To stand on the thin line of change.

16:24

Älskar att läsa det Bus skriver. Hon skriver så jag sitter och nickar och håller med håller med håller med. Kloka fina. Och det är inte bara saker hon slänger ur sig, det är mycket tankar hjärta gråt känslor bakom, något som klickat till och skapat en förståelse. Som ger mig förståelse, som gör mig lugn och trygg och full med tillförsikt. "eventually everything passes."

Hon är stolt över sig själv, för att hon klarar saker hon inte gjort förut. Får mig att tänka. Jag äter, jag blir mätt och ibland har jag inte den där hemska känslan av att jag vill fortsätta äta! efteråt. Ibland äter jag upp maten och så är det inte mer med det. Blir inte heller lika ofta förtvivlat rädd för mig själv och för att jag väljer utan att känna att jag haft ett val. Känns som jag kommit en bra bit påväg - samtidigt blir jag rädd av den tanken för det känns som jag inbillar mig själv att jag är friskare än vad jag är. Vågar inte riktigt lita på mig själv än. Känner inte stolthet över mig själv än, men jag jobbar ditåt. Jag vill dit. Jag vill känns stolthet och nöjdhet med mig, tro på mig själv och inse att även om min historia inte gäller för alla, så är den sann för mig och det räcker där.

Så, jag säger det nu och tror på det: Jag mår bättre än för två månader sen.
Jag får inte ångestattacker lika ofta. Jag känner mig lugnare, både mer sårbar och starkare samtidigt. Livrädd för vad jag sagt högt, för att jag har sagt det högt och gjort det synligt och sant. Trygg för att jag äntligen slipper vara ensam och bära allt själv.

Samtidigt en reflex av att jag bara vill sätta händerna över öronen och vråla: "LA LA LA BINGO!" och backa och strunta i allt och låtsas som att inget har hänt. Fast nej. Nej. Jag tror det ligger mycket i att ta det lugnt, att försöka acceptera vad som kommer upp och händer och att det är OK. Ta det lugnt och betrakta och kanske inte försöka få bortbortbort det första jag gör, fast det gör ont och är ledsen och förbannat jobbigt. Känna känslan till slut och sen vara klar med den. Det är en virrvarr av känslor och jag vet inte riktigt och det är OK.