen. Karma is a bitch. :P

Fick dessutom reda på att alla Pop-A:s klasser har flyttats till lördag, eftersom han är med sitt crew i Sveriges Jerusalem. ---> ingen monsteronsdag. Klassen för Jojje är avklarad, jag är hemma, nyduschad i mjukisbyxor och har en lååång önsdagkväll av ingenting och endast INGENTING! för mig. Missförstå mig rätt - jag älskar dansen, men det var ages sen jag hade en ledig onsdagkväll. Sjukt nice. :)

Om jag ska vara ärlig så har jag faktiskt gjort en vettig grej ikväll - jag börjar freak:a ur lite smått över jobb i sommar. Jag har inget jobb än, vilket innebär att jag får lite mardrömslika fantasier om en sommar utan pengar och det blir lite svårt med lån och hyra. I vilket fall, jag pratade med Gudfar som jobbar på ICA i Gnällbältet och bad om hjälp. Han grävde lite och fixade två personer att maila CV och personligt brev till, samt telefonnummer. Ikväll har jag alltså skrivit ett kickin! jävla bra personligt brev och mailat iväg. Håller alla mina tummar. Nej, jag vill helst inte spendera sommaren i Gnällbältet, men är det där jag får jobb, så är det dit jag tar mig. Damn it, jag pendlar därifrån till Stockholm om det så krävs! Sååå, om ni har ett jobb på lager (eller tips om) och är in the need for en sjukt motiverad kvinna i sina bästa år som är stark, arbetsvillig och inte är rädd att få skit på händerna - here I am. Dessutom är jag bra på att laga mat och bakar beroendeframkallande gott knäckebröd. ;)

tisdag, april 20, 2010

En ganska vanlig tisdag.

16:51

Jag gör analys på min magisteruppsats, sitter och tittar frågande på siffror och vet inte riktigt hur jag ska resonera. Okej, det är fler män som har svarat på det alternativet... men å andra sidan är det ju dubbelt så många män som svarat, så det måste ju också väga in? Hur lyfter jag fram det på ett enkelt och lättfattligt sätt? Idag har jag önskat minst tusen gånger att jag skrev uppsatsen med någon som jag kunde resonera och diskutera med - jaha, du tänker så! - men det är bara jag och jag blir förvirrad och börjar loopa tankar och sen går det inte mer.

Raw food kickas ass för att jag kan äta efterätt som mellanmål de dagar sötsuget smäller till, vilket de bekant brukar göra i PMS-perioder. Nötter, bär och en halv mango i form av min variant på raw smulpaj med bär. Jag mumsar på, lyssnar på "Kool and the gang" och okynnessurfar runt på Bagaren och Kocken, tittar på alla saker jag inte ska köpa när Gabs och jag ska dit på fredag. Dans ikväll. Innan det ska jag handla och öva koreografi. En ganska vanlig tisdag, men lite bättre än vanligt - Petter spelar på Parken på fredag och jag ska dit fast jag inte har råd, för jag har världens bästa pappa. Jag, en gäng folk som också diggar hiphop och en massa händer i luften. Det kan inte bli annat än succé. :)

måndag, april 19, 2010

I fas.

09:37

Igår gick jag och la mig i vettig tid (i mitt huvud är det typ kl. 22), för första gången på typ två veckor. Det var skönt, oh, så skönt. Trots det kändes det som jag lätt kunnat sova en timme till när mobilen plingade på mig imorse, men efter två omgångar snooze kom jag upp, i mina löparkläder och ut på morgonjogg. Det är fortfarande bra kyligt på mornarna nu, men inte så att det faktiskt är kallt på riktigt, bara uppfriskande. Det har dessutom slutat blåsa halv storm, så all in all var det en härlig 30-minutersrunda jag var iväg på. Sen stretchade jag, vilket definitivt var välbehövligt. Jag ska sluta upp med att fuska bort det efter mina träningspass, för de 5-10 minutrarna jag "vinner" på det är verkligen en Pyrrhusseger.

Idag ska jag kicka igång analysen i magisteruppsatsen. Jag känner mig lite rådvill och vet inte riktigt hur jag ska göra... men det ger sig, antar jag. Just have to get it goin'. :)

söndag, april 18, 2010

Det egna valet.

12:21

Det är något med varma tekoppar. Allt som oftast kommer jag på mig själv med att sitta med koppen mot kinden eller läpparna istället för att dricka. Jag och Bus diskuterade det där någon gång, hur mycket värme gör för att man ska känna sig lugn. Lite svårt med harmonin när man fryser.

Jag ska på promenad till biblioteket strax, lämna och låna. Lånat raw food-kokböcker som ger mig inspiration upp över öronen. Funderar mycket över det, mest hur jag ska hantera det när jag inte är hemma. Närmsta kompisarna är chill, mamma och pappa också i viss mån... men snäppet utanför. Bekanta, resten av släkten, folk man träffar första gången. Hur förklarar man att man är typ vegan och äter mat som inte har upphettats över 40 grader... men inte hela tiden, utan en grillad biff eller ostmacka lite då och då är helt lugnt - utan att det låter som totalt hyckleri? Det lustiga är att det hade varit OK alla gånger om jag hade varit allergisk mot något, men det är en helt annan grej att välja det själv.

Sen är ju mat något helt annat än bara näringsämnen. Blir jag bjuden på mat så finns det ju en tanke bakom, en person som ansträngt sig för min skull - det är helt klart det svåraste. Samtidigt vill jag inte kompromissa med mitt eget välmående för någon annans skull.

Ni ser? Ingen ordning alls. För allt vad jag vet kan jag ju mycket väl skapa problem som inte finns genom att utgå från att folk kommer tycka jag är whack. Min lösning at the moment får bli att göra som jag brukar - strunta i det tills det dyker upp och blir det ett problem så löser jag väl det då. :)

Igår var jag som sagt på kalas hos Pysslingen och upptäckte en mycket underlig sak. Efter lite plockmat och trekamp (inte för att jag är tävlingsinriktad men JAG VANN!) serverades vi efterätt - vaniljglass, mjölkchoklad i bitar och banan. Efter två tuggor insåg jag en konstig sak. Det smakade inte gott. Bananen var god, glassen och chokladen var det definitivt inte. Ungefär som när jag inte ätit köpt bröd på jättelänge och när jag väl åt det smakade det jättekonstigt. Glassen smakade inte så mycket mer än kallt, chokladen var plastig och över allt var det en konstig smak av kemiskt sött. Usch, rent ut sagt och ganska skönt på ett vis.

Respect the thin line.

02:03

Pysslingen fyller år och fast jag helst kände för att stanna hemma i soffan drog jag på mig vit skjorta, väst, sminkade mig och begav mig till hennes lägenhet. Väl där var det jätteroligt och eftersom hon är födelsedagsbarn så fick hon bestämma, och då bestämde hon att jag skulle följa med ut.

Det var länge sen jag var ute på en "vanlig" klubb. Det har blivit Kontiki, Ölrepubliken eller bara hänga-och-ta-en-öl-ställen det senaste. Och jag insåg när jag stod vid baren, med ryggen mot baren, ett glas vatten i ena handen och spanade ut över dansgolvet att jag gillar verkligen inte det här. This is not a place to be. Jag går ut för att prata med mina vänner, ha kul, dansa. På de flesta ställen har de så hög musik att jag måste ha öronproppar för att inte min tinnitus ska go bananas dagen efter och det är så sjukt mycket folk på dansgolvet att det enda man kan göra är att gunga i takt med musiken och kanske hoppa lite upp och ner.

Och folket. Jag ber om ursäkt för mina generaliseringar, men det känns som att det finns två kategorier - 1) de som är där för att supa ner sig, 2) de som är där för att hitta någon att sexa. Folk dansade inte, de stod och gned sig mot varandra. Tjejer med benen i varandras skrev som stod och åmade sig och tror de ser sexiga ut. Det hela kändes som en enda stor parningsritual. Jag fick the creeps, hittade Pysslingen, kramade henne och gick hem.

Jag vet inte om jag är otroligt otolerant. En liten röst i mitt huvud säger att folk får väl göra vad de vill, vem är jag att döma dem? Jag ger den rätt och konstaterar att jag ska hålla mig till mina ställen, där man kan prata och umgås med människor utan att förväntas bli upphånglad mot en vägg innan kvällen är slut. Där man kan dansa och faktiskt dansa utan att någon grabbar tag i ens höfter och tvingar en att röra sig i samma takt och mönster. Där "Tjena, läget?" betyder "Tjena, läget?" och inte "Hej, vill du knulla?"

Det känns som allt ska gå så fort. Vad hände med att prata med någon? Jag längtar tillbaka till känslan av pirr i magen, hålla handen och pussas försiktigt. Att ta en sak i taget.
Eller så är jag bara trött och överfilosofisk.
Let's call it a night.

fredag, april 16, 2010

Listen up.

15:11

Idag började med en orolig natt och sen en trevlig promenad, följt av en bra frukost. När jag sen uppe på mitt rum kikade på telefonen för att se om jag fått något sms upptäckte jag till min fasa en påminnelse med titeln: "Läkarbesök 09.00." och klockan var 08.35. Slängde telefonen byxfickan, studsade nerför trappan, hoppade i skorna, tog jackan och ryggsäcken i en flygande fläng och sprang som en tokig ner till spårvagnen. På något mystiskt sätt funkade faktiskt kommunikationerna idag, så jag hann i tid till tåget, bara för att komma till mottagningen och bli upplyst om att: "Du skulle varit här klockan halv nio." Ehhh... jaha. Snäll som hon var fick jag komma in ändå och allt var fixat och klart på mindre än 10 minuter. Guldstjärna till min läkare! :)

Hela kroppen kändes helskum både på ditvägen och på hemvägen. Urlakad, på något vis. Huvudvärk dunkande bakom tinningarna. "Jag sover bort det." tänkte jag, men efter en timmes sömn och en lunch var det fortfarande inget vidare, så jag smsade till lady Hickups och bytte bort vår inplanerade träning mot en solskenspromenad istället. Kroppen vill inte träna idag, så enkelt är det med det. Däremot är resten av kvällen intakt - Disneyfilmkväll med raw food-sushi och massa massa mys. Jag ska se om jag kan sneak:a till mig att bli pillad i håret - det hjälper mot huvudvärk i alla lägen! :)

onsdag, april 14, 2010

Tre små ord.

22:45

Monsteronsdag. Jag är väldigt trött men måste få ut det här ur huvudet innan jag ska sova.

Idag i princip studsade jag ner till TFDA och kickade igång med en timme hiphop. Sen paus. Sen två timmar popping och avslutningsvis en timme hiphop. Pop-A pratade lite det sista om terminen som har varit, att vi verkligen har utvecklats och att vi ska fortsätta jobba. Efter 20 minuter övertid var det slut och Pop-A och jag hamnade samtidigt vid fåtöljerna - byta om, byta skor och så. Jag sa hur bra termin det varit, att det verkligen känns att jag har utvecklats - det har jag, no doubt about that. Sen fick jag konstruktiv i tre små ord: "Du är låst. Jag vet inte vad det är, men du är låst i dina rörelser, du måste släppa lös dig själv."

Så enkelt sammanfattade han det som jag har allra störst problem med vilken dans det än gäller. "Du är låst." Jag är rädd för att göra bort mig, rädd för att det ska se dumt ut, rädd att ta plats. Jag har alltid varit storleken större än "alla andra" tjejer, både längd och kroppsmässigt, men har alltid önskat att jag var mindre. Det har blivit bättre, men jag är inte framme än. På något sätt tycker jag inte det är särskilt nerslående att få det sagt rakt ut, att det tydligen syns så mycket - det inspirerar mig till att bli friare, får mig att vilja komma till det stadiet där jag inte tänker utan bara gör. Det är en kickass utmaning, om något. :)

Raw food.

13:39

Jag lovade att återkomma om ämnet "Fummelfot är kär i raw food", så nu gör jag det.

Yes, det är ett state:at fakta. Jag är helt såld, förbi och uppe i det blå. Halleluja och så vidare. Större delen av min kost är raw at the moment, bortsett från att jag äter fisk varje dag och fortfarande sitter fast med det jävla (ursäkta språket, men jag är ruskigt trött på det) brödet som jag måste äta för att jag är med i en forskningsstudie.

Så, why? Det finns massa bra skäl som har med nutrition och nyttigheter och mer invecklade saker att göra, men mitt skäl är av ganska enkelt karaktär: Trial and error.
Man prövar något, det funkar. Man glömmer väldigt fort hur det var innan.
I mitt fall var det påskhelgen som fick upp ögonen på mig. Efter tre-fyra dagar med "vanlig" mat var jag trött, utan energi, hade torra ögonlock, en bråkig mage och dessutom fått en hel del finnar på bröstet och i ansiktet. No fun. Efter en vecka med mestadels raw food är jag pigg, ögonlocken är glada igen (trots att jag sminkade mig i lördags, vilket vanligtvis inte brukar uppskattas), magen är också glad och finnarna är puts väck. Det är bevis nog för mig, tack så mycket.

Jag säger inte att det är ett mirakelmedel som funkar för alla, men jag säger att jag mår ruskigt bra. En av de saker som tilltalar mig mest är det enkla konstaterandet att rawfood är ingen religion. Man gör så mycket som det passar en, helt enkelt. Inga helvetesfärder eller glåpord om hyckleri - känner jag för att grilla en köttbit, ta en muffins, äta tio knäckemackor med ost eller tre kilo choklad - då gör jag det, utan minsta ångest eller andra issues. That's why jag är jättekär i raw food. :)

måndag, april 12, 2010

Shout it out loud.

22:22

Magiskt klockslag. Precis som när jag var mindre önskar jag mig alltid något.

Idag har varit en dag där datorn har bråkat och jag fick inget vettigt gjort förrän vid klockan två. Sen var det alldeles för kort tid av effektivitet innan jag skulle till stan. Trots att skolstressen börjar bli mer och mer påträngande kunde jag ändå slappna av i solsken vid kanalen med Mikkis och Banana i sällskap, plus min första latte på länge. De gör koffeinfria latte på Condeco numera, jag blev så förvånad att jag glömde bort vad jag skulle beställa.

Imorse sprang jag en vända i kylig morgonluft och solsken runt Safjället. Jag älskar den rundan, trots backe upp-backe ner hela vägen. Ikväll dansade jag med en Twisted T på strängt humör - när han tycker att vi slackar blir han bitsk och sarkastiskt, men aldrig någonsin så att det känns obehagligt på något sätt. Bara tillrättavisande och konstruktiv kritik. Den 1 maj är det showcase igen. Scen, musik, ljus, applåder. Svett, nervositet och adrenalin. Jag lovar, om jag så ska öva varje ledig minut innan det ska jag DÖDA den här koreografin. Jag vill att de mina som kommer och tittar ska se hur och att jag har utvecklas. Det ska sitta - bara paw, paw, paw.

De jag umgåtts med mycket på sistone - Lady Hickups och Gabs. Louice som var här från Stockholm. Bus och Juja som jag träffar alldeles för sällan. Det är en fantastisk känsla att känna hur man knyts samman mer och mer med sina vänner, tills man älskar så mycket att det nästan gör ont.

Bildregn från dansworkshop.











E och J övar "masken".

In action!

Workshoplärarna! Från vänster - Martin Ferreti, Oskar "Supreme"Pitre och Fredrick "Freeze" Herranen. Sjukt sköna killar. :)


Dansa bör man annars dör man!
Svettig, glad, allmänt nördig - jag bjuder på den. ;)

Helgsummering.

13:59

Helgen förlöpte fort som attans utan större datorkontakt - inget jag gråter för såhär i efterhand.
Torsdag blev en sleepover-night hemma hos Gabs för att finaste Louice var nere på besök från Stockholm. Vi gjorde inget direkt, åt lite mat, tittade på TV och bara hängde. Vem behöver egentligen göra något när man har så bra sällskap. Konstigt nog sov jag som en prinsessa i Gabs soffa, omstoppad med världens fluffigaste täcke. Den kvinnan kan konsten att få mig att känna mig ompysslad. :)

Fredag var en dag av måste-göra!-ande, men dagen avslutades bra, om än något tidigt med biljard (jag är verkligen bedrövligt dålig på det...) med samma flickor och ytterligare folk. Lördag vaknade jag hyfsat pigg, packade ihop det sista, stoppade frukost i magen och åkte till Sveriges Jerusalem för en 5-timmars dansworkshop. Oh my, vad roligt det var! På programmet stod det locking, breaking/rocking, house och hiphop, varav de tre första har jag aldrig dansat innan... men det var ju bara att tuta, köra och hänga med så gott det gick och jag tycker faktiskt det gick ganska bra. Sen ska det ju till bra mycket mer styrka för att jag ska få till breakingen... men det är en annan sak. :) Fick även info om att det är danscamp uppe i Sthlm i sommar, låter sjukt nice! =D
Efter 5 timmars dans hade jag ont i fötterna och var väldigt svettig, så intet ont anande tog jag en dusch och fick när jag kom ut, reda på att de skulle stänga och bara väntade på mig. Panikpåklädning, jojomensan, sånt kan jag också! Stressad som jag var höll jag dessutom på att gå förbi Norrland, men han haffade mig och så tog vi en snabbfika innan mitt tåg skulle gå. :)

Jag kom hem till två av de finaste jag känner, Lady Hickups och Gabs, som hade fixat mat, cupcakes och allmänt bra partystämning. Efter piffning deluxe drog vi till Tip The Velvet och var kickass hela kvällen. :)

Igår var det äntligen dags för dansklass igen, nu när det eländiga påsklovet är slut! :) Efter lite snack med Twisted D efteråt så fick jag reda på att det bestäms i veckan om det blir danscamp här hemma eller inte. Hade ju lätt föredragit det framför Sthlm. Undrar vem man ska muta? :P

fredag, april 09, 2010

Saker och tings naturliga tröghet.

18:10

De senaste två-tre dagar har känts jobbiga i kroppen. En olustkänsla jag inte riktigt kunnat sätta fingret på, jag vill krypa ut ur mitt skinn och att dagen ska ta slut. Trots bästa sällskapet och det har egentligen inte hänt något. Igårkväll låg jag i soffan hos Gabs, inbäddad i ett stort fluffigt täcke, alltmänt ompysslad och tänkte. Efter ett tag slogs jag av en lite för otrevlig sanning för att det skulle vara trevligt - jag ljuger för mig själv. Jag vet mycket väl varför det har känts så olustigt de senaste dagarna, men har helt enkelt valt att förtränga det och låtsas som det regnar. Lalala, jag HÖR inget! För då blir det ju bättre... yeah right.

Påskhelgen var en orgie i massa mat och godis och ingen direkt träning. Jag var seg från början av veckan och det har hållt i sig. Jag hoppar över träningspass för att jag inte orkar med att sparka mig i baken nog för att ta mig till gymmet, men jag är så van att träna i princip varje dag att det byggs olust i kroppen. Inte ångest för att jag inte tränar, utan något rent fysiskt. En äcklig seghet jag avskyr som försvinner efter knappt en minut bara jag kommer igång, vilket jag inte har gjort.

Men nu får det vara slut. Jag vet hur jag ska göra för att må bra, nu ska jag göra det också. I strålande solsken har jag sprungit runt Safjället, stannat halvvägs och lekt fys, sen sprungit resten hem. Imorgon är det dansworkshop i Sveriges Jerusalem - 5 timmar dans. 5 timmat, svettig, underbart härlig dans. På söndag är det äntligen dans för klass på TFDA igen.

Maten däremot går underbart. Jag är kär i raw food... men den utläggningen ska jag ha en annan gång. :)

onsdag, april 07, 2010

Skatås i solsken.

13:15

Strålande solsken ute och jag är för en gångs skull inte sur och bitter, för jag har redan varit ute i solen. Med mamma i gott sällskap har vi gått/joggat runt 5:an i Skatås, pratat i princip oavbrutet och sen fick jag skjuts till och från affären och slapp därmed kånka runt på alla tunga saker. OCH som grädde på moset fick jag en stekt inlagd strömming till lunch när mamma ändå köpte till sig själv. Med andra ord är jag glad, nöjd, mätt och har fått både solsken och träning i grymt bra sällskap. Dagar har börjat på betydligt sämre sätt än såhär. :)

tisdag, april 06, 2010

Att njuta av sitt eget sällskap.

22:06

Ett tag höll jag på att bli vansinnig, men nu har min hals slutat klia. Tack och lov för det.

Klockan tjugo i sex sparkade jag mig själv mentalt i rumpan, satte mig på cykeln och åkte till mitt gym med mitt stretchingrum med spegel och dansade. Det går sakteligen framåt, även om vissa saker är sjukt svåra. Isolation kills me, wavesen också. De blir inte alls så smooth som jag vill ha dem, men det är bara att traggla. Jag har ingen aning om vad de andra som är i strechrummet tror om mig (jag har ju iPod och de hör inte musiken) för jag kan tro att det ser rätt lustigt ut... men å andra sidan, om jag brydde mig särskilt mycket om vad alla andra tycker och tänker om mig hade det inte blivit mycket gjort. :P


En annan sak som is killing me är relationer. Relationer och pojkar at the moment. Efter att ha klagat för pappa och gnällt fram: "Jag vill ha en ENKEL relation!" och fått tillbaka "Det finns inga enkla relationer." är jag lite bitter och tjurig. Hur svårt kan det att vara rak och ärlig och säga vad man tycker? Inte in absurdum såklart, herregud, någon slags fingertopskänsla för vad som är passande och inte sårar den andra får man väl ha, men en basic jäkla kommunikation? What's up med typiskt "tjejbeteende" (ursäkta den väldigt fördomsfulla klassificeringen här) och att säga en sak, mena en annan och sen är det tänkt att jag ska förstå ändå?
Jösses. For now lägger jag till det i kategorin "Saker jag förhoppningsvis förstår när jag är vuxen."

Våga vägra måndag!

10:04

Förra veckan satt jag och önskade hela måndagen att den skulle bara försvinna. Den här veckan blev det faktiskt sanning eftersom min måndag kändes som en söndag. Faktum är att fredag kändes som lördag, lördag kändes som lördag, söndag kändes som lördag och måndag kändes som söndag. Där kan vi tala om långhelg!

Påskhelgen har varit fantastisk och bjudit på massa god mat, härligt sällskap och förmodligen mer godis och sötsaker än jag ätit sammanlagt under månaderna efter jul. Jag vet inte om det beror på det, men idag är ögonlocken fnastorra och hela min kropp kliar. Nu menar jag inte kliar som att det kryper i kroppen, utan en ren fysisk känsla av kli. Det värsta är halsen, som kliar både inuti och utanpå --> jag håller på att gå bananas och vill bara frenetiskt kliakliaklia. Jag undrar om sånt här blir värre eftersom jag äter förhållandevis lite sötsaker i vanliga fall - lite som att man blir full på ingenting när man inte har druckit alkohol på ett tag.

Anyways - påsken var bra och jag ångrar mig inte. Det är fortfarande helt amazing, att kunna äta vad jag vill och inte få ångest efteråt. :)

Igår var jag på Just move it! danstävling och förundrades, skrek och klappade händerna. Akatsuki ÄGDE stället i sin kategori! (jag ska lägga upp en länk såfort jag hittar ett klipp med dem.) Galet inspirerande kväll. Dock ingen dans på TFDA på hela veckan, eftersom det är påsklov. Pff. Påsklov. Sån lyx har man inte på högskolan.

Efter det var jag vråltrött, men fick vackert sätta mig på cykeln och cykla hem till lägenheten för att plocka ur saker ur badrum och kök --> idag börjar renoveringen av mitt badrum! Kom hem strax efter elva och efter lite läsning i "The complete book of raw food" la jag huvudet på kudden och somnade pangbom.

Idag ska jag ta tag i skolan igen. Även om det sitter en liten pluggdjävul på min ena axel och väser om hur slarvig jag varit som försummat skolan under FLERA DAGAR!, så försöker jag låta bli att lyssna på honom och ta en sak i taget. Första, koda enkäter. Sen, skriva bakgrund. Och så ett gympass och lite dans innan dagen är slut också, tack. :)

söndag, april 04, 2010

Påsk.

19:07

Två dagars påskfirande och påskmat och jag är glad, harmonisk och lugn. Fått välbehövliga soltimmar och promenader med Fästmön, ätit chokladägg och blivit komplimerad till tusen för mitt bidrag till påskmiddagen. Det är så jag rodnar av glädje. Mamma och pappa har över 20 graders värme i Spanien, men har missat de två första riktigt vårdagar hemma. På något vis känns det som jag drog längsta strået trots att det regnar ute nu.

Läser andras bloggar och hittar till Solresors hemsida där man kan bli resereporter. Hur kan man låta bli att försöka i alla fall? :)

torsdag, april 01, 2010

Efter monsteronsdag kommer torsdagskoma.

10:35

Idag är jag helt slut i kroppen. Jag vet inte om det beror på att jag har sovit för lite eller för att jag hela tiden peppade mig själv att köra lite till, lite mer! igår på dansen, alla fyra klasserna. Av vilken anledningen det än är - idag är det torsdagskoma all the way.

Efter att ha vaknat strax efter sju (jag fick en halvtimmes sovmorgon) och knallat ut på min sedvanliga morgonpromenad, insåg jag när jag nästan var hemma att det faktiskt var ett misstag på riktigt att inte sova längre. Så, gör om, gör rätt - jag åt ordentlig frukost, gick och la mig i soffan och sov en timme till. Jag är fortfarande mer eller mindre död i kroppen, men känner inte att jag vill lägga mig ner platt fall och sova. Det är en konstig känsla, som att tyngdkraften är lite extra verksam just idag.

Både Pop-A och Joje "höll tal" igår, alla mina lärare gör det med jämna mellanrum. Om dans, hur viktigt det är att det inte bara är steg och ska komma från hjärtat. Om att vi ska ta reda på bakgrunden till var hip-hop, funk, popping kommer ifrån så vi inte står som fån om någon frågar. Att dans inte är kläder eller stuff runt omkring, att det är vad som finns inne. Otroligt inspirerande som vanligt. Jag önskar att alla som någon gång tränat för någon inom vilken jäkla idrott som helst ska få uppleva de ögonblicken när man ser in i tränarens ögon och hör på hans/hennes röst hur mycket de bryr sig om och vill hjälpa, hur mycket de ger av sig själva. Fantastiska människor.

Apropå fantastiska människor ska jag träffa mamma och sen leka med Gabs ikväll. Woho!